Reportage

  • Rapport: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i folkhögskolan

    Andreas Ruschkowski föreslår utifrån sina resultat satsningar på att stärka lärares och rektorers forskningslitteracitet, samt satsningar på praktiknära folkhögskoleforskning.
  • När forskning blir film

    Helene Ahl och hennes forskarkollegor har genom ett samarbete med videoproducenten Gabriel Djärf gjort en film av sina forskningsresultat.
    – Som forskare så är det ju jättekul att göra något som är lite annorlunda, säger Helene Ahl.

  • Skolcheferna bidrar på flera sätt till forskningen om sig själva

    Skolchefsinstitutet vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har under flera år arbetat för att bidra till forskningen om skolchefer. Forskningen bedrivs tätt ihop med skolcheferna själva, skolcheferna svarar på enkäter, medverkar i djupintervjuer och deltar i workshops. Sedan tar de del av resultaten och diskuterar dem med forskarna också.
    Som nyligen på skolchefskonferensen. 

  • Kommunicera forskning – en hel vetenskap

    Det forskas för lite om hur forskning kommuniceras. Forskning om forskningskommunikation är ett ungt fält och det är inte klassat som eget forskningsämne hos SCB och UKÄ. En kartläggning som Vetenskap & Allmänhet har gjort på uppdrag av Vetenskapsrådet visar att det bara är 28 unika svenska forskare som de senaste tio åren har publicerat i de tre tyngsta tidskrifterna på området (JCOM – Journal of Science Communication, Public Understanding of Science och Science Communication).
    Det kan tyckas paradoxalt med så få svenska studier inom ett område som är avgörande för att alla de medel som läggs på forskning, och alla de upptäckter och kunskapsbidrag som de resulterar i, ska komma samhället till del fullt ut.

  • Han forskar om – och för – kommunikation inom samverkansprojekt

    Otto Hedenmo studerar kommunikationsprocesser. Som doktorand i forskningsmiljön Hållbar kommunikation ska han följa ett samverkansprojekt under flera år för att se hur kommunikationen påverkar arbetet, vilka former av kommunikation som gör vad och hur de används. Han tar del av in mailkonversationer, följer möten och noterar vad som skrivs i chattar.
    – Kommunikationen är väldigt komplex och det gäller att definiera vilka olika roller de här formerna spelar i processen, säger han.

  • Att lära ut hur man kommunicerar med en hund

    Jönköpings brukshundklubb är med sina 700 medlemmar en av Sveriges största hundklubbar. Varje vecka möts människor av alla åldrar, utbildningsnivåer, bakgrunder och erfarenheter här, den gemensamma nämnaren är hunden. Den absoluta majoriteten av deltagarna är vuxna, allt från den som har skaffat sin första valp till den erfarne hundägaren som tränar för tävling. De ständigt pågående och välbesökta kurserna gör landets 300 lokala brukshundklubbar, med omkring 60 000 medlemmar, till en stor aktör när det gäller vuxnas lärande.
  • När kärlek inte räcker – de forskar om relationen mellan människor och djur

    Antrozoologi handlar om relationer och interaktioner mellan människor och djur. Forskningen kan inkludera etologi, psykologi, veterinärmedicin och antropologi. I praktiken kan antrozoologisk forskning hjälpa oss få bättre relationer med våra sällskapsdjur, bidra till en bättre djurvälfärd och minska risken för olyckor relaterade till djur. Vi har intervjuat Maria Andersson och Anna Lundberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara, som forskar och undervisar om just detta.
  • Att lära för livet tillsammans med sin hund

    Antalet hundar i Sverige närmar sig miljonen. De allra flesta av dem är kära familjemedlemmar och kanske goda jaktkamrater eller väldrillade sporthundar. Men för en del hundar och deras människor så gäller det mer än så, en lyckad inlärning och träning kan förändra vardagen drastiskt för matte eller husse.
  • En annan art kan synliggöra dina utmaningar

