Seminars & Activities

1. The CCD international seminars of relevance for communication, culture and diversity (always in English)
2. The CCD working papers seminars (in English or Swedish)
3. Humanities Forum seminars (Humanistiskt forum - in Swedish)
4. The DoIT seminars (DoIT - Delaktighet och Inkludering Tankesmedja [the Participation and Inclusion Think Tank], most often in Swedish)

Neurodiversity in the Classroom: Universal Design for Learning

Summary
This talk will look at one type of diversity that can be found in every classroom: Neurodiversity, i.e. the diversity in cognitive processing.
Using the neurodiversity paradigm, we start from a perspective that values this diversity, and that acknowledges the challenges that arise when people of a minority neurotype have to deal with environments and activities that were tailored to the needs of neurotypical people.

I will discuss how Universal Design for Learning (UDL) can help make classrooms and classroom tasks more accessible for learners of different neurotypes, focusing especially on providing options for sustaining effort and persistence, for self-regulation and for executive function.

Throughout, I will draw on the voices of neurodivergent learners, former learners, and educational experts, including interviews from the ELLeN project, to illustrate the points made and also to show the breadth of experiences and opinions within the neurodiversity community.

Dr. Jules Buedgens-Kosten is a teacher educator and researcher at Goethe University Frankfurt (Germany) and a Fulbright Scholar-in-Residence at UMBC. Their primary research focuses on inclusive education in the EFL context, including with a focus on technology, and on computer-assisted language learning, especially from a multilingual lens. They are part of the ELLeN project, which uses inquiry-based learning in teacher education focusing on neurodiversity. and language learning.

Free Registration
Free registration by completing this form.

The French Revolution and religious change through the lens of social emergence theory

Manuel Stadler is a PhD candidate at the Institute of Religious Studies, Leipzig University (Germany). During his presentation, he will delve into the French Revolution through the lens of social emergence theory. The French Revolution is often interpreted as the founding event of the modern secular nation-state, built up upon the guiding principle of laïcité, a strict form of separation between the church and the state, which is generally misunderstood as a categoric split between religion and politics. The religious politics during the French Revolution had a significant impact on the perception of history as the unfolding of reason and rationality, leading to the construction of a perfect society based on natural laws. In this talk Stadler wants to challenge the classical narrative of the French Revolution as a process of secularization and instead use a Durkheimian emergence theory approach to interpret the empirical sources. Emergence theory presupposes that society is more than the sum of rational acting individuals but can be described through concepts of collective psychology. To operationalize emergence theory, he will focus on empirical sources stemming from the period of the French Revolution, uncovering changes in power relations and social structures. The aim of his presentation is to use religion as a heuristic concept to explain how the change of power relations is connected to the emergence of new forms of collective memory.
Discussant: Peter Karlsson

Högstadielevers upplevelser av att öva muntlig språkfärdighet på målspråket med konversationsagenter

Elin Ericsson, fil. doktor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, presenterar sin nyligen försvarade avhandling. Den handlar om AI-baserade dialogsystem som möjliggör muntliga konversationsövningar i verklighetsnära situationer för elever att öva på det språk de studerar. De genomförda praktiknära studierna har en utgångspunkt i etablerade andraspråkinlärningsprinciper såsom att lärande sker i social interaktion med möjlighet till att använda språket i en trygg miljö och att få feedback. Resultaten visar att elevernas självrapporterade upplevelser varierade mycket kring hur de socialt relaterade till konversationsagenterna, med allt från ingen relation alls till att uppleva dem som mänskliga och aktivt deltagande i social interaktion. Denna sociala dimensionen visade sig vara viktig för den sammanlagda utbildningsupplevelsen. Lärare behöver därför ha kännedom om de olika faktorerna bakom de stora individuella skillnaderna i elevernas upplevelser som påverkar den sammanlagda utbildningsupplevelsen i dialogsystemet med konversationsagenterna. Överlag upplevdes lärandeaktiviteten som lätt, rolig och trygg för att på ett meningsfullt sätt öva på att hålla igång en dialog och öva uttal på målspråket, som komplement till andra metoder.
Chair: Ylva Lindberg

Ansökningsseminarium: CCD-medlemmar seminariebehandlar sina forskningsansökningar

Alla deltagare förväntas läsa ansökningarna i förväg. Vänligen kontakta Radu Dinu för att få texterna.

The Colour of Equality: Race and Common Humanity in Enlightenment Thought

Devin J. Vartija is assistant professor of history at Utrecht University and a former post-doctoral fellow at the École des hautes études en sciences sociales. In his talk he will present his lates book on the concept of race in enlightenment thought (https://www.pennpress.org/9780812253191/the-color-of-equality/). Enlightenment thinkers used physical features to categorize humanity into novel "racial" groups in a discourse that was imbued with Eurocentric aesthetic and moral judgments. Simultaneously, however, these very same thinkers politicized equality by putting it to new uses, such as a vitriolic denunciation of slavery and inhumane treatment that was grounded in the nascent philosophy of human rights. Vartija contends that the tension between Enlightenment ideas of race and equality can best be explained by these thinkers' attempt to provide a naturalistic account of humanity, including both our physical and moral attributes. Enlightenment racial classification fits into the novel inclusion of humanity in histories of nature, while the search for the origins of morality in social experience alone lent equality a normative authority it had not previously possessed.

