Hur länge ska vi acceptera att barn far illa i dagens välfärdssamhälle?

Ett av målen i FN:s agenda 2030 är att allt våld mot barn ska upphöra. Trots detta fortsätter barn att fara illa varje dag. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har genomfört en nationell rapport om våld mot barn. Rapporten baseras på svar från drygt 5 800 elever i årskurs 9 om deras erfarenheter av våld under uppväxten. Resultaten är alarmerande: mer än 57 procent uppger att de har utsatts för någon form av våld, och 40 procent har blivit utsatta för våld från vuxna. Dessutom har drygt 8 procent upplevt flera olika former av vuxenvåld. Tidigare forskning visar också att ha en funktionsnedsättning närmast fördubblade sannolikheten för att ha blivit mobbad, psykiskt misshandlad, fysiskt misshandlad eller att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd var särskilt utsatta (Svedin, Landberg & Jonsson, 2023).

Konsekvenserna av våld mot barn är allvarliga och kan påverka hälsan genom hela livet. Ofta förs våldet vidare till nästa generation vilket medför stora kostnader för samhället och ett stort lidande för det enskilda barnet. Det är inte ovanligt att professionella som möter barn i sina verksamheter är osäkra på hur de ska agera vid misstanke om barn som far illa. I flera av Sveriges regioner finns s.k. Barnskyddsteam som har till uppgift att bedriva utbildning och höja kunskapsnivån inom alla hälso- och sjukvårdsinstanser, följa upp, kvalitetssäkra och formulera rutiner för handläggning av ärenden som rör barn som far illa.

Professioner som möter barn behöver ha kunskap

Professioner som möter barn behöver ha kunskap om exempelvis hur man samtalar med barn i utsatta situationer men rädslan att göra fel är stor. Mognadsbedömningar kan upplevas svåra och det kan upplevas svårt att som enskild yrkesutövare att veta hur man ska agera vid misstanke om barn som far illa. Här är barnskyddsteamen viktiga i sin roll som expertstöd när misstanke om våld uppstår. Dessa team skapar kommunikationsvägar mellan vård, socialtjänst och rättsväsende, och utbildar professionella i att identifiera just barn som far illa. Högskolor och universitet som utbildar olika professioner som möter barn har också ett ansvar att inkludera moment i kurser och utbildningar så att nyutexaminerade studenter har en grundkunskap som de kan utgå från när de ställs inför misstanke om försummelse av barn och barn som far illa.

I Sverige är Barnkonventionen är lag sedan 2020. Enligt artikel 19 i barnkonventionen har alla barn rätt att växa upp under trygga förhållanden utan våld eller andra kränkningar. För att implementera barns rättigheter i vardagen krävs resurser, kunskap och en tydlig struktur så att vuxna som möter barn vet hur och när de ska agera. Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport Våld mot barn (2022) visar att det är få våldsutsatta barn som berättar för professionella vad de varit med om och långt ifrån alla får det stöd de behöver.

Barnskyddsteamens arbete med att utbilda vårdpersonal, höja kunskapsnivån och kvalitetssäkra rutiner kring barn som far illa är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle där försummelse och våld mot våld mot barn och inte längre accepteras. Samverkan mellan regioner och lärosäten runt om i landet innebär därmed en möjlighet att stärka arbetet med implementeringen av barns rättigheter och är ett viktigt steg i rätt riktning för att skapa trygga uppväxtvillkor för alla barn.

Författare