Med målet att göra svensk psykiatri till en lärande välfärdsarena

Svensk psykiatrisk vård befinner sig i ett spänningsfält mellan centralt formerade krav på evidens och lokala behov av flexibilitet och anpassning. Trots nationella vårdprogram, riktlinjer och kunskapsstyrning når implementeringen inte alltid ut till vardagens praktik. Det finns ett växande behov av att komplettera styrning uppifrån med förbättringsarbete som växer fram inifrån professionens och brukarnas egna erfarenheter.

Region Jönköpings län, Region Västergötland och Bräcke diakoni initierar nu ett projekt som tar sig an denna utmaning. Arbetet samordnas genom Jönköping Academy (Futurum) vars forskare har koppling till Linköpings universitet och Jönköping University. Projektets målsättning är att utveckla och analysera praktikdriven innovation som en kraft för hållbar utveckling i psykiatrin. Utgångspunkten är att förbättring inte kan reduceras till implementering av policy, utan måste förstås som en lärande process där evidens och erfarenhet möts, prövas och utvecklas tillsammans.

Projektet bygger på fyra professionsdrivna innovationsarbeten som representerar olika men kompletterande aspekter av psykiatrins utveckling – från standardiserad uppföljning till vårdkoordinering, peer learning och systemreflektion.

Vårdsamordningscoach inom specialistpsykiatrin

Under en kall januaridag hölls en kreativ workshop på Bräcke diakoni i Göteborg, där de fyra innovationsarbetena presenterades. Tina Jazic och Helena Fager berättade om hur psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö infört en vårdsamordningscoach inom specialistpsykiatrin för att skapa trygga och sammanhållna vårdövergångar för patienter med komplex problematik.
– Arbetssättet är utvecklat av medarbetare i det kliniska arbetet och utgår från ett tydligt behov i vardagen, berättar Tina Jazic. Projektet adresserar en välkänd patientsäkerhetsrisk i psykiatrin och har visat på starka resultat i praktiken som även sparar samhället stora resurser. Samordningscoachen skapar en trygghet och delaktighet för patienterna och det blir en kontinuitet i vården med bättre samverkan och mindre glapp i vårdkedjan.

Personligt ombud med dubbla uppdrag

Två av projektets innovationsarbeten kommer från Bräcke diakoni. Ett av dem är personligt ombud för personer med psykisk ohälsa. Ombudens uppgift är att stödja individer i kontakt med vård, socialtjänst och myndigheter. Ombudens uppgift är också att synliggöra och påtala de systembrister som försvårar samordning och jämlik tillgång till stöd. Genom att arbeta nära både individen och det offentliga systemet fungerar de personliga ombuden som navigatörer i ett komplext välfärdslandskap. Arbetet bygger på en dubbel logik – att ge konkret hjälp här och nu, och samtidigt bidra till lärande på systemnivå genom återkoppling av erfarenheter och identifierade hinder.

Stöd för föräldrar

Bräcke diakonis andra innovationsarbete är föräldrastödet Trygghet Ur Stöd (TrUSt) för föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF. Materialet är framtaget tillsammans med föräldrar, utifrån behov som de själva anser att de behöver.
– Arbetssättet gör att föräldrarna känner sig lyssnade på vilket ger materialet tilltro, säger Sara Jonåker från Bräcke diakoni. Tilliten är viktig för att föräldrarna sedan ska kunna ta steget att söka hjälp och stöd. Vi har sett att många som möter föräldrar ser behoven och frågeställningarna föräldrarna har, men saknar verktyg eller någon att slussa föräldrarna till. Många organisationer saknar också resurser för utvecklingsarbete. Där fyller TrUSt en viktig funktion. Materialet är fritt att använda och kan anpassas utifrån de föräldrar respektive verksamhet möter.

Förbättrad vård vid psykos

Det sista innovationsarbetet fokuserar på hur man systematiskt kan följa upp och mäta vårdens resultat för patienter med psykos. Det är Västra Götalandsregionen som utvecklat en standardiserad utvärdering vid psykossjukdom. Genom standardiserade utvärderingsinstrument och strukturerade bedömningsskalor säkerställs att varje psykospatient får likvärdig uppföljning av symtom, funktion och behandlingsbehov. Initiativet förbättrar möjligheterna att utvärdera insatsernas effekt, jämföra över tid och mellan enheter samt också tidigt identifiera behov av justeringar i behandlingen. Initiativet skapar transparens kring resultaten som underlättar för såväl patienter som personal.

Kunskap i två riktningar

Christina Petersson, forskningsledare på Jönköping Academy var mycket nöjd efter avslutad workshop.
– Genom att knyta samman initiativ på olika nivåer – klinisk, organisatorisk, civilsamhällelig och systematisk – skapas en helhetsmodell för hur kunskap kan flöda i två riktningar: från policy till praktik och från praktik till policy, säger Christina Petersson.

Projektets bärande idé är att en hållbar välfärd kräver styrning genom lärande: att policy utvecklas i dialog med vardagens praktik, och att professionens engagemang blir en del av kunskapsstyrningens motor.
– Det finns ett behov av att skapa system för hur kunskapsstyrningen ska verkställas i praktiken, fortsätter Christina Petersson. Det är svårt att ta nationella riktlinjer och implementera i daglig verksamhet, samtidigt som det finns stora behov av förändring i psykiatrin, bland annat utifrån att den psykiska ohälsan ökar generellt i vårt samhälle. Vi vill jobba fram ett koncept genom att lyssna in behovet hos praktiken. Vi hoppas hitta en forskningsutlysning som stämmer med våra tankegångar, men vi önskar göra detta arbete oavsett. Som forskare vill man vara med och bidra där man ser luckor. Här har vi en bra idé och ett bra konsortium med organisationer Jönköping Academy jobbat med länge.

Gemensamma utmaningar

Projekten som presenterats under dagen på Bräcke diakoni har flera saker gemensamt. De görs tillsammans med patienter, de nya arbetssätten jobbar förebyggande och skapar transparens vilket bygger tillit till såväl vården som samhället i stort och de visar också på samhällsekonomiska vinster.
– Tillsammans samlar organisationerna som varit här idag en enorm kraft av erfarenhet, forskning och driv, säger Tina Jazic. Kombinationen av praktiska innovationsarbeten och akademisk kompetens skapar förutsättningar för en hållbar och verklighetsnära innovation.
– Förutom glädjen i att möta inspirerande och engagerade människor har dagen gett en känsla av hopp, vilket det behövs mycket av idag, säger Sara Jonåker. Det finns en kraft i att mötas prestigelöst, tänka fritt och öppet ur hjärtat och ha fokus på möjligheter och medmänniskor. Det var spännande att se att de olika innovationsarbetena som presenterades idag möter liknande utmaningar. Vi har alla ett behov av samskapande, spridning, mätning, uppföljning och att lära av varandra. Jag hoppas att vi kan hitta former för lärande som kan gynna många oavsett vilka sociala innovationer det handlar om.