En blind fläck: Samskapande för att möta komplexa behov vid sexuell våldsutsatthet hos tjejer i gängkriminella miljöer

Inom ramen för denna forskning handleder jag doktorander i olika projekt. Den 11 november deltog jag i en konferens där Charlotta von Mentzer, barnmorska, traumaterapeut och doktorand vid Göteborgs universitet, presenterade preliminära resultat från ett samskapande doktorandprojekt som bidragit till meningsfulla insatser när det gäller sexuellt våld mot tjejer i gängkriminella miljöer. Konferensen ägde rum i Göteborg och samlade 700 deltagare från hela landet.

Det finns nära kopplingar mellan organiserad brottslighet och sexuellt våld där prostitution och människohandel utgör den tredje största inkomstkällan efter vapen och droger. Sexuellt våld används som både ett maktmedel och som rekrytering av unga tjejer in i kriminella nätverk. Dock har det sexuella våldet och tjejers utsatthet i gängkriminella miljöer sällan uppmärksammats i Sverige.

Forskningsprojektet ”Komplexa behov vid sexuell våldsutsatthet – samskapande av vård och stöd” är en del av projektet ”En blind fläck-tjejer i gängkriminella miljöer” där hälso-och sjukvården, socialförvaltningen och lokalpolisen i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg samverkar. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden. Genom detta arbete kan vi förstå vilka insatser som fungerar och hur vi kan samskapa en vård och stödmodell som gör skillnad för tjejer i gängkriminella miljöer.

Hur har projektet genomförts ?

För att bättre förstå utmaningarna och identifiera möjliga förbättringsförslag vid komplex problematik i samband med sexuellt våld har vi inom ramen för doktorandprojektet genomfört tre samskapande workshops med 40 aktörer från socialtjänst, kriminalvård, polis, hälso- och sjukvård, skola och ideella organisationer. Deltagarna hade alla bred erfarenhet av att möta målgruppen sexuellt utsatta med komplex problematik utifrån olika perspektiv. Genom att ta del av utsattas berättelser – gestaltade via personas – fick deltagarna en konkret bild av hur möten med olika samhällsaktörer kan upplevas och vilka behov av vård och stöd utsatta personer har.

Varför är detta viktigt och vad har vi kommit fram till?

Preliminära resultat från projektet tyder på att den sexuella våldsutsattheten är omfattande och problematiken komplex bland tjejer i gängkriminella miljöer. De beskriver också att insatserna inte är anpassade utifrån den verklighet de befinner sig i och utifrån deras behov. När vi tar del av utsattas erfarenheter blir det tydligt att de trots insatser från både hälso-och sjukvård och socialtjänst upplever sig osedda, inte lyssnade på och ofta heller inte trodda i mötet med professionella. Ofta är vård och stöd inte riktade mot bakomliggande orsaker utan främst mot personernas egna destruktiva beteenden som missbruk och självskada. Stödet är också ofta fragmenterat och bemötandet har ibland förvärrat utsattheten. Lärdomar så här långt talar för att vi behöver bli bättre på att förhålla oss till både deras våldsutsatthet och egna delaktighet i brottslighet.

För att förändra detta behöver vi samskapa lösningar som bygger på:

Tidig identifiering exempelvis genom uppsökande mobila och digitala team och lättillgänglig ’lågtröskel’ kontakt.

Insatser i samverkan som fokusera på bakomliggande orsaker vilket ofta kan vara erfarenheter av sexuella övergrepp och exploatering.

Långsiktigt stöd exempelvis genom en koordinator som långsiktigt följer den utsatta individen genom vård och stödkedjan.

Författare