Helena Kilander
Ändra din information Helena Kilanders forskning fokuserar på kvalitetsförbättring inom sexuell och reproduktiv hälsa samt inom vård och välfärd i ett bredare perspektiv. En central del av hennes forskning handlar om hur tjänster, arbetssätt och verksamheter kan utvecklas genom samskapande tillsammans med invånare. Genom att involvera dem som berörs av vård och välfärd i utvecklingsarbetet strävar hon efter att skapa mer jämlika, personcentrerade och effektiva insatser som bättre möter olika människors behov. Hennes forskning inom sexuell och reproduktiv hälsa omfattar bland annat prevention av oönskade graviditeter, preventivmedelsrådgivning i samband med migration och barnafödande samt stöd och vård vid sexuell våldsutsatthet.
Helena undervisar på masterprogrammet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd och handleder för närvarande fyra doktorander i samarbete med flera universitet.
Tidigare har Helena varit postdoktor inom SAMSKAPA, ett forskningsprogram finansierat av Forte, där hon var projektledare för forskningsprojektet Survive – samskapande av stöd och vård vid sexuellt våld. Survive genomfördes i samverkan mellan Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, Länsstyrelsen och Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Helena är också affilierad forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet inom ramen för det pågående projektet IMPROVE-it 2.0. Tidigare har hon varit postdoktor och biträdande forskningsledare i projektet IMPROVE-it – Främjande av jämlik reproduktiv hälsa: implementering av evidensbaserad preventivmedelsrådgivning efter förlossning för och tillsammans med utrikesfödda kvinnor i Sverige.
Resultaten från detta samarbete exempelvis bidragit till utvecklingen av nya arbetssätt och rådgivningsverktyg för preventivmedelsrådgivning efter förlossning, tillsammans med arabisk- och somalisktalande kvinnor och barnmorskor. Projekten har även genererat viktig kunskap om hur vård och stöd kan samskapas tillsammans med grupper vars erfarenheter och perspektiv sällan kommer till tals i forskning och kvalitetsförbättringssarbete.
Projektet har dessutom i samarbete med Svenska Graviditetsregistret utvärderat utvecklingen av en ny variabel, val av preventivmedelsmetod, som idag används för att följa upp och utvärdera kvinnors val av preventivmedel efter förlossning. Dessa resultat har bidragit både till förbättrad klinisk praxis och till ökad kunskap om hur jämlik och personcentrerad vård kan utvecklas genom samskapande.