Mattias Fyhr

Universitetslektor litteraturvetenskap

Avdelningen för språk och kommunikation , Högskolan för lärande och kommunikation

Docent


Kontakt

Rum
Hb428
Telefon
+46 36-10 1449
Signatur/Kortnamn
FYMA
Schema
Ändra din information

Forskning

Mattias har skrivit doktorsavhandlingen De mörka labyrinterna. Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel (ellerströms 2003) (recenserad i t ex SvD, Kbl, DN, Ab) som behandlar den gotiska (eller skräckromantiska) litterära traditionen från 1700-talet till idag. Boken används i undervisning på såväl högskolor och universitet som gymnasieskolor.

2006 publicerade han boken Död men drömmande. H P Lovecraft och den magiska modernismen (ellerströms) (recenserad i  ex DN, Ab, DAST, av Clemens Altgård och i Tidningen kulturen). Mattias är en av översättarna och förordsförfattarna till boken Anteckningsbok av H P Lovecraft (2009) och har varit medredaktör för böckerna Necronomicon i Sverige (2002) och I nattens korridorer. Artiklar om skräck och mörk fantasy (2004) samt tidskriften Minotauren (2000-2006).

Han har föreläst vid högskolor och universitet som Kungliga konsthögskolan, Lund, Stockholm, Södertörn och Uppsala samt andra institutioner såsom Akademiens nobelbibliotek, Göteborgs stadsbibliotek samt ett flertal gymnasier såsom Blackebergs.

Hösten 2015 föreläste han vid Northampton university, Richmond the American International University in London, Viktor Rydberg-sällskapet och skrev en peer-review-artikel till Aarhus universitet samt förord till Modernistas nyutgåva av du Mauriers Rebecca.

Övrig tid mellan 2011-2016 har han i huvudsak bedrivit sin litteraturvetenskapliga forskning utanför Jönköping University med anledning av att han bedriver ämnesforskning och skriver vetenskapliga böcker och artiklar för läsare både i och utanför akademien, av alla åldrar, medan forskningen vid JU är inriktad på didaktik för lärare och skriven för dessa. Under den tiden har han, helt utanför JU:s verksamhet:

Gästföreläst vid University of Cambridge (2016, där hans nuvarande forskning kring barnlitteratur och skräck presenterades vid Faculty of Education), Aarhus universitet (2014), universitetet i Wien (2013), universitetet i Bratislava (2013), varit gästlektor 100 % vid Aarhus universitet vid Skandinaviska institutionen året 2014, presenterat paper vid universitetet i Tartu (den internationella konferensen "Sagas, Legends and Trolls: The Supernatural from early Modern back to Old Norse Tradition", 2014) samt föreläst för Stagnelii vänner (2016) respektive Dramaten (2013) och skrivit en text för en utställning för barn på Hallwylska muséet (2014). Han har även deltagit i radio- och TV-program.

Utanför JU har han även publicerat boken Skitigt vackert mörker. Om Mare Kandre (2012) (recenserad i t ex YLE, Tidningen kulturen, JP, SvD, Ab, SDS) liksom ett flertal artiklar, som alltså inte är inlagda i DiVa, t ex:

Den onda hjälten. Monstret som outsider i Periferi och centrum. Texter om marginalisering i förmodern tid. Nordic Academic Press 2014.

 ”Varulvar i svensk skönlitteratur”. Efterord i Malört förlags nyutgåva av Ella Odstedts Varulven i svensk folktradition (1943. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv). Malört 2012.

 ”Gotik, skräck och mörk fantasy”. Kapitel i Lars Rydquist (red. 2012). Det sköna med skönlitteraturen 2, Svenska akademiens skriftserie, Norstedts.

Utanför JU publicerade han i april 2017 en bok om den svenska skräcktraditionen i litteratur, Svensk skräcklitteratur I. Från medeltiden till mitten av 1800-talet, med analyser av skräckverk av bland andra kung Gustaf III, Anna Maria Lenngren och Erik Johan Stagnelius. Boken trycktes med bidrag från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Den har recenserats i JP ("mitt intresse är väckt och jag [...] ser [...] fram mot nästa del"), NT, Arbetet ("Han har åstadkommit ett litteraturvetenskapligt pionjärverk men också en stridsskrift för skräcklitteraturen."), UNT ("Fyhr är visserligen inte den första att sammanfatta den svenska skräcktraditionen – tio år tidigare gjorde Leffler ett litet försök – men Fyhrs bok är ambitiösare. Den är späckad med kunniga genomgångar och intelligenta analyser."), Ölandsbladet ("Mattias Fyhr pekar på en sida av Erik Johan Stagnelius som inte diskuterats så mycket tidigare."), Värnamo Nyheter, BTJ ("Fyhr gör här en ren kulturgärning och ger oss initierat ett översiktsverk om svensk skräcklitteratur som består av både litteraturhistoria och litteraturanalys och där första volymen sträcker sig från medeltiden fram till 1850-talet. Svensk skräcklitteratur. 1 kan rekommenderas till studerande, lärare, kulturarbetare och allmänt intresserade. Helhetsbetyg: 4."), Arbetarbladet , SvD under strecket ("Slutintrycket är ändå att det första bandet av Svensk skräcklitteratur tillför något väsentligt nytt till den svenska litteraturvetenskapen"), GP ("Mattias Fyhr, litteraturforskare vid Jönköping University och landets främste auktoritet på skräck."), av Håkan Sandell ("Det mest geniala svenska bokverk jag tagit del av under året ") och låg på Litteraturtoppen.se vecka 17 - 33, 2017.

