Börja i det lilla för att klara det stora

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens innebär långt mer än en teknisk förändring.

—Organisationer utmanas på djupet men det finns också stora möjligheter, säger Prince Chacko Johnson vars nya avhandling är en del av AFAIR-projektet.

För att undersöka hur företag reagerar på förväntningar, tryck och möjligheter i den snabba AI-utvecklingen har Prince analyserat en mängd årsredovisningar från svenska storföretag och tusentals artiklar om AI från hela världen. Tre anpassningsvägar, eller förhållningssätt, framträder tydligt i avhandlingen som är kopplad till AFAIR-projektet: En grupp företag använder AI främst för att följa krav och rapporteringsskyldigheter som åläggs dem. En annan grupp har börjat närma sig AI av konkurrensskäl och tar hjälp av den nya tekniken för att få mer nytta av den data man redan har i verksamheten. Det finns också en mindre, tredje grupp företag som aktivt engagerar sig i utvecklingen och försöker påverka regler och normer kring AI och delta i den bredare dialogen om policy och innovation.

För att hjälpa organisationer att förstå hur de kan ta nästa steg har Prince utvecklat en modell som beskriver hur företag kan navigera mellan krav, förväntningar och möjligheter när de inför AI. Institutional Digital Adaptation Model (IDAM) hjälper företag att se var de befinner sig i sin AI-resa och hur de kan gå vidare – från att följa regler och konkurrenter till att själva bidra till att forma framtiden för sin bransch.

Dold kunskap blir till nya möjligheter

När det handlar om att använda AI för att vässa organisationen lyfter Prince fram en fascinerande men ofta förbisedd möjlighet – att återupptäcka den kunskap som redan finns i verksamheten. Han beskriver ett spännande detektivarbete där den nya tekniken kan fånga upp och strukturera information som kan ha "samlat damm" i många år eller helt glömts bort.

—Under årtionden har otaliga problem redan lösts i ett företag, svaren finns där – någonstans. Med hjälp av AI försöker företag nu samla ihop all denna kunskap för att kunna återanvända den. Man skannar in gamla handskrivna anteckningar, digitaliserar tekniska rapporter och analyserar e-post eller meddelanden mellan ingenjörer. Resultatet blir något som liknar ett “internt Google”, ett system som gör dold kompetens synlig och stärker organisationen, förklarar han.

Prince menar att hans forskning visar att anpassning till AI inte främst handlar om algoritmer eller programvara. Det handlar om ledarskap, förtroende och förmågan att använda teknik på ett meningsfullt sätt. Den omfattande kartläggningen visar också att oron för AI har minskat efter att begrepp kopplade till tekniken började att synas i de analyserade texterna 2014.

—Många företag säger att de vill arbeta med AI, men få vet hur. Saknar man kompetensen behöver man skaffa den. Hitta samarbeten, avsätt tid och börja i liten skala. Även om AI kommer att påverka allt, kom igång och ta er an ett problem – börja i det lilla för att klara det stora klivet.