Doktorander

Jag har undervisat i engelska, mestadels i Addis Abeba, Etiopien, främst på gymnasienivå men även på grundnivå. Mitt arbete som engelsklärare har fokuserat på både språkkunskaper och litteraturvetenskap. Jag har även lärt ut engelska som akademiskt ämne till första- och andraårsstudenter på universitetet, en erfarenhet som har gjort mig mer medveten om de utmaningar som studenter står inför när de använder engelska. I akademiska sammanhang är engelska ett andraspråk för de flesta. Dessutom har jag undervisat i engelskspråkig litteratur för gymnasieelever, där jag inte bara behandlat frågor som rör engelska som andraspråk utan även frågor om översättning och kulturell överföring och utbyte.

I min doktorsavhandling vill jag studera hur språk- och litteraturbaserad utbildning historiskt sett har använts för att försvaga kulturellt inflytande, snarare än att fungera som kulturellt möjliggörande för individer. Afrikansk litteratur som utforskar det koloniala utbildningssystemet ger många insikter i denna historiska verklighet. Min hypotes är att de romaner som valts ut för min studie inte bara kommer att avslöja förtryckande pedagogiska normer och praktiker som bör undvikas, utan också kommer att hjälpa oss att identifiera egenskaper relaterade till studentupplevelser och kulturell översättning som kan vara meningsfulla för utvecklandet av kulturellt möjliggörande utbildning.

Jag är en nyligen examinerad ämneslärare i svenska och engelska på gymnasienivå. Större delen av den undervisning som jag har ägnat mig åt är dock som lärare i svenska som främmande språk inom vuxenutbildning.

Under mina studier på lärarutbildningen kom jag att intressera mig alltmer för skönlitterärt skrivande och dess ställning i skolan, vilket också är vad jag fokuserar på som doktorand. Läsning av skönlitteratur har en stor roll inom såväl svensk- som engelskämnet, medan skönlitterärt skrivande i stort sett inte har något stöd i styrdokumenten. Ett resultat av det tycks vara att skönlitterärt skrivande på gymnasienivå tenderar att ses som en förströelse som man kan låta eleverna ägna sig åt när det finns tid, oavsett om lärarna själva är av den uppfattningen eller ej. Att skönlitterärt skrivande har denna ställning (särskilt inom svenskämnet) har konstaterats, men inte i lika hög grad på vilka grunder.

Jag vill i mitt arbete undersöka vilka möjligheter och begränsningar som skönlitterärt skrivande medför. Litteratur är en viktig grund för ett demokratiskt samhälle, och att ge elever verktyg att utrycka sig genom skönlitteratur kan vara ett sätt att utrusta dem med kulturellt möjliggörande.

Under flera år undervisade jag i italienska och italiensk kultur för ett nationellt bildningsförbund i Sverige, något som jag fortsatte med samtidigt som jag tog min magisterexamen i Ethnic and Migration Studies vid Linköpings universitet. Innan dess studerade jag statsvetenskap, internationella relationer och mänskliga rättigheter vid universitetet i Padua, och var involverad i flera forskargrupper i civilsamhället med fokus på frågor som migration, ras och kön i Italien.

I min roll som doktorand fokuserar jag på produktion och reproduktion av specifika former av förtryck, såsom ras, kön och klass, i praktiker för undervisning och lärande i Sverige. I synnerhet är jag intresserad av att reflektera över dessa praktiker med hänsyn till ens sårbarheter och personliga erfarenheter - i relation till förtrycksformerna - snarare än att förneka dem genom att föra dem ur sitt sammanhang och/eller förflytta dem till andra rum och kroppar. Dessutom är jag särskilt nyfiken på möjligheter och kreativa alternativ när det gäller att ta itu med och utmana de former av förtryck som kan identifieras i lärandesammanhang.

På min fritid gillar jag att designa och sy kläder, spendera tid utomhus, skapa att-göra-listor och läsa böcker.