    Att lära sig saker om sig själv kan vara det svåraste av allt. Möta en psykolog eller terapeut och gräva i nuet eller det förflutna, ta sig an det man helst vill glömma eller anta sina svåraste utmaningar. Ibland kan det vara lättare att få fram det som skaver eller läka det som gör ont genom att engagera en tredje part. Till exempel en häst.
  • Modersmålets roll i andraspråksinlärning. En kvalitativ studie om åtta SFI-elevers perspektiv

    En av årets två vinnande uppsatser skrevs av studenter inom VAL, där studenterna har undersökt modersmålets roll i andraspråksinlärning. 
  • How do UX professionals apply UX methods and practice lifelong learning?

    Uppsatsvinnaren visar att det viktigaste för UX (user experience) designers lärande är kollegor, inte bara som en källa till ny kunskap utan också som möjliggörare för livslångt lärande. 
  • Mjuka kompetenser allt viktigare

    Vilken utbildning har du gått? Vilka kompetenser har du? Vad står det i ditt cv?
    Frågan är hur stor roll det kommer att spela i framtiden.

  • Polisen har nytta av bredd och livserfarenhet

    Ett inlägg från polisen har rönt stor uppmärksamhet på karriärsplattsformen LinkedIn. Det handlar om Pia, som i 50-årsåldern just har uppfyllt sin dröm att bli polis. Inlägget fick en miljon visningar, 31 000 gillamarkeringar och 900 kommentarer. Ämnet engagerar!
  • Människor är alltid människor

    Annika Cederfeldt är ansvarig för näringslivspolitisk utveckling på Handelskammaren i Jönköpings län. Det är ett arbete med högt tempo och stort kontaktnät, där hon får utlopp för viljan att vara med och driva utveckling och främja företagsamhet. Lika självklart som hon nu möter företagsledare och politiker i sin vardag, lika självklart var det vad hon skulle utbilda sig till efter gymnasiet: förskollärare.
  • Digitala samtal om re-skilling och livslångt lärande

    Mötesplats Social Innovation har under året valt att lägga extra fokus på livslångt lärande. Genom en digital samtalsserie har inbjudna representanter från akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället vänt och vridit på begrepp och skeenden under rubriken re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften. Del ett och två hölls innan sommaren, sista delen kommer i september.
  • ”Om man ändå ska göra det kan man lika gärna göra något helt nytt”

    – Följ magkänslan! – Våga ta språnget. – Fastna inte i gamla hjulspår!
    Det kan låta klyschigt men det ligger en hel del i råden för den som funderar på en ny karriär. Möt journalisten som gjorde allt ovanstående och nu faktiskt trivs som fisken i vattnet.

  • Student reflections

    Great knowledge, valuable supervision and a whole set of new collegues. This is how the students look back at ECADOC. 
  • Han hoppas kunna utveckla vägledningen för migranter

    Miika Kekki är forskarstuderande vid Östra Finlands universitet. Arbetstiteln på hans avhandling är “Social justice in career counselling of adult immigrants: how career counsellors use power in their counselling encounters”.
  • Gill Frigerio undersöker hur tro kan få ta plats i vägledning

    Gill Frigerio arbetar som docent vid University of Warwick. Vid Centre for Lifelong Learning erbjuder hon och hennes kollegor en rad program för personlig och yrkesmässig utveckling till vuxna studenter. Dessutom forskar hon om karriärvägledning.
  • Summering av en lyckad digital konferens

    I början av juni stod Encell och Högskolan för lärande och kommunikation värd för 7th ECADOC Summer School in the field of Career Guidance and Counselling, med temat Lifelong guidance in contexts of lifelong learning – Exploring effects and implications for career guidance and counselling in an age of uncertainty. I och med pandemin ställde vi om till en helt digital avslutningskonferens, här kommer en kort summering från veckan.

Sidan uppdaterad 2018-08-30