Kursplan för studenter höst 2018

Kursen består av fem delkurser:
Delkurs 1: Religionshistoria: religion, genus och makt, 3,5 hp
Delkurs 2: Kristendomens historia: modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 3,5 hp
Delkurs 3: Etik: social rättvisa, mångfald och identitet, 3,5 hp
Delkurs 4: Uppsats 15 hp
Delkurs 5: Religionsdidaktik 4,5 hp


Delkurs 1: Religionshistoria: religion, genus och makt 3,5 hp
History of Religions: Religion, Gender and Power, 3,5 credits

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för religionens roll i samhället när det gäller makt och genus
- redogöra för religiösa traditioners betydelse för praxis och ideal i samband med frågor som berör makt, genus, familj och sexualitet


Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- jämföra olika förhållningssätt bland företrädare för olika religiösa traditioner
- argumentera kring religion, makt och genus på ett vetenskapligt och sakligt sätt
- kritiskt reflektera över hur stat, samhälle och religiösa organisationer påverkar varandra
- kritiskt problematisera och analysera konsekvenser av olika läromässiga och praktikrelaterade drag för frågor om kön, genus och makt


Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt analysera och värdera diskussioner om religion, makt och genus ur ett vetenskapligt och icke konfessionellt perspektiv


Innehåll

• Historiska och nutida perspektiv på religiösa traditioners roll i samhället
• Uppfattningar om makt, genus, familj och sexualitet inom olika religioner

Examination
Delkursen examineras genom två enskilda, skriftliga hemtentamina.


Delkurs 2: Kristendomens historia: modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 3,5 hp
Historical, Christianity: Modernity, Revivalism and Congregation-growth, 3,5 credits

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för läromässiga och rituella drag inom moderna väckelser och samfundsbildningar
- redogöra för olika metoder och teorier i studiet av moderna väckelser och samfundsbildningar
- visa förståelse för faktorer som har påverkat religiös tillväxt under modern tid

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- analysera samtida väckelser och samfund ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv
- kritiskt reflektera över hur olika faktorer samspelar för framväxten av en religiös tradition

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt analysera och förhålla sig till värdeomdömen om nutida väckelser och samfundsbildningar


Innehåll

• Historievetenskapliga och sociologiska perspektiv på moderna väckelserörelser och nya samfundsutbildningar
• Relationen mellan äldre och yngre kristna samfund
• Läromässiga och rituella drag inom moderna väckelsetraditioner med fokus på Mormonism, Jehovas Vittnen och Pingstväckelsen

Examination
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I delkursen ges betygen Underkänd, Godkönd eller Väl Godkänd.


Delkurs 3: Etik: social rättvisa, mångfald och identitet, 3,5 hp
Ethics: Social justice, Pluralism and Identity, 3,5 credits

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- beskriva och förklara principer och regler för etisk argumentation och argumentationsanalys

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt reflektera över normativ etisk teori och dess tillämpning i förhållande till etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet
- analysera och kritiskt reflektera över etiska argument utifrån argumentationsanalytiska principer
- analysera och kritiskt diskutera etiska problem och teoribildningar på ett sakligt och vetenskapligt sätt i text, argmentation och kommunikation

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt granska och självständigt reflektera över etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet
- kritiskt bedöma och värdera en etisk argumentation med hjälp av argumentationsanalytiska principer

Innehåll

• Etiska frågeställningar utifrån några centrala teorier med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet
• Argumentationsanalys

Examination
Delkursen examineras genom två enskilda, skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i seminarium.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Delkurs 4: Uppsats, 15 hp
Essay, 15 credits

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- beskriva och redogöra för forskningsläget för det valda ämnesområdet
- redogöra för den ämnesdidaktiska relevansen hos det valda ämnesområdet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- självständigt formulera ett vetenskapligt problem och bearbeta detta med hjälp av lämplig metod
- uppvisa vetenskaplig noggrannhet med avseende på formalia och empiri

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt granska och värdera över den egna uppsatsprocessen
- kritiskt reflektera över den egna uppsatsprocessen

Innehåll

• Författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats med religionsdidaktisk vinkling
• Kritisk granskning av religionsvetenskapliga uppsatser

Examination
Kursen examineras genom författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats, deltagande i seminarium samt opponering på annan religionsvetenskaplig uppsats.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. I betygssättningen görs en sammanvägning av studentens prestationer i alla de examinerande momenten.

Delkurs 5: Religionsdidaktik, 4,5 hp
Didactics of Religion, 4,5 hp

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- redogöra och visa förståelse för vad ett demokratiskt förhållningssätt innebär och hur det kan anläggas i religionskunskapsundervisningen


Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- tillämpa relevanta didaktiska verktyg och vetenskapliga perspektiv och förhållningssätt
- bedöma och dokumentera elevers arbete i relation till forskning om elevers olika förutsättningar och behov
- problematisera och reflektera över religiös mångfald i klassrummet
- kritiskt reflektera över religioners roll i samhället i relation till exempelvis begreppen makt och genus med särskild betoning på skola och klassrum

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt problematisera och analysera den vetenskapliga forskningen och diskussionen inom det religionsdidaktiska fältet
- kritiskt problematisera och analysera förhållandet mellan teoretisk didaktik och praktik
- kritiskt granska och värdera den egna lärarrollen och hur etiska förhållningssätt påverkar undervisningen