Jag har nyligen tagit ut en masterexamen i tvåspråkighet från Stockholm universitet. Under min tid där har jag utvecklat ett intresse för flerspråkighet i koppling till marginaliserade identiteter och osynliggjorda ideologier i olika sociala processer. Under programmets gång fokuserade jag främst på flerspråkighet och mångkulturalism kopplade till ungdomar, migration och utbildning, och kom på så vis i kontakt med dekoloniala perspektiv på språk. I min masteruppsats utforskade jag skolungdomars erfarenheter och viljor kring deras flerspråkiga repertoarer, samt skolans roll för skapandet och upprätthållandet av positiva ideologier om flerspråkighet. Tidigare läste jag fristående kurser i språk- och litteraturvetenskap på Lunds universitet, vilket ledde till en kandidatexamen i italienska. Jag har dessutom under en längre tid samarbetat med språkforskare från svenska och utländska universitet som forskarassistent inom olika projekt.

I mitt doktorandprojekt planerar jag att undersöka samspelet mellan dominanta och tystade ideologier om flerspråkighet och litteratur, samt hur dessa synliggörs genom språkliga praktiker i skolmiljö. Jag är i synnerhet intresserad av användningen av språkliga praktiker i utbildningssammanhang och deras påverkan för (o)möjliggörandet av elevernas lärande, identitetskonstruktioner och meningsskapande. Marginaliserade individers identitet och kunskapsformer har på senare tid uppmärksammats alltmer i västerländsk forskning. Projektet faller inom denna tradition och utgår ifrån ett dekolonialt perspektiv på flerspråkighet, litteratur och utbildning i ett försök att ge röst åt ungdomars subjektiva uppfattningar och erfarenheter kring dessa dimensioner.

Information inom kort

Jag är legitimerad grundskollärare för åk 4-9 och har undervisat svenska, svenska som andraspråk och engelska i grundskolan (årskurs 7-9) i 15 år. De senaste 11 åren har jag varit knuten till lärarutbildningen vid Malmö universitet och de senaste sju åren har jag arbetat heltid som universitetsadjunkt på lärarutbildningen i svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning.

Jag är intresserad av flerspråkiga elever som studerar på Språkintroduktionsprogrammet, som är nyanlända elever i åldern 16-19 år. Det som kännetecknar Språkintroduktion är att det är en heterogen grupp elever med mycket olika utbildningsbehov och varierande skolbakgrund. Trots det ökande antalet elever i detta program är det fortfarande underforskat. Mitt speciella intresseområde är att undersöka på vilka sätt lärare kan utnyttja elevernas resurser i undervisningen och stärka deras självförtroende inför framtida studier i Sverige. Under mina doktorandstudier vill jag utforska lärares didaktiska förhållningssätt till akademiskt skrivande och implementering av skönlitteratur och facklitteratur i ämnet samhällsvetenskap.

På min fritid gillar jag trädgårdsarbete och att ta skogspromenader.

Jag har arbetat i femton år som gymnasielärare och även som utvecklingspedagog i Borås Stads lässatsning (2011-2016) där grundskollärare fortbildades i språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Som engelsklärare på International Baccalaureate-programmet mötte jag elever från hela världen: min sista klass bestod av trettio elever som sinsemellan bott i sexton länder och talade arton språk. En utmaning jag delar med andra språklärare är hur man tar vara på denna diversitet och hjälper till att skapa ett klassrum som erkänner, använder sig av och skapar ömsesidig respekt för elevernas olika bakgrunder och kontexter.

Svenskdidaktisk forskning visar att det finns lärare som tvekar inför att beröra ämnen kopplade till diversitet och som känner att de inte kan erbjuda en litteraturundervisning som hjälper elever att engagera sig i ämnen relaterade till diversitet och social rättvisa. I min forskning vill jag undersöka vad som kan ske när culturally responsive pedagogy rekontextualiseras i en svensk lärarutbildningskontext. Hur liknar och skiljer sig en litteraturdidaktik präglad av culturally responsive pedagogy från annan litteraturdidaktik som lärarstudenter studerat och erfarit? Kan att delta i litteraturläsning digitalt med studenter från andra delar av världen hjälpa lärarstudenter att bli medvetna om viktiga aspekter att ta hänsyn till när de planerar litteraturundervisning för sina framtida studenter?

