Att skriva akademiska texter handlar inte bara om att presentera fakta eller visa att du har förstått ett ämne, utan också om att kunna uttrycka dig på ett sätt som är tydligt, logiskt och övertygande. En viktig del i detta är hur du strukturerar din text.

För att en text ska vara läsvänlig behöver den ha en väl genomtänkt styckesindelning med en logisk struktur utifrån ämne och syfte. Hur texten är strukturerad kallas även för textens disposition.

En välstrukturerad text hjälper läsaren att följa ditt resonemang, förstå dina argument och se hur dina slutsatser hänger ihop med textens övriga delar.

Innan du börjar skriva är det klokt att planera din text. En enkel disposition hjälper dig att få överblick och strukturera dina tankar. Du kan börja med att fundera på vad syftet med texten är och vilka delar som behöver ingå för att du ska kunna besvara din frågeställning.

Hur texten som helhet är strukturerad kan variera beroende på ämne och fält, men även beroende på textens längd.

Strukturen i längre akademiska texter - IMRoD

I en längre akademisk text, exempelvis i en uppsats, är det vanligt att texten har en så kallad IMRoD-struktur. IMRoD står för Inledning (och syfte), Metod, Resultat och Diskussion (inklusive slutsatser). Uppdelning och innehåll kan se olika ut beroende på ämnen och traditioner inom olika forskningsfält, och ibland kan några av de olika delarna vara sammanslagna eller ha andra underrubriker. I grunden finns dock alla delarna i någon form representerade i en uppsats.

I inledningen presenterar du ämnet, bakgrunden och syftet med din studie, samt eventuella forskningsfrågor eller hypoteser. Strukturen kan se olika ut beroende på vilket fält uppsatsen skrivs inom och vilken typ av studie som har utförts. Det förekommer till exempel att inledning och bakgrund delas upp i två olika avsnitt, eller att det teoretiska ramverket presenteras i ett eget avsnitt. Fråga din lärare eller handledare om du är osäker på hur du ska göra.

Oavsett hur uppdelningen ser ut mellan introduktion, bakgrund och syfte presenteras själva bakgrundsinformationen oftast enligt en princip som kallas tratten. Det innebär att du inleder med att presentera ditt ämne i ett bredare perspektiv och inkluderar generell bakgrundsinformation. Därefter jobbar du dig stegvis ner mot syftet så att den information du tar upp blir snävare och mer och mer specifik med närmare koppling till just din studie och ditt syfte.

Längst ner i tratten, precis innan syftet, presenterar du till sist en kunskapslucka. Det betyder att du ger läsaren en bild av hur forskningsfältet om studiens ämne ser ut, som sedan mynnar ut i en observation av vad som är mindre väl beforskat om ämnet, eller vad forskningen inte ger entydiga svar kring. Utifrån kunskapsluckan blir det sedan logiskt att presentera syftet för läsaren.

I metodavsnittet beskriver du hur du har gått tillväga för att samla in och analysera data, och varför du har valt just den metoden för att utföra din studie. Även i metodavsnittet kan underrubriker och innehåll variera. En uppsats baserad på intervjuer av utsatta människor har till exempel troligen ett utförligt avsnitt med forskningsetisk diskussion, medan en uppsats i litteraturvetenskap inte kommer att innehålla ett motsvarande avsnitt.

I resultatavsnittet redovisar du vad din studie har kommit fram till. Den här delen av uppsatsen kan också se olika ut beroende på studiens ämne och olika traditioner inom olika forskningsfält. Inom vissa fält förväntas man presentera sina resultat på ett neutralt sätt utan att tolka eller diskutera dem. Inom andra fält är presentationen av resultat och analys samt diskussion av resultaten sammanflätade. Läs därför dina instruktioner noga, eller fråga din lärare eller handledare om du är osäker.

I en kvalitativ uppsats är det här som man sammanfattar de kvalitativa data som har samlats in, till exempel en sammanställning av det som har framkommit i intervjuer med informanter. I en kvantitativ uppsats sammanställer man istället ofta data i tabeller eller diagram för att göra resultaten mer överskådliga för läsaren.

Oavsett typ av studie är det viktigt att du följer upp citat av informanter och diagram med text där du tydligt signalerar till läsaren vad det är i sammanställningen av resultaten som du vill att läsaren särskilt ska notera. Du ska dock inte upprepa informationen i citaten eller diagrammen, utan istället dra läsarens uppmärksamhet till mönster eller tendenser i dina sammanställda data.

I diskussionsavsnittet diskuterar du dina resultat i relation till tidigare forskning och reflekterar över vad resultaten betyder. Om din studie har ett teoretiskt ramverk är det ofta i diskussionen som du tillämpar det i analysen. Ibland diskuterar man även styrkor och svagheter med sin valda metod i diskussionsavsnittet.

Allra sist i diskussionsavsnittet skriver du sedan fram dina slutsatser, som sammantaget ska återknyta till och uppfylla studiens syfte. (Åter)använd därför gärna nyckelord och begrepp från syftesformuleringen när du skriver fram dina slutsatser för att skapa en fin röd tråd i texten.

Strukturen i kortare akademiska texter

I kortare akademiska texter (1–5 sidor) slår man istället ofta ihop och komprimerar IMRoD-strukturen till en inledning, en huvuddel och en avslutning. I inledningen presenterar du då ämnet, syftet och eventuella frågor. Huvuddelen består ofta av dina argument, analyser och exempel, där varje stycke behandlar en huvudidé. I avslutningen sammanfattar du dina viktigaste poänger och visar hur de hänger ihop. Även i kortare akademiska texter är alltså grundstrukturen densamma vad gäller ordningen på det som tas upp.

I den här kortare typen av text förväntas du ofta argumentera för något – det kan vara en tolkning eller en reflektion, en slutsats eller en lösning på ett problem. Då är det viktigt att du bygger upp ditt resonemang i texten steg för steg. Du kan börja med bakgrundsinformation som mynnar ut i ett påstående, till exempel att grupparbete utvecklar viktiga färdigheter. Därefter behöver du belägga påståendet med fakta eller forskning, till exempel genom att hänvisa till en studie som visar att studenter lär sig mer när de samarbetar. Du kan också ge ett konkret exempel, som en undersökning där studenters betyg förbättrades efter att ha deltagit i strukturerade gruppövningar. Avslutningsvis i texten kan du dra en slutsats, till exempel att grupparbete kan vara ett effektivt pedagogiskt verktyg.

Att påbörja planeringen av en text

Om du känner dig osäker på vilken struktur du bör använda så ska du alltid fråga din lärare eller uppsatshandledare. Läs också eventuella skriftliga instruktioner noga och gärna flera gånger, så att du inte missar något och så att du känner dig säker på hur du ska strukturera just din text.

När du planerar din text kan det vara hjälpsamt att skriva ner dina huvudidéer som en lista. Fundera på i vilken ordning de bör komma för att läsaren ska förstå ditt resonemang. Vad behöver du förklara först? Vad bygger vidare på tidigare delar? Genom att tänka logiskt kring ordningen skapar du en text som är lätt att följa. Därefter kan du prova att formulera preliminära kärnmeningar som presenterar huvudidén eller huvudpoängen för de stycken som du tänker dig ska ingå i texten utifrån din lista.

Läs mer om kärnmeningar på sidan Styckets struktur.