Varför finns näringsdrivande stiftelser?

Det sagda kan uppnås genom att företagaren bildar en stiftelse och låter den helt eller delvis äga företaget. Skälen till att någon bildar en stiftelse är emellertid högst varierande och begränsas inte till exemplen ovan. Ofta är det dessutom en kombination av flera skäl. På den tiden då det fortfarande fanns arvs- och gåvoskatt kunde stiftelsebildningen drivas av skatteplanering. Idag saknas motsvarande skatteskäl, men stiftelseägda företag väcker allt större intresse i samhället, inte minst efter kända förebilder såsom danska Novo Nordisk eller amerikanska Patagonia. Bildcitatet ovan kommer från Patagonias grundare när han lanserade den nya ägarstrukturen.

Stiftelse som äger aktiebolag

I Sverige finns det 19 000 stiftelser, men hur många av dessa som äger företag är svårt att få fram siffror på. Förvisso är de flesta stiftelser så kallade avkastningsstiftelser, vars verksamhet huvudsakligen består av att placera stiftelsens förmögenhet i värdepapper och uppfylla stiftelsens ändamål med den avkastning som uppkommer. Ändamålet är oftast av sådant slag att det skattemässigt räknas som allmännyttigt, med följden att stiftelsen inte betalar skatt på intjänad ränta och utdelning. Dessa stiftelser kan äga aktier i börsnoterade företag som en del av deras kapitalplacering. För många stiftelser är det fråga om en passiv investering, men i vissa fall, såsom för Wallenbergsfären, är stiftelserna en pusselbit i en sofistikerad modell för bolagsstyrning. Det finns dock stiftelser som är ensamma ägare av, eller har kontrollposter i, privata aktiebolag.

Skälen till att företagare väljer att bilda en stiftelse som ska äga aktier i företaget är som sagt varierande, men det kan handla om att låta företaget blir mer oberoende av tidigare ägare, och därmed också oberoende av exempelvis konflikter i ägarfamiljen eller nästa generations ovilja eller oförmåga att överta verksamheten. På det sättet kan stiftelseformen utgöra ett alternativ till generationsskiften eller till att låta företaget bli medarbetarägt eller uppköpt. Stiftelsen kan också utgöra ett strategiskt instrument i bolagsstyrningen. En annan användning av stiftelsen är som ägandeform för att utöva så kallat socialt entreprenörskap. Stiftelsen också vara företagarens sätt att lämna ett positivt avtryck i det lokala samhället eller i världen i stort.

Forskning

Vid forskningscentret CeFEO - Centre for Family Entrepreneurship and Ownership, är vi en grupp forskare som undersöker förutsättningar och villkor för entreprenörskap i stiftelseform för att svara på frågan om och i så fall hur en stiftelse kan användas för långsiktigt och ansvarsfullt ägande av lokalt förankrad näringsverksamhet. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar juridik och företagsekonomi. Vi studerar reglering av stiftelser, hur stiftelser styrs och i sin tur utövar ägarstyrning, hur familjeföretags långsiktiga mål kan bevaras genom stiftelsebildning och hur stiftelser kan bidra till socialt hållbar utveckling i hela Sverige.

Vill du fördjupa dig i hur stiftelser bildas, förvaltas och regleras? Läs mer i boken ”Svensk stiftelserätt”, Norstedts juridik, 2025, som författats av två av projektets medlemmar.

Denna text kommer från ett forskningsprojekt om förutsättningar och villkor för entreprenörskap i stiftelseform finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse. Forskargruppen består av Kajsa Haag (projektledare), Hanna Almlöf, Massimo Bau, Oscar Fardelin, Ulf Larsson Olaison, Katarina Olsson och Victoria Resch. Besök gärna projektets websida.