Kursplan för studenter vår 2017

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- analysera och diskutera innebörder i begrepp som definierar fritidshemspedagogik
- visa insikt i och kritiskt diskutera de teorier som ligger till grund för fritidshemmets pedagogik
- motivera betydelsen av föreningen av meningsskapande och omsorg i fritidshemmets praktik
- redogöra för de särskilda förutsättningar som ramar in fritidspedagogens/ grundlärare med inriktning mot fritidshems profession

- beskriva en systematisk förståelse av kunskapsområdet
- visa förtrogenhet om karaktäristika för verksamhetens innehåll
- bidra till utveckling av fritidshemmet som kunskapsfält och forskningsområde

- värdera och reflektera över betydelsen av olika perspektiv av barn och barndom inom fritidshemmets verksamhet
- kritiskt ifrågasätta och diskutera fritidshemmets kompensatoriska och komletterande funktion för att skapa integration och jämställdhet i samhället
- tolka de olika styrdokument som reglerar fritidshemmets samhälleliga uppdrag
- självständigt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå

• Introduktion till fritidshemmets som kunskapsfält och forskningsområde
• Analys av fritidshemspedagogiska begrepp
• Jämföra och urskilja skillnader mellan olika teorier nyttjade i avhandlingar
• Fritidspedagogens profession
• Fritidshemmets värdegrund
• Fritidshemsbarns perspektiv och skapande av mening
• Granskning av styrdokument
• Formulering av vetenskapliga frågor
• Textproduktion

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt lärarexamen om minst 180 hp med inriktning mot fritidshem.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom fyra litteraturseminarier och två papers:

Litteraturseminarium I, (Lärandemål 4)
Litteraturseminarium II, (Lärandemål 8, 9, 10)
Litteraturseminarium III, (Lärandemål 1, 2)
Litteraturseminarium IV, (Lärandemål 5, 6, 7, 11)
Paper I, 5 hp, (Lärandemål 8, 9, 10)
Paper II, 6 hp, (Lärandemål 1, 2, 3, 5, 6, 7, 11)

För betyget Godkänt på hela kursen krävs minst G på alla examinationsmoment och för betyget Väl Godkänt krävs dessutom minst VG på Paper II.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Litteraturseminarium	4 hp	U/G
Paper I	5 hp	U/G/VG
Paper II	6 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Ackesjö, Helena & Landefrö, Anna (2014). På spaning efter en gräns. Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige. I Anna Klerfelt & Kolbrún Pálsdóttir, (Red.), Fritidshjemspedagogikk, Special Issue, Barn, (3), 27-43. 17 sidor.

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Akademisk avhandling. Umeå: Umeå universitet. Valda delar.

Biesta, Gert (2014). The Beautiful Risk of Education. London: Paradigm Publishers. Valda delar.

Carlgren, Ingrid (1999). Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande. I Ingrid Carlgren (Red.), Miljöer för lärande, s. 9-32. Lund: Studentlitteratur. 24 sidor.

Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Akademisk avhandling, Linnéuniversitetet. Kalmar: Linneaus University Press. Valda delar.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Halldén, Gunilla (2003): Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige 8, 1-2, s. 12-23. 12 sidor.

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 8, 1–2, s. 42–57. 16 sidor.

Klerfelt, Anna (1999). Fritidshem och skola - olika miljöer för lärande. I Ingrid Carlgren (Red.), Miljöer för lärande, s. 79-101. Lund: Studentlitteratur. 22 sidor.

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan barns mediakultur och pedagogisk praktik. Gothenburg Studies in Educational Sciences 256. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Valda delar.

Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2014). Presentation of Research on School-Age Educare in Sweden. International Journal for Research on Extended Education, Vol. 2, Issue 1/2014, s. 45-62. 17 sidor.

Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (2014). Walk-and-Talk-Conversations; a Way to Elicit Children’s Perspectives and Prominent Discourses in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, Vol. 2, Issue 2/2014, s. 119-134. 16 sidor.

Klerfelt, Anna & Pálsdóttir, Kolbrún (2014). Fritidshem som kunskapsfält och forskningsområde. I Anna Klerfelt & Kolbrún Pálsdóttir (Red.), Fritidshjemspedagogikk, Special Issue, Barn, (3) s. 5-8. 4 sidor.

Klerfelt, Anna (2016). Samtalspromenader - en metod att närma sig andras perspektiv. I E. Anderberg (Red.), Skolnära forskningsmetoder, s. 27-45. Lund: Studentlitteratur. 24 sidor.

Noddings, N. (2012). The caring relation in teaching. Oxford Review of Education, 38 (6), s. 771-781. 11 sidor.

Närvänen, Anna-Lisa & Elvstrand, Helene (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer. Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete.I Anna Klerfelt & Kolbrún Pálsdóttir (Red.), Fritidshjemspedagogikk, Special Issue, Barn, (3) s. 9-25. 17 sidor.

Petrie, Pat (2013). Social Pedagogy in the UK: Gaining a firm foothold? Education Policy Analysis Archives, 21(37), s. 1-16. 17 sidor.

Rohlin, Malin (2011). Fritidshemmets historiska dilemma. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Valda delar.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Rev. 2016. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2012). Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan. Forskning för skolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Fritzes.

Trondman, Mats (2013). Att förstå barndom. Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning och demokrati, 22(2), s. 7-35. 28 sidor.

von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv, s. 9-20. Stödmaterial. Skolverket: Liber. 12 sidor.

Utöver denna litteratur väljer deltagarna litteratur i samråd med kursansvarig.

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).