Karies är en av våra vanligaste folksjukdomar och kariesriskbedömning utgör en betydande del tandvårdspersonalens arbete. Hur ser det vetenskapliga stödet ut för användning av olika modeller för kariesriskbedömning? Kan komponenter i saliv och dentalt plack – undersökta med nya mikrobiologiska tekniker – förutsäga kariesrisk hos ungdomar?

Fakta

Projektnamn

Discovery of predictive biomarkers for caries in adolescents

  • Study I: Prognostic multivariable prediction models for assessment of increased risk of caries and caries progression. A systematic review.
  • Study II: Bacterial composition and acid tolerance of dental plaque samples from caries-free and caries-experienced adolescents.
  • Study III: Salivary proteins as caries biomarkers.
  • Study IV: Longitudinell study of caries development in relation to putative biomarkers.

Status

Pågående

Projektstart

Datainsamling påbörjades oktober 2018

Samarbetspartners

Avdelningen för oral biologi, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

The Foresight Research Consortium, Malmö Universitet, Malmö, Sverige

Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin, Hälsohögskolan, Jönköping University

FISABIO/Centre for Public Health Research (CSISP), Valencia University, Valencia (Spanien)

NMR Centre, Göteborgs Universitet, Göteborg

Finansiär

FORSS (Extern länk)

Futurum

Projektledare

Kristian Havsed, övertandläkare, avd för pedodonti, OI, Region Jönköpings län. Doktorand, Malmö Universitet

Projektmedlemmar

Gunnel Svensäter, professor, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

Jessica Neilands, docent, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

Malin Stensson, odont dr, lektor, Hälsohögskolan, Jönköping University

Henrik Jansson.,Forskning- och utvecklingschef. Docent. Folktandvården Skåne

Alex Mira, Principal Investigator, FISABIO, Valencia University

Helen Isaksson, odont dr, övertandläkare, avd för pedodonti, OI, Region Jönköpings län

Madeleine Rohlin, senior professor, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

Gunnel Hänsel-Petersson, docent, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

Maria Pigg, docent, Odontologiska Fakulteten, Malmö Universitet

Syfte och mål

Projektets syfte i delarbete I är att identifiera, granska och kritiskt utvärdera vetenskapligt studerade modeller för kariesriskbedömning och därigenom analysera deras styrkor och svagheter. Hur är modellerna utvecklade och validerade? På vilka populationer är modellerna testade? Hur är modellernas prediktorer beskrivna? Det är några exempel på frågor som projektet vill besvara.

I delarbete II-III är syftet är att undersöka en ny generation biomarkörer för karies som kan användas för att förbättra tandvårdens kariesriskbedömning hos ungdomar. Med ny generation menar vi till exempel nya kombinationer, nya paneler av biomarkörer, både i saliv och i dentalt plack som kan bistå att identifiera ungdomar med både hög och låg kariesrisk.

I delarbete IV kommer biomarkörer att studeras prospektivt och relateras till grad av kariesprogression. Populationen i delarbete II-IV utgörs av 40 ungdomar som är listade till folktandvårdsklinikerna i Råslätt och Vetlanda i Region Jönköpings län.

Delarbete IV kommer ligga till grund för att designa en större prospektiv studie där biomarkörer valideras i andra ungdomspopulationer.

Utmaning

Karies är en multifaktoriell sjukdom, vilket kan innebära att de finns flera orsaker till karies som kan skilja sig mellan individer. Enligt vetenskapliga studier gör tandvården idag korrekt kariesriskbedömning i 60-70 procent av fallen hos ungdomarna.

Många gånger är det individer med hög kariesrisk som lätt missbedöms, vilket kan förklaras av att många ungdomar är kariesfria.

Ungdomar som ”går under radarn” vid riskbedömning, exempelvis ungdomar med hög kariesrisk utan tidigare karieserfarenhet, ser vi som en utmaning.

Lösning

Användning av vetenskapligt utvärderade modeller för kariesriskbedömning kan precisera tandvårdens riskbedömning.

Efter extern validering av biomarkörer som korrelerar till kariessjukdom samt frånvaro av kariessjukdom skulle ett enkelt mikrobiologiskt test kunna komplettera kariesriskbedömning på ungdomar.

Effekt

Kariesriskbedöming som utförs med en tillförlitlig riskbedömningsmodell, och som vid behov inkluderar mikrobiologiska biomarkörer, kan hjälpa tandvården att rikta resurser till barn och ungdomar som har störst behov.

Kariespreventiva åtgärder kan vara dyrt för samhället och bör inte tillämpas på barn eller ungdomar utan kariesrisk. Att särskilja individer med och utan risk och att rikta resurser med förebyggande insatser till personer med ökad risk är därför viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Vi tror också att vår forskning skulle kunna bidra till ökad förståelse om karies mikrobiologiska etiologi, då nya mikrobiologiska tekniker kommer att används och jämföras med varandra.