Samtalspromenaders potential

– Att få syn på en skogsträdgård ur barns perspektiv

Barn som plockar blommor i skogen

Foto: Patrik Svedberg

2021-11-03

Maria Hammarsten, doktorand vid Jönköping University forskar tillsammans med barn och om hur barn beskriver utomhusmiljöer under samtalspromenader

Runt om i Sverige börjar det anläggas miniskogsträdgårdar på förskole- och skolgårdar. Det finns även skolträdgårdar i den pedagogiska verksamheten. Tidigare studier visar hur skolträdgården blev en praktisk lärmiljö för växt- och djurstudier samt pedagogisk odling. De var ett komplement till klassrumsundervisning, men har på flera håll avvecklats. En orsak som anges är att ingen vuxen fått avsatt tid för att kunna sköta skolträdgården under sommarlovet. Det är naturligtvis bekymmersamt, särskilt när skolgården ibland är den enda utomhusmiljö som barn kan vara på för lek och aktiviteter. Vad kan då en skogsträdgård bidra med i sammanhanget?

Skogsträdgård, en relativt ny pedagogisk utomhusmiljö

Barnen står samlade i en cirkel för att få veta vilket miniprojekt som de kan delta i under denna skogsträdgårdsvistelse. - Vilka vill fortsätta med att anlägga ängen? frågar skogsträdgårdspedagogen och låter barnen fundera över det. Andra miniprojekt som presenteras är att bygga en stenmur, göra upptäckter vid fjärilsrabatten, samla ätliga örter till lunchsalladen eller hjälpa till med elden. Viljan och lusten till vilket miniprojekt som barnen vill delta i göra att uppdelningen snabbt övergår till aktivt deltagande. En grupp barn har tagit fram material för att utforska djurlivet vid jordobservatoriet medan andra barn håvar smådjur i dammen.

Holma skogsträdgård ligger i Höör och hit har barnen åkt regelbundet till under 2013 - 2015. Skogsträdgården är uppbyggd som en variant av skogsjordbruk, där träd, buskar och ätliga perenna växter är planterade på ett systematiskt sätt. Exempelvis är växterna organiserade och placerade som gör att de stöttar och samverkar med varandra, såsom att några växter binder vatten och andra växter dra till sig insekter. Det gynna den biologiska mångfalden och skapa livsmiljöer åt ett flertal arter. Holma skogsträdgård är uppbyggd på initiativ av skogsträdgårdspedagogerna och efter åtta år växer idén fram om att låta den utgöra en pedagogisk- och utomhusmiljö för barn.

Samtalspromenader

Under naturvistelser kan det vara svårt för pedagoger att få syn på vad barn tänker och känner kring miljöer utomhus. Ett sätt är att pedagogerna använder samtalspromenader, som genomförs av särskilt intresse för barns erfarenhetsbaserade kunskap som skapas i relation till utomhusmiljöer. Tidigare studier har samtalspromenader använts för att undersöka vilka platser på en skolgård som bland annat är vackra, farliga och tråkiga ur barns perspektiv. Skogsträdgården är som skolgården, planerad och designad ur vuxnas perspektiv, men hur uppfattas den ur barns perspektiv? När barnen har sin sista skogsträdgårdsvistelse fick de gå på en samtalspromenad.

Metoden genomförs med att barnet går enskilt på en promenad med forskaren genom skogträdgården med en digitalkamera i handen. Jag har en indelningsfråga – kan du berätta för mig vad som är betydelsefullt i en skogsträdgård? Därefter tar barnet kommandot och går framför forskaren och bestämmer vad som ska berättas, visas och vilka fotografier som ska tas. Samtalspromenaden utjämnar maktbalansen eftersom det är barnen som väljer vilka platser i skogsträdgården som ska uppmärksammas och vilket tempo som gäller.

So what?

En skolträdgård har ofta sin växtpotential under sommaren medan skogsträdgården ger skörd under olika delar av året. Det innebär för utomhusundervisningen, att skogsträdgården är startklar när barnen kommer tillbaka efter sommaren. Det handlar dock inte om att ställa skolträdgården mot skogsträdgården, utan det handlar mer allmänt om att återinföra ”natur” i barns utomhus- och närmiljö. För utomhusundervisningen kan pedagogen vara på förskole- eller skolgården med sin grupp som ett alternativ till skolskogen. Studiens resultat visar att barns växtblindhet kan förebyggas och de kan utveckla ekologisk litteracitet i en skogsträdgård. Barnen i studien fick transportera sig till Holma skogsträdgård, men forskning visar att barn behöver naturinslag i sin vardagliga utomhusmiljö, där tillgänglighet och tid för egna upptäckter är betydelsefulla. Exakt var miljöer med naturinslag placeras är därför något att ta i beaktande för barns platser.

Högskolan för lärande och kommunikation

Visa alla mina bloggposter