På fritiden uppskattar jag att läsa en bok med en katt i knät och en skål godis bredvid.

Mina erfarenheter som lärare inspirerar mitt intresse för forskning. I min hemstad London
läste jag en bachelors i klassiska studier och sedan utbildade jag mig till lärare i detta ämne samt latin och antik grekiska. Tillgång till undervisning i dessa ämnen i det dividerade privata/statliga brittiska skolsystemet väcker debatt om klass, elevbakgrund och huruvida ämnena har instrumentellt värde i en redan trång läroplan. Dessa teman fann jag återspeglade när jag började arbeta i Stockholm som modersmålslärare i engelska. Under de senaste nio åren har jag undervisat i alla årskurser från förskoleklass till gymnasium i dussintals olika skolor bredvid kollegor med över 70 olika språkbakgrund.

Min masteruppsats fokuserade på elevidentitet och investering i engelska modersmålslektioner, där ett språk med hög status undervisas i ett låg-statusämne. Jag var dessutom medförfattare till en artikel om elevers agentskap i distansletioner under covid-pandemin och har även läst en magister i pedagogiskt ledarskap.

Mina doktorandstudier fokuserar på Pierre Bourdieu; särskilt hans teorier om kulturell kapital, habitus och fält. Min forskning handlar om maktspelet mellan engelska och andra språk i den svenska skolmiljön och kommer undersöka effekten av engelskans omnipresens på studiehandledning och mångspråkiga elevers identitet.
Förutom mina nördiga akademiska intressen har jag andra nördiga intressen. Jag läser
mycket science fiction i en bokcirkel, spelar saxofon och badminton, och hoppas kunna resa utomlands snart igen.

Information inom kort

Att vara kommundoktorand innebär att jag går forskarutbildning på halvtid och arbetar inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun på halvtid. I Vetlanda arbetar jag som lärare på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen och har även uppdrag inom skolutveckling på kommunnivå. I min forskning intresserar jag mig för ämnesdidaktik inom främst svenska som andraspråk, lärarrollen i det skolämnet och svenska som andraspråk-ämnets förhållande till skollagens demokratiuppdrag. Jag har sedan 2007 arbetat inom kommunal vuxenutbildning och intresserar mig speciellt för den skolformen. Vuxenutbildningen i Sverige har länge haft en undanskymd roll i forskningen. Jag hoppas att min forskning ska kunna vara en pusselbit som kan bidra till mer kunskap och i förlängningen ge bättre förutsättningar för utbildning inom komvux i framtiden. Jag är affilierad till forskarskolan CuEEd-LL eftersom mitt forskningsintresse på många sätt tangerar forskarskolans inriktning och mål. Jag är också en del av forskningsnätverket CCD (Communication, Culture and Diversity).

På min fritid gillar jag att pyssla i trädgården, vara i naturen, men också jobba ideellt i föreningslivet.

Jag är legitimerad förskollärare och har arbetat i förskolan i 17 år. Främst har jag arbetat med barn i åldrarna 3-6 år, och likabehandling och undervisning i förskolan är frågor som alltid har legat mig varmt om hjärtat. Efter att jag läst några fristående kurser i bland annat likabehandling, dokumentation och bilderböcker i förskolan kände jag att jag ville satsa mer helhjärtat på studier, vilket ledde till en magisterexamen i pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande vid Linköpings universitet.

Mitt forskningsintresse rör bilderböckers användande i förskolan. I förskolan har berättande och läsning av litteratur för barn historiskt sett haft en viktig plats, och fortfarande är läsning av olika sorters litteratur, företrädesvis bilderböcker, i olika sammanhang och på olika sätt ett vanligt, återkommande inslag. Mitt intresse rör både innehållet i bilderböckerna som sådant – vad som läses samt hur dessa böcker väljs ut och vilken interaktion som sker mellan böckerna, barnen och de vuxna under läsningen. Jag är också intresserad av hur utformning av litteraturaktiviteter påverkar interaktioner och barns meningsskapande. En ökad kunskap kring detta kan bidra till ett utvecklande av hur lärare kan skapa möjligheter för en ökad språk-, kultur- och litteracitetsförståelse hos förskolebarn.