Kvinnors företagande för en levande landsbygd

För att ta fram kunskap om kvinnors företagande på landsbygden och deras bidrag till lokal utveckling har vi med hjälp av registerdata kartlagt omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden, analyserat landsbygdspolicy ur ett genusperspektiv, och intervjuat 32 företagare i Småland.

Kvinnor äger ca 30% av företagen på landsbygden. Den vanligaste branschen är skogsförvaltning, men till skillnad från männen som mest finns inom skog, lantbruk, bygg och transport, så finns kvinnorna i 572 olika branscher. Näst störst är hårvård, sedan följer blandat jordbruk, restaurang, redovisning och bokföring, kroppsvård, organisationskonsult, fysioterapi, litterärt och konstnärligt skapande och övriga konsumenttjänster. Dessa branscher inkluderar dock bara 37% av kvinnors företag.

De kvinnor som har stora tillverkningsföretag med många anställda har också bäst lönsamhet. Tjänsteföretag som redovisning och konsulter, livsmedelshandel och restauranger har också god lönsamhet. De flesta har dock små företag utan anställda och driver ofta flera olika sorters verksamheter samtidigt. Även om företagandet inte gör kvinnorna rika, så erbjuder företagsformen ett sätt för dem att leva det liv de vill leva. Det som motiverar dem är möjligheten att få styra sitt eget liv och förverkliga en idé, ofta också på en specifik plats.

Det är i stor utsträckning kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. De bidrar med sysselsättning och med lokal service, och de köper varor och tjänster till sin verksamhet lokalt vilket gynnar andra företag på orten. De tar ofta ett stort socialt ansvar. Man sponsrar föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt och flera av företagarna, inte minst butiksägarna eller frisörerna kan ha de enda sociala mötesplatserna som finns kvar på en ort.

De flesta vi intervjuade är förankrade lokalt. De kommer från orten, eller har flyttat till makens hemort. På orten finns ofta viktiga förebilder och ibland ett familjeföretag att återvända till. Få hade flyttat från staden utan någon tidigare förankring på landsbygden. Därför förefaller det mer verkningsfullt att satsa på de kvinnor som redan finns där, än att få stadsborna att flytta ut till landet. Vad kan man då göra för att gynna företagandet på landsbygden? Idag finns EU-bidrag för lantbrukare, som är livsviktigt för dem, men mindre viktigt för kvinnors företagande. Några eldsjälar har haft stor nytta av EU-pengar för utvecklingsprojekt och gjort viktiga saker för sin hemort, men för de flesta är de alldeles för krångliga att söka. Det som alla påtalar däremot, är vikten av en fungerande infrastruktur. Det måste finnas bredband, butik, post, sjukvård, kollektivtrafik, statlig och kommunal service och inte minst en fungerande skola. Offentlig finansiering av ett gott serviceutbud på landsbygden kan vara en god investering även då befolkningsunderlaget egentligen är för litet för att det ska bära sig – utan ett sådant är det nämligen svårt att vända en nedåtgående trend. Bland dem vi intervjuade såg vi exempel på hur lokala företagare lyckats göra sin ort attraktiv för inflyttare just genom ett gott serviceutbud.

Tillbaka