Publicera böcker och kapitel med öppen tillgång

Det kan i det här sammanhanget vara bra att veta om dessa två typer av öppen tillgänglighet (open access) som man kan stöta på:

• Guld OA: Öppen tillgänglighet som inbegriper en publiceringskostnad (BPC - Book Processing Charge).
• Diamant OA: Publicering med öppen tillgång utan utan publiceringskostnad för författaren som i stället finansieras av finansiärer, lärosäten eller bibliotek.

KB ger några rekommendationer vad gäller öppen tillgång till böcker:

• Lärosäten och forskningsfinansiärer inkluderar vetenskapliga böcker i sina riktlinjer för öppen tillgång till publikationer
• Lärosäten och finansiärer ger finansiellt stöd till publicering av vetenskapliga böcker med öppen tillgång
• Lärosäten och finansiärer ger fortsatt och utökat finansiellt stöd till befintliga och nya centrala infrastrukturella tjänster för öppen tillgång samt samordning av infrastruktur

Från: KB – Öppen tillgång

Några källor från KB:

• Öppen tillgång till böcker
• Uppföljning och krav på öppen tillgång samt rekommendationer för CC-licenser
• Årets redovisning av det nationella arbetet med öppen tillgång
• Samordning av arbete för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer

Många stora förlag, som Springer, Taylor & Francis, Elsevier och Cambridge University Press erbjuder dig som författare att publicera din bok eller ditt bokkapitel med öppen tillgång. De använder sig av en ’Guld OA’-modell där det ingår publiceringsavgift. Här är en tabell med exempel på ett antal stora kommersiella förlag som publicerar böcker och bokkapitel med öppen tillgång:

*Kontakta förlaget om du vill ha en annan CC-licens

Här är en liknande tabell för lite mindre bokförlag som specialiserat sig för publicering med öppen tillgång. Samtliga använder sakkunniggranskning (peer review). En del av dem har en ’Guld OA’-modell men med något lägre publiceringskostnader (BPC) medan några andra har en 'Diamant OA'-modell utan några publiceringskostnader:

* De är dock öppna för författare som vill välja en annan CC-licens.
** Det beror på hur omfattande boken är vilken man kan läsa om under "Financial aspects" här.
*** Undantag från publiceringsavgifter kan göras utifrån ett antal aspekter som anges här.

Du kan också använda databaserna Directory of Open Access Books (DOAB) och The OAPEN Library som är söktjänster för akademiska referegranskade böcker, inklusive konferenspublikationer (proceedings), med öppen tillgänglighet från hela världen. Du kan söka på ämne men även bläddra i listor utifrån förlag vilket gör dem till bra resurser för att hitta förlag som publicerar böcker med öppen tillgång.

Directory of Open Access Books (DOAB)

DOAB innehåller beskrivningar av över 101 000 akademiska refereegranskade böcker med öppen tillgänglighet. Böckerna som indexeras av DOAB ska ha öppna licenser (oftast Creative Commons-licenser, se nedan om dessa) som tillåter fri läsning men också tillåtelse att dela dem vidare, som att ladda upp dem på en kursplattform som Canvas. Beskrivningarna i DOAB länkar dig vidare till webbplatsen där fulltexten finns.

The OAPEN Library

The OAPEN Library är en databas som också arkiverar fulltexterna till böckerna med öppen tillgång. Den innehåller över 40 000 böcker med öppen tillgänglighet. Vissa titlar i databasen kan ha mer restriktiva licenser än de som indexeras i DOAB. Samtliga tillåter fri läsning men inte nödvändigtvis fri delning.

OA Books Toolkit är en tjänst som drivs av organisationen OAPEN, som står bakom databaserna DOAB och The OAPEN Library. Dess syfte är att hjälpa forskare att förstå och navigera processen för att publicera akademiska böcker med öppen tillgänglighet. Den vill också öka förtroendet för olika modeller för publicering med öppen tillgänglighet.

Gratis och öppet: Verktyget är fritt tillgängligt online och består av korta, välstrukturerade artiklar med referenser, vidare läsning och definitioner av centrala begrepp.

Två huvuddelar:

• För forskare: Praktiska råd om publiceringsprocessen, val av förlag, peer review, kontrakt, licenser och rättigheter.
  
• För beslutsfattare: Stöd för policyutveckling kring OA-böcker.

