"Man tar en risk om man står stilla"

Den nydisputerade doktorn Einav Perez-Andersson blev förvånad när hon undersökte datamognaden i länets näringsliv — där nästan ingen hade börjat att arbeta med AI.

—Alla företag bör fatta någon form av beslut om sin framtid när det gäller den nya tekniken.

Förändra eller bli förändrad — det är dramatiska tongångar i rubriken till Einav Perez-Anderssons nya avhandling om organisationer och AI. Riktigt så dramatiskt är det inte, förklarar hon när vi ses i hennes arbetsrum på JTH för ett samtal om hennes forskning.

—Det är lite tillspetsat men — nu är tekniken här. Vissa branscher måste förändra sig, andra kommer att förändras, säger hon och påminner om det klassiska begreppet ”Kodak-moment” som beskriver hur det anrika företaget felbedömde och underskattade övergången till digital fotografering. Är det då en industriell revolution som pågår?

Det kan man se först efter många år, menar Einav som är doktor i företagsekonomi och kombinerar ekonomiska frågor med teknisk forskning på JTH.

—Tekniken är revolutionerande men påverkar den allt i våra liv, nej. Inte än. Det är för många frågor som vi inte har koll på ännu — AI kanske blir förbjudet, säger hon lite provokativt men landar i att tekniken definitivt kommer att ändra hur vi gör saker.

—Vi har en lång väg att gå och ingen är egentligen där, menar hon och berättar om sina upptäckter i avhandlingen som bygger på arbete med både offentlig sektor och näringslivet i Jönköpings län.

En bild av nuläge och strategi

I Jönköpings kommun har Einav Perez-Andersson träffat samtliga förvaltningschefer och hon har särskilt fördjupat sig i möjligheterna med AI på Tekniska kontoret, i en satsning på att förbättra informationen till invånarna om snöröjningsrutter. När det gäller den privata sektorn undersökte hon mognadsgraden hos 246 tillverkande företag, och placerade dem på en skala med fyra nivåer där nästan alla hamnade på den nedre hälften.

—Vi fokuserade på vilka tekniska förutsättningar företagen har att implementera AI. Många har mycket data men den är ostrukturerad — kanske i Exceldokument.

Att strukturera och göra den användbar är grunden i AI. Vi hittade också gammal infrastruktur, olika ”öar” som inte pratar med varandra. Hur får man ihop det?

När det gäller hinder är inte skillnaden mellan offentlig sektor och näringsliv så stor, menar hon.

—Det är IT-system som inte talar med varandra, och man har data men den är inte strukturerad. Det viktigaste utmaningen är dock människorna, menar Einav Perez-Andersson.

—Det handlar om kunskap, utbildning och kultur. Det finns ett stort behov av att skala upp människorna. Vissa verksamheter går bra och man tycker inte att man behöver förändra sig, som Kodak. Du kan vilja leda eller vilja följa, men man behöver göra någon form av utvärdering — om du stannar tar du en risk.

Einav vill hellre inspirera än skrämmas med sin avhandling men är förvånad över att vi inte kommit längre i Sverige. Tyskland, Frankrike och England ligger längre fram inom AI, förklarar hon.

—Vi är ett rikt land men det finns många rädslor. Min magkänsla säger att det delvis handlar om en kultur när det gäller integritetsfrågor, det är färre regler i andra länder.

Nu vill Einav Perez-Andersson hjälpa verksamheter att vara mer aktiva och förbättra användningen av data, och hon utökar nu sin forskning om datamognad till 500 företag.

—Det finns mycket att förbättra i det dagliga arbetet, som att ta bort tråkiga och upprepande uppgifter i administration och produktion. Man kan börja enkelt, men varje företag måste ”mappa upp” nuvarande läge, nästa steg och ha en strategi. Vi kan inte bara vänta.