Innehåll

• Skolans värdegrund i relation till religionskunskapsämnet
• Didaktiska perspektiv på religioners roll i samhället
• Religionsdidaktisk forskning
• Lärarrollen och religionskunskapsämnet

Examination
Delkursen examineras genom deltagande i seminarium och en enskild skriftlig inlämningsuppgift.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminiarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Religionsvetenskap, 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Religionsvetenskap, 31-60 hp varav delkursen uppsats, 7,5 hp ska ingå eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

För kursbetyget Godkänd krävs minst godkänt på alla examinationsuppgifter samt god språkbehandling i tal och skrift.
För kursbetyget Väl Godkänd krävs förutom vad som krävs för Godkänd, betyget Väl Godkänd på minst 18 hp.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Religionshistoria: Hemtentamen 1	1,5 hp	U/G/VG
Religionshistoria: Hemtentamen 2	2 hp	U/G/VG
Kristendomens historia: Inlämningsuppgift	3,5 hp	U/G/VG
Etik: Inlämningsuppgift 1	1 hp	U/G/VG
Etik: Seminarium	1 hp	U/G
Etik: Inlämningsuppgift 2	1,5 hp	U/G/VG
Uppsats	15 hp	U/G/VG
Religionsdidaktik: Seminarium	1,5 hp	U/G/VG
Religionsdidaktik: Inlämningsuppgift	3 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt av studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattsform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Religionshistoria: Religion, genus och makt, 3,5 hp
Roald, Anne Sofie (2009 eller senare version). Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 240 sidor

Broyde J. Michael, Ausubel, Michael (eds) (2005 eller senare version). Marriage, Sex and Family in Judaism. Rowman & Littlefield Publishers. 352 sidor

Esposito, John L. (2001 eller senare version). Women in Muslim Family Law. New York: Syracuse University Press. 160 sidor

Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 hp
Inskeep, Kenneth W. (1993 eller senare version). ”A short history of Church growth research”, i David A. Roozen & C. Kirk Hadaway (eds), Church and Denominational growth. What does (and does not) cause growth or decline. Nashville: Abingdom Press (135-148). 13 sidor.
http:hirr.hartsem.edu/bookshelf/out_of_print_churchgrowth.html

Jenkins, Philip (2011 eller senare version), The Next Christendom. The Coming of Global Christianity. Oxford: Oxford University Press. 276 sidor

Kay, William K. (2011 eller senare version). Pentecostalism. A very short introduction. Oxford: Oxford University Press. 130 sidor

Stark, Rodney (2005 eller senare version). The rise of Mormonism. New York: Columbia University Press. 146 sidor
http:/ /site.ebrary.com.bibl.proxy.hj.se/lib/jonhh/docDetail.action?docID=10183581

Stark, Rodney & Laurence R. Iannaccone (1997 eller senare version), “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so rapidly: A theoretical application”, i Journal of Contemporary Religion vol. 12, no 2, 1997. 25 sidor
http:/ /www.oocities.org/rogueactivex/JWGrow-O.pdf

Samt en av följande böcker:
Jenkins, Keith (2006 eller senare version). The new faces of Christianity. Believing the Bible in the Global South. Oxford: Oxford University Press. 193 sidor

Josefsson, Ulrik (2005 eller senare version), Liv och över nog. Den tidiga pingströrelsens spiritualitet (BTP 77). Skellefteå: Artos förlag. 172 sidor

Penton, James (1997 eller senare version). Apocalypse delayed. The story of Jehovah’s Witnesses. Andra reviderade upplagan. Toronto: University of Toronto Press. 237 sidor

Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 3,5 hp
Bauman, Zygmund & Torhell, Sven-Erik (1996 eller senare version). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos. Läses i urval av ca 150 sidor av 315 sidor

Hylland Eriksen, Thomas (2008 eller senare version). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Nya Doxa, Falun. 173 sidor (kan läsas i andra utgåvor och på andra språk)

Nussbaum, Martha C. (2007 eller senare version). Frontiers of justice. Belknap. Läses i urval av ca 150 sidor av 484 sidor

Thomson, Anne (1999 eller senare version). Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction. London and New York: Routledge. 210 sidor

Artiklar och annat material kan tillkomma om ca 100 sidor

Uppsats, 15 hp
Litteratur väljs i samråd med handledare.

Religionsdidaktik, 4,5 hp
Barnes, L. Philip (ed) (2012 eller senare version). Debates in religious education. Abingdon: Routledge. Ca 100 sidor

Franck, Olof & Stenmark, Mikael (red.) (2016 eller senare version). Att undervisa om människosyner och gudsuppfattningar. Stockholm: Liber. 240 sidor

Två av följande böcker läses i urval om ca 200 sidor:

Halvarson Britton, Thérése (2014 eller senare version) Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om Islam, före, under och efter ett moskébesök. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 187 sidor

Holmqvist Lidh, Carina (2016 eller senare version). Representera och bli representerad. Elever med religiösa positioneringar talar om skolans religionskunskapsundervisning. Licentuppsats: Karlstad universitet. 217 sidor

Karlsson, Anders (2015 eller senare version). Vilket religionskunskapsämne? Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 139 sidor

Referensmaterial
Litteraturreferenser- så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http:hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/skriva-litteraturreferenser.html
Interaktiva antiplagiatguiden, finns på PingPong.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.