Publiceringsprocessen: Artiklarna täcker hela livscykeln – från att välja förlag till spridning och återanvändning. Inkluderar tips om metadata, DOI, ORCID och strategier för synlighet.

Affärsmodeller och finansiering: Förklarar skillnader mellan Gold, Green och Diamond OA, samt hur BPC (Book Processing Charges) fungerar. Tjänsten ger också råd om hur man hittar finansiering via institutioner eller forskningsfinansiärer.

Kvalitetssäkring: Betonar vikten av peer review och hur man identifierar seriösa förlag (t.ex. via “Think, Check, Submit – Books & Chapters ” och DOAB).

Myter och fakta: Innehåller resurser som avlivar vanliga missuppfattningar om OA-böcker och visar fördelar som ökad synlighet, fler nedladdningar och högre citeringsgrad.

Praktiska verktyg: FAQ, ordlista, nyckelordssökning och exempel på framgångsrika OA-publiceringar.

Monografin är fortfarande en viktig publiceringsform för forskare inom många discipliner, men ifrågasätts ibland eftersom den idag i många fallinte genomgår en lika tydlig och dokumenterad kvalitetsgranskning som vetenskapliga tidskriftsartiklar.
Från: Om Kriteriums syfte och funktion

Vad är Kriterium?

Kriterium är inte ett förlag, utan en plattform och kvalitetsmärkning för vetenskapliga böcker som ger akademiska monografier och antologier en strukturerad sakkunniggranskning (peer review) och certifiering innan publicering. Målet är att stärka den vetenskapliga bokens status i Sverige och säkerställa att den håller hög vetenskaplig kvalitet samtidigt som den görs fritt tillgänglig som open access. Det är ett nationellt samarbete mellan svenska lärosäten, förlag och Kungliga biblioteket med stöd från bland annat Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, och Göteborgs universitetsbibliotek fungerar som värdorganisation.

Hur fungerar Kriterium?

Kriterium samarbetar alltid med ett externt förlag eller en publikationsserie; själva plattformen publicerar inte böcker i egen regi, utan bidrar med sakkunniggranskning och en digital OA-publiceringsplattform. Manuskriptet måste först ha en förläggare som tar initiativet och skickar in ett bokförslag till Kriterium. Förlaget eller serieredaktören ansvarar för produktion, distribution och tryck, medan Kriterium tillhandahåller den akademiska granskningen och open access-publiceringen på sin webbplats.

Sakkunniggranskning – Kriteriums viktigaste funktion

Den centrala funktionen hos Kriterium är dess kontrollerade och dokumenterade process för sakkunniggranskning (peer review). Varje manus bedöms utifrån vetenskaplig kvalitet och relevans för sin målgrupp enligt principer som liknar de som används för artiklar i vetenskapliga tidskrifter (inklusive riktlinjer från OASPA). En vetenskapligt ansvarig koordinator utses, två oberoende sakkunniga granskare anlitas (minst två, vanligtvis i blind review), och deras kommentarer hanteras via Kriteriums digitala system. Efter eventuella omarbetningar utvärderar Kriterium hela processen (meta-review) för att avgöra om verket kan få Kriterium-certifiering.

Varför använda Kriterium?

Ökad legitimitet: Kriterium-granskade böcker får en kvalitetsstämpel som erkänns inom akademin och kan räknas i prestationsbaserade system.

Spridning med öppen tillgång: Böckerna görs fritt tillgängliga digitalt via Kriteriums webbplats, samt i internationella OA-register som OAPEN och DOAB, vilket ökar synlighet och räckvidd.

Ingen kostnad för författaren: Kostnader för granskning och digital publicering täcks av Kriterium medan förlaget står för produktion.

Vad är Creative Commons-licenser?

Creative Commons-licenser är standardiserade upphovsrättslicenser som talar om hur andra får läsa, dela och återanvända ditt verk. Du behåller upphovsrätten, men ger på förhand tillstånd till vissa typer av användning – till exempel att andra får sprida boken, använda den i undervisning eller bearbeta texten, beroende på licens. CC-licenser används ofta för öppet tillgängliga böcker och kapitel för att göra villkoren tydliga för både författare och läsare.

Läs mer om de olika licenserna på bibliotekets sida om Creative Commons.

