Varför är vi tysta när äldre personer drabbas av våld i nära relationer?

Osynligt våld – men inte ovanligt

Statistik från Jämställdhetsmyndigheten visar att 10–15 procent av personer över 60 år har varit utsatta för våld under de senaste tolv månaderna. Det handlar om våld i parrelationer, från vuxna barn, andra närstående – och även från personal inom vård och omsorg. Mörkertalet är stort, särskilt bland personer med demenssjukdom eller de som bor på särskilda boenden (Jämställdhetsmyndigheten, 2024).

En svensk studie från Uppsala universitet visar att 5,8 procent av kvinnor och 2,7 procent av män i åldern 60–74 år rapporterade att de utsatts för någon form av våld under det senaste året. Kvinnor uppgav i mycket högre grad att de utsatts för sexuellt våld (3,2 procent jämfört med 0,8 procent för män) (NCK, uå).

Varför får det inte samma uppmärksamhet?

Det finns flera förklaringar:

• Ålderism – en form av diskriminering där äldre personer ses som mindre kapabla eller mindre relevanta. Det påverkar både hur samhället ser på våld mot äldre personer och hur äldre själva uppfattar sin rätt att få hjälp.
• Skam och skuld – många äldre personer har vuxit upp med normer där man inte talar om familjeproblem. Det gör att de inte söker hjälp, även när våldet är allvarligt.
• Beroendeställning – äldre personer är ofta beroende av sin partner, sina barn eller vårdpersonal. Det gör det svårare att lämna en destruktiv relation eller att ens identifiera våldet som ett brott.
• Brist på kunskap – personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården saknar ofta utbildning i att upptäcka och hantera våld mot äldre personer.

Våldets uttryck

Våld mot äldre personer tar sig många former: psykiska övergrepp, ekonomiskt utnyttjande, fysisk misshandel, sexuella övergrepp och försummelse. Det kan handla om att inte få hjälp med hygien, att bli kontrollerad, hotad eller isolerad. Våldet sker ofta i hemmet, men också på särskilda boenden.

Vad kan vi göra?

För att bryta tystnaden krävs:

• Utbildning – vård- och omsorgspersonal, socialtjänst och anhöriga måste få kunskap om äldre personers utsatthet för våld i nära relationer
• Synliggörande – våld mot äldre personer måste lyftas i debatten, i media och i politiken.
• Tillgängligt stöd – äldre personer måste få information om vart de kan vända sig, och hjälpen måste vara anpassad efter deras behov.
• Förebyggande arbete – insatser måste riktas mot både äldre personer och deras omgivning för att minska risken för våld.

Våld mot äldre personer är inte mindre viktigt – det är bara mindre synligt. Det är dags att vi slutar blunda. Äldre personer förtjänar att åldras i trygghet, värdighet och frihet från våld.

____________________________________________________________________________

Vad som händer i Jönköpings län under Orange week, ser du här: https://www.jajkpg.se/ett-jonkopings-lan-fritt-fran-vald/ett-jonkopings-lan-fritt-fran-vald-2025/

Läs om forskningen på Hälsohögskolan kring våld i nära relationer: https://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/sihw/vald-i-nara-relationer.html

Läs mer:

Johansson, L., Sandberg, J., Ernsth Bravell, M., & Östlund, L. (2025). Health and social care staff’s recognition of elder abuse perpetrated by family members of persons with dementia: a mixed-method study. Scandinavian journal of public health, 53(6), 600-610.

Jämställdhetsmyndigheten. (2024). Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). https://www.uu.se/centrum/nck/kunskapsbank-om-vald/fakta-och-forskning-om-vald/vald-mot-aldre-kvinnor.html

Östlund, L. (2022). Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer: Interprofessionella perspektiv. Studentlitteratur

Östlund, L. (2023). Att navigera i svåra situationer vid vård och omsorg av personer med demenssjukdom: Vård-och omsorgspersonals inhämtande av samtycke samt resonerande och agerande vid misstanke om förekomst av våld i nära relationer (Doctoral dissertation, Jönköping University, School of Health and Welfare).

Östlund, L., Sandberg, J., Skillmark, M., Bravell, M. E., & Johansson, L. (2024). A Swedish study about how staff reason and act when they suspect domestic abuse perpetrated by informal caregivers of persons with dementia. European Journal of Social Work, 27(2), 387-400.

Författare