Karl Hedman

Universitetslektor sociologi

Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete , Hälsohögskolan

Filosofie doktor


Kontakt

Rum
Ga431
Telefon
+46 36-10 1185
Signatur
HKar
Skype
karl.hedman1
Schema
Ändra din information

Forskningsgrupper

Nämnder, råd m.m.

Karl Hedman är universitetslektor i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete. Han är filosofie doktor i sociologi från Lunds universitet och har ett års forskarstudier i sociologi vid University of California at Los Angeles. Hans doktorsavhandling Managing Medical Emergency Calls handlar om människor i akut kris i medicinska nödsamtal till SOS-centralen i Stockholm. Karl undervisar i socionom- och sjuksköterskeprogrammen vid Hälsohögskolan och internationellt arbete - inriktning globala studier vid Högskolan för lärande och kommunikation. Han är handledare vid The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.

Som medlem av Lunds universitets Forum för familje- och barnforskning handlade Karls tidiga forskning om förskolebarns låtsatslek och sociala könsrelationer. Studien grundade sig på etnografiska fältarbeten i tre svenska förskolor inklusive video- och ljudinspelningar under två år.

Hans huvudsakliga forskningsområden rör: (1) Betydelsen av mötesplatser, vänskaper och socialt stöd för äldre människor i södra Louisiana, USA, (2) Klassrumsinteraktion med nyanlända barn och ungdomar och (3) Medicinska nödsamtal till SOS-centralen i Stockholm. 

Karl forskar om klassrumsinteraktion i svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasieskolan tillsammans med Elisabet Sandblom, Ylva Lindberg och Sylvi Vigmo. Karls forskning i socialt arbete berör sociala mötesplatser och stödverksamheter för äldre i södra Louisiana, som seniorcenter och kyrkor, och samhällsstärkande initiativ i New Orleans och krislärande efter orkanen Katrina. Han följer äldre utsatta människor i Louisiana, som upplever sin livssituation som synnerligen osäker i form av att vara på gränsen till hemlöshet, och brister i kontinuitet när det gäller hemsjukvård och läkemedel. Han har utfört etnografisk observationsforskning i äldreverksamheter i södra Louisiana mellan 2005 och 2017. 2005-2006 arbetade Karl för East Baton Rouge Parish i USA med krisstöd till barn och familjer från New Orleans efter de svåra orkanerna Katrina och Rita i Louisiana. 

Karl deltar i ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka betydelsen av träffpunkter för äldre för att förebygga ensamhet i USA, Sverige och Japan. I projektet analyseras intervjuer, observationer och programutvärderingar insamlade vid träffpunkter för äldre i Baton Rouge och New Orleans, Louisiana. Denna empiri jämförs med en avslutad och avrapporterad studie om äldres mötesplatser i Trollhättan (Henning; Svensson & Åhnby, 2015). Den teori kring sociala nätverk, som utvecklats inom ramen för den svenska studien, skall utgöra analysram för det nya projektet. Forskargruppen i projektet består av projektledaren Karl Hedman, Cecilia Henning, ABS och Lars Svensson, Högskolan Väst, Trollhättan. För att möjliggöra internationella jämförelser, kompletteras projektgruppen av kolleger från forskarnätverket SYSTED Mary McCall, Samuel Merritt University, San Francisco, och Tokie Anme, Tsukuba University, Tokyo. SYSTED står för System Sciences in Health- Social Services for the Elderly and Disabled. Karl tillhör äldreforskarnätverket ARN-J (Aging Research Network - Jönköping) och SALVE (Social challenges, Actors and Living conditions research VEnue).

Karl disputerade 2016 på doktorsavhandlingen i sociologi Managing Medical Emergency Calls, som handlar om livräddande hjälp till människor i akut kris i medicinska nödsamtal till SOS-centralen i Stockholm. Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva och förklara fundamentala interaktiva procedurer genom vilka sjuksköterskor, läkare, 112-operatörer och vårdsökanden åstadkommer medicinska nödsamtal. Studiens teoretiska utgångspunkter anknyter till etnometodologisk samtalsanalytisk forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Procedurer som analyseras i studien är: (1) utfrågningar, (2) emotionellt arbete, (3) riskhantering och (4) att ge instruktioner. En viktig del av det strukturerade samtalet utgörs av att det tidigt ska finnas ett löfte om hjälp. Utfrågningen handlar om medicinska intervjuer om symtom, tidigare och nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering och sociala förhållanden. SOS-medarbetarna utför samtidigt flera olika slags metoder för känslohantering. I avhandlingen presenteras fyra typer. Den första innebär att personalen behåller lugnet och undviker att dras med i de känslor som den vårdsökande ger uttryck för. Därutöver kommer att ge positiva besked om ambulansassistans, att presentera sätt att lösa problem och inge och hålla kvar hopp hos den som ringer. Riskhanteringen är en viktig del i de medicinska larmsamtalen, där det gäller att samla in uppgifter snabbt. Denna process delas in i olika delar: först ett aktivt lyssnande efter faktiska och möjliga risker. Därefter en identifiering och övervakning av risker. Vidare krävs en bedömning av olika risker, beslutsfattande samt slutligen en reducering av risker, vilket innebär att eliminera eller minska riskerna till hanterliga nivåer. Instruktionerna i larmsamtal består av första hjälpen-insatser och hälsofrämjande åtgärder. Avhandlingens resultat visar att åtgärder som inleds i ett tidigt skede och som utförs av anhöriga eller andra personer som befinner sig på platsen, bidrar till att öka förutsättningarna för livräddande och livsuppehållande behandlingsresultet. Avhandlingen är en grund för utbildningar i krishantering, krisledning, alarmering, interprofessionell samverkan, intervjuteknik, samtalspsykologi, samtalsträning, kommunikation i konfliktsituationer, problemlösning samt läkares, sjuksköterskors och larmoperatörers yrkesroller.

