Forskare från Hälsohögskolan på plats i Göteborg
I slutet av maj hölls den 22:a nordiska kongressen i gerontologi i Göteborg. På plats fanns flera av Hälsohögskolans forskare för att berätta om sina forskningsresultat.
Nordiska kongressen i gerontologi lockade forskare inom gerontologi från hela världen. I fyra dagar pågick kongressen och på programmet fanns förutom ett flertal seminarier även föreläsningar, posterpresentationer och en monterhall. Ungefär 20 personer från Hälsohögskolan fanns på plats - de allra flesta för att delta i något seminarium och presentera aktuell forskning.
Kongressen öppnade med en föreläsning av nobelpristagaren Arvid Carlsson. Hans forskning har fokuserat på upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet och hans presentation gav lyssnarna en resa från 30-talet och avslutades med en spännande framåtblick. Inte illa av en forskare med över 70 år i tjänst!
Lyssna på din mamma
James W. Vaupel från Max Planck Society och University of Southern Denmark talade om hur människans livslängd har förändrats.
– Aristoteles jämförde livet med en eld. Elden kan dö av sig själv, en naturlig död. Eller så kan man hälla vatten på elden och utsätta den för en för tidig död, sa James
James berättade att utvecklingen gällande livslängden var väldigt liten under flera tusen år, men från mitten av 1700-talet hände mycket.
– År 1860 var det 5 personer som var över 100 år, 1980 låg siffran på 367 och 2010 fanns 1365 personer över 100 år. Sedan 1840 har den förväntade livslängden ökat med 6 timmar per dag och de flesta barn under 20 år kommer att få uppleva sin 100-årsdag, berättade James.
Vi lever alltså längre och vi lever hälsosammare längre. Utvecklingen har inneburit introduktion av nya höftkulor, pacemaker och hjärtmediciner, men enligt James är det viktigaste det som händer just nu, det vi kan påverka. Han ger några råd för hur vi ska få leva länge.
– Sov ordenligt, ät hälsosam mat, träna, drick inte för mycket och rök inte! Det kan korta livet med 14 år i vissa länder. Bo där det är bra luft och nära ett sjukhus och lyssna också på din mamma!
Kognition och fysisk funktion hos äldre - skillnader och likheter mellan kön och kulturer
Under eftermiddagen var Eleonor Fransson chairperson (mötesledare) för ett antal seminarier där flera av Hälsohögskolans forskare var inblandade. Ola Sternäng pratade om äldre vuxna på landsbygden i Bangladesh och Åke Wahlin berättade om könsrelaterade skillnader mellan funktionell biologisk ålder och kronologisk ålder bland äldre i samma land.
Deborah Finkel från Indiana University Southeast redogjorde för en artikel som hon skrivit tillsammans med bland anat Marie Ernsth Bravell. Hon berättade om åldrandets olika komponenter, funktion (balans, finmotorik, flexibilitet) och kognition (verbal, spatial och minnets funktion) och hur de påverkas olika av arv och miljö.
Sist ut under Eleonor Franssons pass var Sofi Fristedt som pratade om kollektiv mobilitet och berättade att äldre hellre vill åka bil eller buss istället för färdtjänst och att bilförare var något lyckligare än andra. – Mindre resande för äldre gör att de blir mer exkluderade. Därför behövs fler transportalternativ för äldre, sa hon bland annat.
Vård och behandling av personer med demens - så mycket mer än bara farmakologiska åtgärder
Marie Ernsth Bravell var chairperson (mötesledare) för passet där forskning kring demens presenterades.
Christina Karlsson som är doktorand på Hälsohögskolan och Högskolan i Skövde inledde med att fundera över om personer med demenssjukdomar känner av smärta på samma sätt som friska personer.
För att hantera smärtan hos äldre personer med demenssjukdom krävs att personalen använder rätt verktyg och arbetar kontinuerligt med detta.
– Teamen som arbetar med äldre med demens behöver få fler strategier för att förstå smärta hos patienter med demenssjukdom.
Därefter förklarade Marie Ernsth Bravell hur personalen ser på sitt arbete med personer med BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom).
– Arbetet måste vara individuellt och personcentrerat. Hur en person med BPSD ska behandlas är upp till var och en och därför måste vårdaren lära känna personen och personens livshistoria.
Personalen kunde ibland uppleva att de inte räckte till och att andra patienter kunde bli lidande när de måste ge mer tid åt någon med BPSD. De upplevde också att det fanns brist på kunskap och handledning i sitt arbete.
– Sjuksköterskorna måste erbjudas träning, utbildning och support och bättre verktyg för att kunna behandla personer med BPSD.
Även Iréne Ericsson fanns på plats för att berätta om medicinering hos äldre.
– Användningen av mediciner har ökat men kunskapen hos personalen om farmakologiska behov är begränsade. Kunskaper om alternativa behandlingsmetoder kräver ofta mer tid, vilket är en bristvara.
Gunilla Nilsson avslutade symposiet med att beskriva sin forskning om trädgårdsterapi och förklarade att naturen kan ses som stressreducerande och att trädgårdar skulle kunna användas ytterligare för ett ännu bättre medicinskt syfte.
Marie Ernsth Bravell avslutade passet och sammanfattade:
– Vi behöver bygga fler broar mellan akademin och samhället. Det vore önskvärt att personal inom äldreomsorgen blir mer involverade i forskningen och dess resultat.
Tillbaka om två år
Nordiska kongressen i gerontologi (NKG) är inte bara en mötesplats för presentation av forskning. Under kongressen hölls också flera strategiska möten med nationella och internationella partners till Hälsohögskolan med syfte att stärka och utveckla befintliga samarbeten. Några möten resulterade också i nya spännande kontakter och potentiella framtida samarbetsprojekt.
Nästa NKG arrangeras den 15-18 maj 2016 i Tampere, Finland.
