Kvinnors företagande för en levande landsbygd

Sveriges landsbygd håller på att avfolkas. Det finns förhoppningar om att nyföretagande ska vända utvecklingen, men det talas tyst om att de nya företagen ofta är kvinnors.

Forskare i projektet

Helene Ahl, professor i företagsekonomi

Karin Berglund, professor i företagsekonomi

Katarina Pettersson, docent i kulturgeografi

Malin Tillmar, professor i företagsekonomi

Birgitta Sköld, doktor i företagsekonomi

I tre års tid har forskargruppen Embla med stöd av familjen Kamprads stiftelse studerat kvinnors företagande på landsbygden. Vi har med hjälp av registerdata kartlagt omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden. Vi har analyserat landsbygdspolicy ur ett genusperspektiv. Också har vi gjort en djupstudie där vi intervjuat 32 företagare i Småland. Som kronan på verket har vi dessutom producerat en film, se nedan, där några kvinnor med egna ord berättar om hur det är att vara företagare på landsbygden.

Statistiken är färdig, resten av resultaten kommer att publiceras under det kommande året. Men några sammanfattande observationer kan vi redan nu bjuda på. För det första att de är många. Kvinnor äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden. För det andra finns de i en mångfald av branscher. Den allra vanligaste branschen är skogsförvaltning, men till skillnad från männen som mest finns inom skog, lantbruk, bygg och transport, så finns kvinnorna i många olika branscher – närmare bestämt 572 stycken! Nummer två på tio-i-topp-listan är hårvård, sedan följer blandat jordbruk, restaurangverksamhet, redovisning och bokföring, kroppsvård, organisationskonsult, fysioterapi, litterärt och konstnärligt skapande och övriga konsumenttjänster. Men dessa branscher inkluderar bara 37% av de företag som kvinnor äger.

Det finns kvinnor som har stora tillverkningsföretag med många anställda och dessa är oftast också de mest lönsamma. Tjänsteföretag som redovisning och konsulter, livsmedelshandel och restauranger har också ofta god lönsamhet. Men de allra flesta har små företag, utan anställda. De kan behöva många ben att stå på för att gå runt, så det är vanligt att man driver flera olika sorters verksamheter samtidigt. Även om företagandet inte gör kvinnorna förmögna, så erbjuder företagsformen ett sätt för dem att leva det liv de vill leva, och framförallt på den plats de vill leva. De allra flesta säger att det som motiverar dem mest är möjligheten att få styra sitt eget liv och att förverkliga en idé, och i många fall också att de vill göra detta på en specifik plats.

Det är huvudsakligen kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. Kvinnorna bidrar med sysselsättning och med lokal service, och de köper ofta varor och tjänster till sin verksamhet lokalt vilket gynnar andra företag på orten. Förutom detta tar de ofta ett stort socialt ansvar. Man sponsrar föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt och flera av företagarna, inte minst de som driver butiker, eller frisörerna, har ofta de enda offentliga mötesplatserna som finns kvar på en ort. De fungerar som ett sammanhållande kitt på orten. Utan dessa företag vore landsbygden skrämmande tom.

De flesta som vi intervjuade är förankrade lokalt. De kommer från orten, har flyttat tillbaka till orten eller så har de flyttat till makens hemort. På orten finns ofta viktiga förebilder – ibland också i familjen. Ibland fanns det ett familjeföretag att återvända till. Bland våra intervjupersoner hittade vi mycket få som flyttat från staden till landet utan någon tidigare förankring på landsbygden. Så för de som vill gynna näringslivet på landsbygden så förefaller det mer verkningsfullt att satsa på de kvinnor som redan finns där, än att få stadsborna att flytta ut till landet. Kommunala annonskampanjer som marknadsför en grön livsstil till stadsborna kanske inte är det mest verkningsfulla.

Vad kan man då göra för att stimulera företagandet på landsbygden? Idag finns EU-bidrag för lantbrukare, som är livsviktigt för dem, men som inte har någon större betydelse för kvinnors företagande. Det finns också EU-pengar för utvecklingsprojekt. Några eldsjälar har haft stor nytta av dessa, och gjort viktiga saker för sin hemort, men för de allra flesta är de alldeles för krångliga att få för att det skall vara någon mening med att söka dem. Det som alla påtalar däremot, är vikten av en fungerande infrastruktur. Det måste finnas bredband, butik, post, sjukvård, statlig och kommunal service och inte minst en fungerande skola. Utan en skola mister man barnfamiljerna. Det kan därför finnas en poäng med offentlig finansiering av ett gott serviceutbud på landsbygden även om befolkningsunderlaget egentligen är lite för litet för att det ska bära sig – utan ett sådant är det nämligen svårt att vända en nedåtgående trend. Bland dem vi intervjuade såg vi exempel på hur lokala företagare lyckats göra sin ort attraktiv för inflyttare just genom att satsa på ett gott serviceutbud.

Projektet pågår 2017-2020.

Finansiär: Kampradstiftelsen

Projektledare: Helene Ahl

Rapport: Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland – En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2018-09-28
2018-09-28