När du skriver en akademisk text vill du så klart visa att du har läst på och att du kan styrka dina resonemang med tidigare forskning. Det är viktigt att du visar tydligt i texten vilken information som kommer från vilken källa genom att vara noggrann med din källhänvisning.

Varför använda källor?

Genom att hänvisa till tidigare forskning stärker du trovärdigheten i din text. Du använder källor för att stärka dina påståenden. Det är också vanligt att hänvisa till relevant forskning för att sätta in din egen forskningsfråga i ett sammanhang, för att sedan kunna bygga vidare på vad författare och forskare har upptäckt.

Referenser är också till för att läsaren smidigt ska kunna kontrollera dina källor och läsa vidare. Genom att göra tydlig och korrekt hänvisning visar du respekt för och ger erkännande till författarna som du refererar till. Om du inte hänvisar korrekt kan din text missförstås och du riskerar att plagiera eftersom det ser ut som att dina referat i stället är dina egna slutsatser eller reflektioner.

Läs mer om olika referensstilar och hitta guider på sidan Referenshantering.

Källornas olika funktioner

Källor kan fylla olika funktioner i din text och det är viktigt att tänka igenom vilket syfte de har i just din text. Det kan vara till exempel vara bakgrundskällor som skapar sammanhang för din frågeställning, metodkällor som ger stöd till valda metoder, teorier och ramverk eller forskning som du använder som exempel eller jämförelse med ditt eget material.

Beroende på vilken funktion och syfte som din källa har i texten använder du den på olika sätt. Ofta är det din egen text som ska stå i fokus och då behöver inte källan presenteras med mer än det som krävs för den referensstil som du använder. Om din källa är en viktig del av ditt arbete kan det vara lämpligt att presentera källan lite närmare och motivera valet av källa. Det kan till exempel handla om att du presenterar författaren du refererar till eller talar om hur många personer som deltagit i en studie som du hänvisar till. Det skapar trovärdighet och sammanhang i din text.

Ska man ha en källhänvisning till allt man skriver?

Det generella svaret är att man alltid ska tala om varifrån information kommer när man refererar eller hänvisar till vad någon har sagt eller skrivit. Det finns dock inget entydigt svar som gäller för alla tillfällen och alla ämnesområden.

Allmänt känd kunskap som inte kommer att bestridas behöver vanligtvis inte en källhänvisning, till exempel datum för kända världshändelser eller allmänt kända fakta som att svenska är det officiella språket i Sverige. Sådant som man kan förvänta sig att de allra flesta känner till utan att titta i ett uppslagsverk.

Gränsen mellan vad som är allmän kunskap och vad som är specialkunskap inom olika ämnesområden och därmed behöver en hänvisning kan ibland vara svår att avgöra. Stäm av med din lärare om du är osäker. Utgångspunkten bör dock alltid vara att information som du har tagit från en annan källa ska ha en källhänvisning.

Hur ofta bör man källhänvisa?

Utgå alltid från läsarens perspektiv. Det ska vara enkelt för läsaren att förstå vilken del av informationen som kommer från respektive källa och vad som eventuellt är dina egna kommentarer eller slutsatser.

Källhänvisa inte i onödan eftersom det stör läsningen av texten. Du ska till exempel inte upprepa hänvisningen i varje mening så länge det är samma källa som refereras i ett och samma stycke. Om referatet fortsätter i ett nytt stycke upprepar du däremot källhänvisningen i sin helhet. Du ska alltså varken hänvisa för mycket eller för lite. Sträva efter att göra texten läsvänlig och infoga därför källhänvisningen så smidigt som möjligt. Läsaren ska inte behöva stanna upp i läsningen för att läsa ut din hänvisning.

Att få till sin källhänvisning på ett snyggt och smidigt sätt kräver övning. Om du behöver stöd i hur du ska hantera källhänvisningen kan du boka tid med Akademiskt språk: academiclanguage@ju.se