Simulatorstödd undervisning i yrkesutbildning. Digitaliseringens möjligheter för elevers lärande och utveckling av yrkeskunskaper (YRKSIM)

Projektet, som finansieras av Skolforskningsinstitutet, studerar hur gymnasial yrkesutbildning kan förbereda för ett framtida yrke präglat av intensiv teknikutveckling, krav på hållbarhet och innovation. Med lärmiljöer avses simulerade och autentiska miljöer i skola och på arbetsplats. YRKSIM genomförs i nära samverkan mellan forskare och lärare i naturbruksprogrammet där den simulerade lärmiljön består av digitala körsimulatorer. YRKSIMs syfte är att kritiskt granska identifierade möjligheter och utmaningar i samband med digitalisering av undervisning i relation till framtida yrkeskompetens samt att utveckla kunskap om hur lärande i en virtuell miljö kan bli meningsfull och relevant i en autentisk miljö. Projektet avser att kartlägga, pröva och utveckla undervisningsformer inom yrkesutbildning som är gynnsamma för att främja elevernas yrkeskompetens och anställningsbarhet. Parallellt med projektet och på grund av dess praktiknära karaktär synliggörs också former för hur ett systematiskt utvecklingsarbete kan skapa förutsättningar för framgångsrik undervisning och elevers lärande och kunskapsutveckling.

Susanne Gustavsson (projektledare) är universitetslektor med en doktorsexamen i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid Göteborgs universitet. Susannes forskningsintresse handlar främst om undervisning och lärande inom yrkesutbildning, liksom inom yrkeslärarutbildning.

Giulia Messina Dahlberg (medverkande forskare) har en doktorsexamen i pedagogik och är universitetslektor på institutioner för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen fokuserar på studier av kommunikativa praktiker där individer navigerar genom olika uppgifter och verktyg, både inom och utanför institutionella utbildningsmiljöer och över gränserna mellan fysiska och digitala platser.

Historieundervisning som främjar hantering och förståelse av historiska källor och framställningar

Anders Nersäter, doktor i pedagogik med inriktning mot didaktik och affilierad forskare vid CCD, presenterar sitt kommande forskningsprojekt. Syftet är att pröva och undersöka design av undervisning som kan stödja lärares arbete med att utveckla elevers förmåga att på ett funktionellt sätt hantera historiska källor och historiska framställningar. Tidigare forskning har visat att en stor andel elever har svårigheter att hantera dessa två centrala dimensioner av historieämnet, samtidigt som forskningen även visar att en stor andel lärare upplever utmaningar i att undervisa om historiska källor och historiska framställningar. Teoretiskt utgår projektet från historical literacy (Lee, 2011) där fokus är att historiska fenomen ska kunna hanteras på ett funktionellt sätt i relation till den egna samtiden. En grundförutsättning för detta är en kvalitativ förståelse för hur historisk kunskap skapas och valideras.

De undervisningsdesigner som vi avser att ta fram inom projektet syftar till att öka elevernas möjlighet att hantera källor och framställningar på ett funktionellt sätt. Projektet genomförs i form av deltagarorienterad designforskning – Learning Study – där lärare och forskare samverkar med att ta fram en undervisningsdesign som prövas, utvärderas och revideras i tre cykler på två gymnasieskolor. Den utsträckning i vilken elevernas förståelse för dessa förmågor förändras efter interventionernas genomförande undersöks genom för- och efter-tester.

Equity, diversity and inclusion – challenges in the integration process of young refugees within school settings in Sweden

Junior Gómez Manresa holds a PhD in complex thinking and is affiliated with CCD. In his talk, he will discuss the challenges in the integration process of young refugees within school settings in Sweden. The increase in the number of refugees has been a growing phenomenon in Swedish society until the spring of 2016. The entry of asylum seekers required integration strategies for the inclusion of these displaced people in their new society. However, were the conditions created for the adequate integration of this group in Sweden, specifically unaccompanied children and young people? I will present some reflections and results from a doctoral study carried out in a municipality in southwest Sweden between 2016 – 2018. Analyzing current integration strategies for newcomer young refugees within school settings was the purpose of the research. Some of the results found in the study were the lack of well-planned local strategies for social inclusion of unaccompanied young refugees, lack of dialogue between adults who worked around the young refugees, xenophobic attitudes and other obstacles which meant a hinder for sociocultural integration of young refugees into Swedish society.