Att tänka på när du väljer CC-licens för en OA-bok

Rekommendationer från OA Books Toolkit:

• Krav från forskningsfinansiär och lärosäte
  Vissa finansiärer kräver en viss licens, ofta en öppen licens som CC BY. Kontrollera alltid riktlinjer från finansiär och lärosäte innan du skriver på avtal. Choosing a Creative Commons licence
• Förlagets licensutbud och eventuella avgifter
  Alla förlag erbjuder inte alla CC-licenser, och i vissa fall kan bokpubliceringsavgiften (BPC) skilja beroende på vilken licens du väljer. Kontrollera vilka licenser som finns och om det påverkar kostnaden. Choosing a Creative Commons licence
• Hur öppen och användbar vill du att din bok ska vara?
  OA Books Toolkit lyfter frågor som: Hur öppen vill du göra ditt verk? Vill du tillåta bearbetningar? Vill du tillåta kommersiell användning? Dina svar avgör om till exempel CC BY, CC BY-SA, CC BY-NC eller mer restriktiva licenser som CC BY-NC-ND är lämpliga. Choosing a Creative Commons licence
• Upphovsrätt och bokkontrakt
  Var uppmärksam på vem som formellt behåller upphovsrätten (du eller förlaget) och hur det beskrivs i kontraktet. OA Books Toolkit betonar att villkoren för open access – inklusive vald licens – bör framgå tydligt i avtalet. Book contract, permissions, rights and license
• Tredjepartsmaterial i boken
  Bilder, tabeller eller andra illustrationer från andra källor omfattas inte automatiskt av din CC-licens. Du kan behöva särskilda tillstånd eller använda material med kompatibla licenser. Toolkit har särskilda avsnitt om rättigheter och tredjepartsmaterial. Book contract, permissions, rights and license

Annat stöd kring licenser

• DOAB:s rekommendationer om licenser
  För förlag som vill få sina böcker indexerade rekommenderar DOAB uttryckligen att licensvillkor anges tydligt och gärna med Creative Commons-licenser eller liknande öppna villkor. Join DOAB: Requirements and Application
• Creative Commons: Choose a License for Your Work

Vad innebär parallellpublicering?

Parallellpublicering, eller grön open access, innebär att du gör en version av din publikation fritt tillgänglig i ett öppet repositorium, till exempel DiVA. Det är det refereegranskade, accepterade manuskriptet (Accepted Author Manuscript, AAM) som får parallellpubliceras – inte förlagets typsatta pdf eller publicerade bokversion. För böcker och bokkapitel innebär det att du laddar upp det slutgiltigt accepterade manuskriptet så som det såg ut innan förlagets layoutarbete.

När är parallellpublicering möjligt?

Möjligheten att parallellpublicera styrs av förlagets policy. Det är relativt ovanligt att förlag tillåter parallellpublicering av hela böcker, medan bokkapitel ofta följer liknande regler som tidskriftsartiklar – det vill säga att AAM kan göras fritt tillgänglig efter ett eventuellt embargo (vanligtvis 6–24 månader, men varierar mellan förlag och ämnen).

Förlagens self-archiving policies och var du får ladda upp den accepterade versionen

Förlagens regler anger vanligtvis:

• Vilken version av texten som får laddas upp (nästan alltid AAM).

• Om och hur långt embargo som gäller.

• Var manuskriptet får läggas upp – ofta tillåtet i lärosätets öppna repositorium (t.ex. DiVA), men inte alltid på kommersiella plattformar som ResearchGate eller Academia.edu.

• Om särskilda villkor gäller för bokkapitel jämfört med hela böcker.

Som författare behöver du därför kontrollera förlagets villkor innan du publicerar eller laddar upp något. Du kan få hjälp med detta av biblioteket.

Open Policy Finder – hjälp att tolka förlagens regler

Open Policy Finder är ett kostnadsfritt verktyg där du kan söka efter förlag och se deras policy kring parallellpublicering, embargo, tillåtna versioner och godkända plattformar för uppladdning. Tjänsten ger en snabb överblick över om och hur du kan parallellpublicera ditt bokkapitel eller (i mer sällsynta fall) din bok.

Kort sammanfattning av de vanligaste reglerna kring parallellpublicering:

• Parallellpublicering gäller accepterade manuskriptet, inte förlagets pdf.
• Förlag tillåter ofta självarkivering (self-archiving) av bokkapitel, men sällan av hela böcker.
• Embargon och villkor varierar mellan förlag.
• Open Policy Finder är ett bra verktyg för att kontrollera vad som gäller.