Karl är kursansvarig för krisledningskurserna Crisis Leadership in Social Work (magisterkurs) och Leadership in Crisis Management (grundkurs). Kurserna vänder sig till studenter som vill utveckla relationella och situationsanpassade ledarskapsförmågor för att leda i kriser. Den inriktas mot strategiska nyckelområden i krisledning och krisberedskapsplanering i människobehandlande organisationer, som socialtjänst och hälso- och sjukvård. Kursen ger utrymme för diskussion och reflektion kring teorier avseende ledarskap på politiska, strategiska, taktiska och operativa nivåer, organisering och samverkan före, under och efter kriser, krisstöd och etiska dilemman i kriser. 

Karl är kurskoordinator för kursen Social Work, Participation and Inclusion vid Hälsohögskolan och Organisering och ledning i socialt arbete. Han är kurskoordinator för kurserna Migration och integration och Communication Perspectives i Internationellt arbete med inriktning globala studier vid Högskolan för lärande och kommunikation. Karl undervisar i den pediatriska omvårdnadskursen om barn i katastrofer och kriser, våld mot barn och betydelsen av lek i omvårdnad av barn, i vårdledarskapskursen om vårdledarskap i kriser och är lärare i sjuksköterskeprogrammets globala hälsakurs.

Publikationer

Publikationerna är inriktade på medicinska nödsamtal, larm- och krishantering, teamsamverkan och delaktighet i prehospital akutsjukvård, kvalitets- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, patientsäkerhet, konsultationer mellan läkare och patienter och personcentrerad vård.

Hedman, Karl. Kris som läranderesurs – Hur orkanen Katrina förändrade New Orleans. Geografiska Notiser Nr 1, 2017.

Hedman, Karl. Managing Emotions in Medical Emergency Calls. IMPACT Journal Nov 2 2016.

Hedman, Karl. Managing Medical Emergency Calls. Lund: Lunds universitet (Doktorsavhandling, 2016). https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/7712896/Karl_Hedman_webb.pdf 

Hedman, Karl, Siouta, Eleni, Hedberg, Berith, Broström, Anders, Interactional resistance between patients with atrial fibrillation and cardiologists in consultation on treatment with warfarin: the value of shared decision-making. The International Journal of Person Centered Medicine, Vol 2 Issue 3 pp 427-436.

Hedman, Karl. Samtal mellan ambulanssjuksköterska, jourhavande läkare och patient, bokkapitel i Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén (red.), Delaktighetens praktik: det professionella samtalets villkor och möjligheter, Malmö: Gleerups Utbildning (2012). Direktlänk till själva fulltexten: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:561012/FULLTEXT02.pdf

Karlsson, Gunilla, Hedman, Karl, Fridlund, Bengt. Views on patient safety by operations managers in somatic hospital care: a qualitative analysis, Open Journal of Nursing 1, 33-42 OJN (2011).

Hedman, Karl. Larmhanteringen vid den svåra orkanen Katrina. Signalen nr 2, 20-23. Tidningen ”För ett tryggare samhälle”, Stockholm: SOS Alarm (2007). 

Hedman, Karl. Barns lek: Könsskillnader syns tydligt. Välfärdsbulletinen. Statistiska centralbyråns tidning om arbetsliv och välfärd Nr 4 (1995).

Artikel

Hedman, K. (2016). Managing Emotions in Swedish Medical Emergency Calls. Alicante: University of Alicante More information
Siouta, E. Hedberg, B. Hedman, K. Broström, A. (2012). Interactional resistance between patients with atrial fibrillation and cardiologists in consultation on treatment with warfarin. More information
Karlsson, G. Hedman, K. Fridlund, B. (2011). Views on patient safety by operations managers in somatic hospital care. More information

Avhandling

Hedman, K. (2016). Managing Medical Emergency Calls. Lund Dissertations in Sociology. Lund: Lund University Open Access More information






Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information