"Det handlar om att bygga motståndskraft"

För att hjälpa tillverkningsindustrin att stå emot oväntade störningar undersöker forskare vid Tekniska Högskolan i Jönköping hur AI kan kan stödja företagen.
—Idealet vore att upptäcka störningar innan de inträffar, säger professor Mohamed Naim från Cardiff University som är rådgivare i projektet.

En jordbävning, brand eller politisk kris. För att inte nämna det amerikanska tullkaoset eller pandemin som lamslog världen för några år sedan. Allt är exempel på händelser som kan leda till enorma påfrestningar för tillverkningsföretag som är beroende av komponenter och insatsvaror från olika leverantörer på varierande avstånd från själva produktionen. En studie som genomfördes vid Jönköping University nyligen visar att många företag är oförberedda på en kris och saknar överblick över sina processer och flöden — exempelvis har man inte koll på vem som är underleverantörens underleverantör.

—Idag handlar det inte om en leveranskedja utan ett nätverk med lager av leverantörer och kunder som går i olika riktningar. Detta kan fungera enkelt, komplicerat, komplext eller kaotisk, förklarar Mohamed Naim som har flera årtionden av bred erfarenhet kring frågor om logistik, produktion och affärer vid Cardiff University och nu är knuten till Tekniska Högskolans AFAIR-satsning som rådgivare.

Det okända okända

Mängden aktörer kan förstås innebära en allvarlig sårbarhet om krisen slår till.

I projektet DARe vill forskarna undersöka om den stora mängd information som samlas i tillverkningsprocessens olika delar kan bearbetas av AI för att hjälpa företagen att få en bättre överblick över verksamhetens flöden och eventuella svagheter. Kanske också föreslå redskap för att hantera krisen baserat på erfarenheter från liknande händelser. Med hjälp av AI kanske man till och med kan upptäcka blivande problem för verksamheten i ett mycket tidigt skede genom att bevaka omvärlden och olika viktiga skeenden för tillverkningsprocessen.

Efter 9/11-attackerna mot World Trade Center i New York användes uttrycket ”failure of imagination” av kommissionen som granskade händelsen. Målet med forskningsprojektet är att öka företagens resiliens mot sådant man ”inte kan tänka sig”, förklarar Mohamed Naim.

—Risk management handlar om att förutse och bedöma kända risker. Resiliens handlar om att bygga motståndskraft mot okända risker, ”the unknown unknowns” eller ”svarta svanar” som man ibland talar om. Ju tidigare man upptäcker en störning, desto fler möjligheter har man. Sedan minskar möjligheterna medan kostnaderna ökar.

Tillit och transparens viktigt

Mohamed Naims egen resa inom teknikens värld under flera årtionden på Cardiff University speglar en utveckling som han själv fått uppleva i branschen. Från att arbeta rent tekniskt har olika delar av vetenskapen smält ihop och hans arbete som professor har kommit att inkludera också affärsprocesser och organisation.

—Problemen vi möter kräver många olika linser och därför behöver vi lägga ihop dem och se utmaningen som en helhet. En viktig fråga för att uppnå ökad resiliens och motståndskraft är tillit, människor måste våga lämna ifrån sig data och berätta om eventuella störningar. Transparensen är viktig och ett bra sätt för att öka den är att arbeta som vi gör i AFAIR, med olika företag — tillsammans.

Vi vet ännu inte hur, men målet är att skapa beredskap för störningar, att upptäcka dem, att svara på dem och att återhämta sig från dem. Och jag tror att AI kan hjälpa oss.