Grön omsorg

Ett intressant fenomen i skärningspunkten mellan en förändrad välfärdsstat och kvinnors entreprenörskap på lantgårdar är "grön omsorg".

Den svenska välfärdsstaten har i ökande utsträckning ”outsourcat” offentliga välfärdstjänster till privata aktörer. Landsbygdens ekonomi har samtidigt förändrats från att främst producera varor till konsumtion av tjänster och upplevelser och lantbruket har gått kraftigt tillbaka. Genuspräglingen av arbetets organisation är en integrerad del i denna omvandling och flera studier har visat att kvinnor kan vara lantbrukens "nya entreprenörer" som gör att gårdarna kan överleva. Ett intressant fenomen i skärningspunkten mellan en förändrad välfärdsstat och kvinnors entreprenörskap på lantgårdar är "grön omsorg", som innebär användningen av djur, växter, trädgårdar, skog och landskap på lantgårdar för att främja mental och fysisk hälsa samt livskvalitet, för olika klienter.

Forskning påvisar positiva hälsoeffekter av grön omsorg, men kunskap saknas om hur dessa verksamheter kan organiseras på ett bra sätt. Vem skall erbjudas omsorgen? Individer som betalar ur egen ficka eller ska det vara en allmän offentlig välfärdstjänst? Vem ska tillhandahålla verksamheterna, och hur kan de få goda förutsättningar? För att öka kunskapen om grön omsorg på lantgårdar i genus- och entreprenörskapsperspektiv har vi studerat 12 gröna omsorgsverksamheter i Sverige och intervjuat 8 män och 11 kvinnor, som är aktiva i verksamheterna.

Resultaten visar att grön omsorg görs ”med hjärta och kropp”. De intervjuade vill skapa hälsa och livskvalitet för deltagarna genom att bruka djur och natur på olika sätt. De flesta tillhandahåller daglig verksamhet enligt LSS för vuxna med funktionsvariationer och i något fall social omsorg enligt SOL. De agerar därmed på en offentlig marknad, som styrs och kontrolleras av olika myndigheter. Vi ser att olika kommuner och olika verksamheter har hittat skilda organisatoriska lösningar för att kunna erbjuda grön omsorg.

Den stora utmaningen för samtliga aktörer är kontrakten med kommuner, landsting eller andra organisationer och/eller individer, som är beredda att betala för deras tjänster. Tillräckligt höga ersättningsnivåer, för att täcka kostnaderna, och tillräcklig långsiktighet i kontrakten, för att kunna planera och utveckla verksamheterna, tycks vara svårt att åstadkomma. Bara i något enstaka fall är den intervjuade nöjd med den ekonomiska ersättningen. I något fall är ersättningen obefintlig eller marginell och verksamheten bedrivs i stort sett ideellt.

För lantbrukarna är liv på gården, att bevara gården i familjen och en levande landsbygd viktiga motiv. Vi finner starka inslag av landsbygds­entreprenörskap som skapar sociala värden för bygden vid sidan om ekonomiska värden. Vi ser att grön omsorg utvecklar människor, landsbygd och i viss mån också djur och natur, bland annat genom ett ”anknytande lantbruk” som skapar relationer människor emellan och mellan människor och djur. När det gäller genus ser vi att grön omsorg innebär, både, en reproduktion av genusmönster och ett visst mått av förändring. Genusarbetsdelningen är ofta traditionell genom att männen ofta jobbar utomhus med maskiner och stora djur, medan kvinnorna sköter matlagning och smådjur. Kvinnorna har haft hand om barnen (när de var små) och männen sköter skogsbruket och jagar. Samtidigt har vi sett män som omskapat sin identitet, från bonde till ”omsorgsgivare”. Projektet finansierades av Forte.

Artiklar

Pettersson, K., & Tillmar, M. (2022). Working from the heart–cultivating feminist care ethics through care farming in Sweden. Gender, Place & Culture, 29(10), 1446-1466.

Avhandlingar, böcker och rapporter

Pettersson, K., & Tillmar, M. (2019). Att jobba med hjärtat. SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie, rapport, (3).