Vem mådde sämst under pandemin - och varför?

Vår publicerade studie "Geography, age, and wellbeing following the COVID-19" undersöker hur faktorer som geografi och ålder påverkade människors välbefinnande i samband med pandemin. Vi vill förstå om vissa grupper påverkades mer än andra – och inte minst vilken roll geografin spelade i sammanhanget.

Välbefinnande under pandemin: ett åldersperspektiv

Vår analys visar att äldre personer generellt rapporterade bättre välbefinnande än yngre vuxna såväl före som under pandemin. Detta kan verka förvånande med tanke på att äldre klassificerades som en högriskgrupp och ofta utsattes för strängare restriktioner. Men det kan förklaras av en rad faktorer, såsom högre livstillfredsställelse bland äldre i allmänhet inklusive en större social stabilitet och bättre anpassningsförmåga i krissituationer.

Samtidigt såg vi geografiska skillnader. Äldre personer som bodde i landsbygdsområden upplevde ofta mindre negativ påverkan på sitt välbefinnande under pandemin jämfört med de som bodde i större städer. Möjligheten att spendera tid utomhus, färre sociala restriktioner och en närmare koppling till lokalsamhället kan möjligen ha bidragit till detta.

Vad kan vi lära oss?

Studien understryker att pandemins effekter på vårt välbefinnande var komplexa och varierade beroende på ålder och bostadsort. Våra resultat pekar på att framtida folkhälsoåtgärder bör ta hänsyn även till geografiska faktorer. En mer nyanserad syn på krisberedskap kan hjälpa oss att bygga mer motståndskraftiga samhällen för framtiden.