ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Reportage

  • Skolchefsinstitutets nysatsning har rivstartat

    Skolchefsinstitutet har varit igång ett par år men under 2019 har det gjorts en stor nysatsning genom att en professor och två ytterligare forskare har anställts i gruppen. Forskningen har växlat upp och det finns en rad intressanta resultat att vänta framöver.
  • Reglerade skolchefer möttes i Växjö

    I början av oktober samlades skolchefer på Teleborgs slott i Växjö för att diskutera sin nya reglerade roll, hur uppdraget eventuellt kommer att förändras i och med de nya lagkraven och hur en skolchefs vardag kan skilja mellan kommuner med olika förutsättningar.
  • Skolforskarna: Lita på att skolan kan utvecklas underifrån

    Åsa Hirsh och Mikael Segolsson, forskare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, är kritiska till dagens detaljerade styrning av skolan. Inte bara på grund av problemet med att få generella lösningar att fungera överallt, utan också för att det påverkar en hel yrkeskårs syn på sig själva.
  • Ann-Kristin Boström rapporterar från EPALE-konferensen

    I början av oktober hölls en konferens om EPALE, EU-kommissionens digitala mötesplats för vuxenutbildarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Ansvariga och intressenter från hela Europa samlades i Warszawa för att under två dagar diskutera plattformen och dess användning. Ann-Kristin Boström från Encell var med i den svenska gruppen som åkte dit.
  • Filmad intervju med Elisabet Nihlfors

    Vi fick möjlighet att sitta ner en stund med Elisabet Nihlfors, för att höra om hennes arbete i forskningsberedningen och hur hon ser på forskning om skolans ledning och styrning. 
  • Forskaren Ann Ludvigsson om...

    ...normer och grupperingar bland lärare, rektors roll, ledarskap i skolan, karriärstjänster och annat intressant. 
  • Europeisk konferens om vuxenutbildning

    I september samlades organisationen ESREA (European Society for Research on the Education of Adults) i Belgrad för konferens. ESREA består av tolv aktiva nätverk, som alla har sina återkommande konferenser och som samlas till en gemensam konferens var tredje år. Det här var ESREAs nionde konferens i ordningen och temat var Adult Education Research ad Practice: Between the Welfare State and Neoliberalism .
  • Hennes forskning ska främja social rättvisa inom vuxenutbildningen

    Professor Liz Atkins har under många år intresserat sig särskilt för de mest utsatta inom vuxenutbildningen. De som står längst ifrån arbetsmarknaden, har något funktionshinder eller har en historia av skolmisslyckanden bakom sig. Hon har själv erfarenhet från att ta sig igenom skolan, yrkesutbildning och forskarutbildning med en grav hörselskada och epilepsi.
  • Rapport från Lärvuxkonferensen

    Årets upplaga av Lärvuxpedagogernas rikskonferens hölls på Uppsala konsert och kongress den 18–19 september och drog 153 deltagare från hela landet. Här får vi en summering från Elisabet Arvidsson, styrelseledamot för Riksföreningen Lärvuxpedagogerna. 
  • Kunskapen tappar i värde, när kroppen tappar i värde

    En kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning behöver inte alltid betyda att du måste överge tanken på att ha ett jobb och en karriär. Inom akademin, eller andra yrken där ett skarpt intellekt är din största tillgång, borde ett fysiskt hinder inte vara just det – ett hinder. Forskaren Claudia Gillberg studerar ableism.
  • Grattis till vinnarna i uppsatstävlingen!

    Nu är vinnarna i årets uppsatstävling korade. Två utmärkta bidrag som bidrar till förståelsen av livslångt lärande. 
  • När konkurrenter lär sig genom samverkan

    En av de vinnande uppsatserna i årets uppsatstävling var Spänningen mellan samverkan och konkurrens – En studie om förutsättningarna för utveckling av kommunikation och ömsesidigt lärande . Författaren Christina Overå har undersökt frågeställningar kring hur vi ska utveckla ett framtida lärande inom en organisation där parterna i vanliga fall är konkurrenter, något hon ställs inför i sin egen yrkesroll.
  • Hur lär vi oss på interaktiva museum?

    En av vinnarna i årets uppsatstävling är Alena Seredko. Hon har med uppsatsen Moving between levels of engagement with interactive digital exhibits – Case-study: Human Nature Exhibition at the Museum of World Culture undersökt hur digitala inslag på en utställning bidrar till lärandet – och hur.
  • Den nya teknologins möjligheter – och omöjligheter?

    Roland S Persson, professor i i pedagogisk psykologi, efterlyser mer kunskap och eftertänksamhet vid digitalisering av allehanda funktioner i samhället. Han har gjort en sammanställning av tillgänglig forskning och praxis om vad som för närvarande är känt om hur HR-personal förhåller sig till digital HR, AI och Big Data. 
  • Ny antologi om vuxnas lärande

    I den nyutkomna antologin Mapping out the Research Field of Adult Education and Learning tar en namnkunnig grupp forskare inom fältet vuxenutbildning och vuxnas lärande ett större grepp om forskningsläget.
    Erik Nylander och Andreas Fejes vid Linköpings universitet är redaktörer för boken, som bland annat ifrågasätter den anglosaxiska dominansen i tidskrifter, meriteringssystem och kollegialt erkännande.

  • Forskarintervju: ”Folkbildning är allt och ingenting – väldigt angeläget men oerhört svårgreppbart”

    Att forskare i högre utsträckning borde intressera sig för folkhögskolan är något som ofta tas upp. Forskare vid Linköpings universitet har gjort en kartläggning över folkhögskoleforskningen i Norden, för att se i vilket omfattning det sker forskning inom området. 
  • Svenskan får skjuts ut i världen från Skaraslätten

    Varje år sedan 60-talet har universitetsstudenter från hela världen kommit till Sverige för att under några sommarveckor ge en ny dimension åt sina studier i svenska språket. De har nominerats av sina lärare på respektive universitet och får sedan stipendium för sommarkursen från Svenska institutet.
  • Nytt projekt om vetenskap och beprövad erfarenhet inom folkhögskolan

    Andreas Ruschkowski ska i ett forskningsprojekt ta reda på om – och i så fall hur – lärare inom folkhögskolan utformar sin undervisning baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.
    – Jag tycker att vetenskaplig kunskapsbas är en demokratifråga, säger han.

  • Hur mår folkhögskolan egentligen?

    Vi fick en pratstund med Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), om nuet och framtiden, om opinionen och vilka mörka moln han ser på folkhögskolornas himmel.
  • Folkhögskolan i siffror

    Älskade folkhögskola! Förra året firade vi att folkhögskolorna har folkbildat Sverige i 150 år. Över 21 000 deltagare på allmän kurs och fler än 35 000 på särskild kurs, tillsammans med drygt 54 000 deltagare på korta kurser, visar hur många som hittade till en folkhögskola under förra året, men inte vilket brett utbud de möttes av eller vad de fick med sig därifrån.

Sidan uppdaterad 2018-08-30

ENCELL
Sidan uppdaterad 2018-08-20
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information