Hur styrs näringsdrivande stiftelser?

Dokument och stiftarviljan

En stiftelse bildas genom att en eller flera stiftare donerar egendom att självständigt och varaktigt förvaltas av antingen en styrelse eller en annan juridisk person. Stiftelsen styrs av det dokument som ligger till grund för bildandet, det så kallade stiftelseförordnandet. Dokumentet måste ange det ändamål som stiftelsen har. Den eller de som förvaltar stiftelsen har i uppgift att tillse att stiftelseförordnandet följs och att ändamålet uppfylls. Personerna har dessutom juridiskt ansvar för att säkerställa att så också sker.

Stiftaren som skriver stiftelseförordnandet bör utforma dokumentet så att det inte bara framkommer i vilket syfte stiftelsen ska finnas, utan också hur ändamålet ska uppfyllas och för vem som utgör målgruppen.

Direkt och indirekt näringsverksamhet

Stiftelser med ett allmännyttigt ändamål utgör den största gruppen av stiftelser, troligtvis både vad avser antal och totalt förmögenhetsvärde. Ofta utgör de avkastningsstiftelser, det vill säga att verksamheten enbart består av kapitalförvaltning. Även insamlingsstiftelser är som regel allmännyttiga. En stiftelse kan bedriva verksamhet i egen regi, t.ex. driva museum eller sjukhem, eller genom att vara ett forskningsinstitut. Verksamheten kan också bedrivas indirekt genom att stiftelsen äger företag som utövar näringsverksamhet.

Om en stiftare väljer att låta stiftelsen äga aktier i ett företag har han eller hon två val. Det ena alternativet är att aktierna utgör en kapitalplacering med syfte att generera inkomst till stiftelsen som ska användas för att uppfylla stiftelsen ändamål. I så fall kan aktierna typiskt sett säljas och ersättas med annan egendom som kanske medför större avkastning för stiftelsen. Det andra alternativet är att stiftaren i förordandet föreskriver att aktierna inte får säljas (eller endast med vissa restriktioner). Förordnandet kan till och med föreskriva att ägandet i företaget är en del av stiftelsens ändamål med följden att aktierna inte bara måste behållas, utan också att stiftelsen har en skyldighet att värna om företaget och dess framgång.

Inflytande över stiftelsen

Den som bildar en stiftelse kan säkra sitt inflytande över den genom att garantera sig själv en plats i styrelsen eller makten att under sin levnad utse styrelsens ledamöter. Däremot får stiftaren inte utgöra ensam styrelse, utan det måste finnas minst ytterligare en person. Om förordandet saknar regler om vem som ska sitta i styrelsen eller vem som ska utse styrelseledamöter är det styrelsen själv som väljer nya medlemmar, så kallad självsupplering.

Styrelsens främsta ansvar är att fullgöra ändamålet i enlighet med förordnandet. Stiftaren, även om han eller hon sitter i styrelsen, får inte ändra ändamålet. Det är i sammanhanget helt oviktigt om stiftaren har ändrat uppfattning eller livsåskådning. Stiftaren kan inte heller lägga till eller ta bort delar av ändamålet. Enkelt uttryck kan man säga att ”Lagt kort ligger”, vilket understryker hur viktigt det är att vara noggrann vid utformandet av stiftelseförordnandet och att inte ha för bråttom. Att ändra stiftelseförordnanden förutsätter att stiftelsen ansöker om så kallad permutation. Idag finns det två myndigheter som hanterar frågor om ändringar i stiftelseförordnanden, dels Kammarkollegiet, dels Länsstyrelserna (Länsstyrelserna är registrerings- och tillsynsmyndighet). I syfte att skydda stiftarviljan är kraven för att få ändra ändamålsbestämmelsen i förordnandet synnerligen högt ställda.

Eftersom stiftelsen saknar ägare och medlemmar kan stiftaren och andra berörda inte förlita sig på att någon säger ifrån om stiftelsens förvaltare inte sköter sig. Av den anledningen är det obligatoriskt för stiftelser att ha en revisor och dessutom utför Länsstyrelserna tillsyn. Tillsynsmyndigheten genomför viss årlig kontroll och därtill både tematiska granskningar av en eller flera utvalda stiftelsetyper och granskningar av enskilda stiftelser. Kontrollfunktionerna syftar till att säkra att stiftarens vilja följs och att stiftelsens tillgångar inte missbrukas.

Denna text kommer från ett forskningsprojekt om förutsättningar och villkor för entreprenörskap i stiftelseform finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse. Forskargruppen består av Kajsa Haag (projektledare), Hanna Almlöf, Massimo Bau, Oscar Fardelin, Ulf Larsson Olaison, Katarina Olsson och Victoria Resch. Besök gärna projektets websida.