Kulturell mångfald i multiprofessionella teams i sjukvård och patientsäkerhet

Frågor om teamsamarbete och teamprestation är särskilt kritiska inom områden där liv och hälsa står på spel, till exempel inom sjukvården. Särskilt inom hälso- och sjukvården är frågan inte OM ett sjukhus eller andra vårdorganisationer vill ha kulturell mångfald på arbetsplatsen, men istället HUR man ska hantera den mångfald där vårdtjänster i allt högre grad utförs i team bestående av kulturellt olika individer.

Utvecklingen av teambaserat arbete i hälso- och sjukvårdssektorn uppfattas som en nyckel till att förbättra kvalitén i hälso- och sjukvården och som ett viktigt verktyg för att konstruera en mer patientcentrerad, samordnad och effektiv hälsovård. Hinder för att skapa effektiva team arbetsprocesser äventyrar dock ofta patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och står för upp till en tredjedel av alla incidenter.

Projektet syftade åt att undersöka varför och hur kulturell mångfald samt andra intersektionella faktorer i multiprofessionella vårdteams påverkar patientsäkerhet samt vilka kontextspecifika förutsättningar behövs för att nå teamens potential.

Projektet genomfördes i samarbete mellan JA, JIBS, Metodikum och Qulturum under projektansvar av Timur Uman och finansierades av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse och Futurum.

Projektet började i februari 2021 och sträcker sig över 4 år. Data samlades in genom observationer av simulatorsituationer och individuella intervjuer.

Forskare:

Norbert Steigenberger, professor i företagsekonomi, JIBS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Manuela Schmidt, lektor, AKL, Hälsohögskolan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Magnus Berndtzon, avdelningschef Metodikum, Ryhov länssjukhus, Jönköping Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Timur Uman, professor, JIBS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Resultat

Kulturell Mångfald i Vårdteam

Forskningsimplikationer

• Ledarskapets roll i att hantera mångfald: Effektiviteten i kulturellt mångfaldiga team beror starkt på ledarskapsstilar. Delat ledarskap förbättrar prestationer, särskilt i team med mindre erfarenhet, medan laissez-faire-ledarskap har en negativ effekt​.
• Arbetsklimat och inkludering: Ett positivt och inkluderande arbetsklimat främjar bättre samarbete i mångfaldiga team. Kulturella skillnader kan leda till missförstånd om de inte hanteras proaktivt​.
• Regler och tydlighet i roller: Väldefinierade roller och strukturerade riktlinjer för team förbättrar teamdynamiken och minskar konflikter i vårdorganisationer​.
• Psykologisk trygghet och teamets effektivitet: Högre nivåer av psykologisk trygghet gör det möjligt för kulturellt mångfaldiga team att kommunicera öppet och förbättra sitt samarbete​.
• Konfigurationella tillvägagångssätt för mångfald och teamprestation: Etniskt mångfaldiga team presterar bäst när ledarskap, erfarenhet och teamstorlek är strategiskt anpassade​.

Praktiska implikationer

• Utveckling av ledarskapsträning: Vårdorganisationer bör fokusera på att utbilda ledare i samskapande ledarskap för att maximera fördelarna med teammångfald.
• Skapa öppna dialoger i team: Att uppmuntra diskussioner om kulturella skillnader, snarare än att ignorera dem, kan bidra till att hantera fördomar och förbättra samarbetet.
• Utveckling av regler och riktlinjer: Organisationer bör etablera strukturerade protokoll för rollförväntningar för att stärka teamets prestationer.
• Stödja psykologisk trygghet: Arbetsplatser bör implementera policies som stödjer inkluderande kommunikation och gör det möjligt för olika perspektiv att höras utan rädsla för negativa konsekvenser.

Kliniska Simuleringar

Forskningsimplikationer

• Effekten av simuleringsträning (SBT) på teamets prestation: SBT förbättrar vårdpersonalens förmåga att arbeta i team, kommunicera och utöva ledarskap, särskilt i pressade vårdmiljöer​.
• Debriefing som en avgörande del av lärandet: Effektiviteten av SBT beror på strukturerade debriefingsessioner, som främjar reflektion och kunskapsbevarande​.
• Erfarenhetsbaserat lärande och psykologisk trygghet: Lärandet i SBT är mest effektivt när deltagarna känner sig psykologiskt trygga och kan diskutera misstag öppet​.
• Simuleringsfidelitet och realism: Simuleringars framgång beror mindre på realism och mer på hur väl de är strukturerade och faciliterade​.

Praktiska implikationer

• Integrera SBT i vårdutbildningar: Regelbundna simuleringar bör ingå i vårdutbildningen för att förbättra teamens beredskap inför kritiska situationer.
• Optimera debriefingmetoder: Vårdinrättningar bör utveckla sina debriefingpraktiker genom att använda modeller som PEARLS eller TeamGAINS för att uppmuntra djupare reflektion och lärande​.
• Förbättra psykologisk trygghet under simuleringar: Instruktörer bör säkerställa att SBT-miljöer främjar öppna diskussioner där deltagarna kan lära sig av misstag utan rädsla för att bli dömda.
• Anpassa simuleringar utifrån teamens sammansättning: Justering av simuleringsscenarier för att spegla verkliga teamkonstellationer kan förbättra lärandeupplevelsen och förbereda vårdpersonal för praktiska utmaningar​