Kommentar av Fyhr: Även den forskare som fick mest kritik i boken, Yvonne Leffler, har recenserat och varit positiv, men också glidit på sanningen. I Tidskrift för litteraturvetenskap, utgiven av hennes kollegor Christian Lenemark, Lisa Schmidt, Matilda Amundsen Bergström och Signe Leth Gammelgaard, vid Göteborgs universitet, som förvägrade mig replik och sedan inte alls besvarade mitt påpekande om sakfelen (inte ens svarade på om de höll med henne, oseriöst nog), menar hon att jag "förvränger" två av Anders Öhmans kriterier på skräck, som jag citerar. Hon kursiverar mina citat av Öhman för att antyda att han ju inte menar att det alltid är så: "'skräcken utgörs ofta av en skräck för det främmande, det okända, det oförklarliga som ännu inte införlivats i civilisationen och därför upplevs som ett hot' och att det är 'en viktig strävan i många skräckromaner att rena samhället från faran genom att oskadliggöra det okända namnlösa'" (TfL 2, 2017). I själva verket citerar jag detta som han kallar kriterier, alltså kännetecken, inklusive hans "ofta", och påpekar att de är för enkla eftersom hotet till exempel ofta inte består av det som kommer utifrån, utan ofta kommer från samhället självt på olika sätt. Den som vill kan gå till bokens sid 27-28 och kontrollera själv. Detta kallar Leffler alltså oseriöst för "förvrängning" och påstår sedan, utan fler exempel, att jag "i många fall" gör på samma sätt. Det är en oseriös glidning av Leffler, naturligtvis gjord på grund av kritiken av Leffler själv i samma bok, som hon inte tycks kunna bemöta. Det är dock vanligt att Lefflers läsningar ser ut så här, hennes bild av gotiska klassiker stämmer inte med vad som står i dem, såväl hennes läsningar av Bengt Lidner som Viktor Rydberg och annat bygger delvis på felläsningar, hon har dessutom aldrig gått till arkiven utan bygger till synes sin syn på skräck, på någon bild hon har själv. Jag ska ge ett exempel här, men fler finns i Svensk skräcklitteratur 1 & 2: I hennes Horror as Pleasure: The Aesthetics of Horror Fiction (2000), har Leffler själv dragit exakt samma ytliga slutsats som Öhman om skräck och precis som i sin recension baserar hon detta i ett felläst exempel. En av Lefflers slutsatser lyder här, med min kursivering: ”The plot element in the individual horror story is therefore a variant of plot structure common to all works in the genre: the main character’s encounter with something frightening and unknown, personified by the monster and in most cases defeated or eluded by the main character.” Detta förankrar hon sedan, precis som i recensionen, i ett felläst exempel:

”In Stoker's Dracula, for example, Professor Van Helsing and his friends not only escape from Dracula's clutches, but actually defeat and destroy him by driving a stake through him.” (2000, s 265).

Men Dracula dödas av två i sällskapet, som Van Helsing är med i och leder, det är inte han som gör det, och det sker definitivt inte med pålspetsning. Tyvärr ville hennes kollegor Lenemark m fl vid Göteborgs universitet alltså inte ta in någon replik i TfL om sakfelen i recensionen, vilket tyvärr ligger i linje med den kritik Göteborgs universitet har fått under senare år (t ex av Academic Right's Watch).

                                                               *

Skräcklitteraturen och barnlitteraturen har alltid hört samman. Om detta och annat skriver han i Svensk skräck II. Från mitten av 1800-talet till idag, som publiceras 2019.

Biografi

Mattias, född 1970, läste efter naturvetenskapligt gymnasium litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Studierna kom även att inbegripa idéhistoria och teoretisk filosofi. Han disputerade 2003 vid Stockholms universitet, kom till HLK som lektor i litteraturvetenskap 2008 och blev docent vid Stockholms universitet 2009.

Antologibidrag

Fyhr, M. (2016). Gatuspöken från äldsta tid till idag. In: Lasse Gammelgaard, Birgitte Rasmussen Hornbek, Henrik Jørgensen och Lis Norup (Ed.), Gaden: Æstetisk. Sprogligt. Kulturelt. Hellerup: Forlaget Spring More information
Fyhr, M. (2016). Förord. In: Rebecca Stockholm: Modernista More information
Fyhr, M. (2011). "Om natten som om dagen, i ljuset som i mörkret kringsvävar mig din blodbestänkta vålnad": Erik Johan Stagnelius och den gotiska romanen. In: Maria Andersson, Elina Druker, Kristin Hallberg (Ed.), I litteraturens underland: Festskrift till Boel Westin (pp. 287 -302). Stockholm: Makadam More information
Fyhr, M. (2010). "detta att man än en gång ur en fullkomlig tomhet lyckats skapa nåt. Ja, man blir lite religiös": Mare Kandre som poet och profet i Deliria och Undergångsboken. In: Anna Carlstedt och Anders Cullhed (Ed.), Poeter och profeter: Från Platon till Mare Kandre (pp. 253 -268). Hedemora: Gidlund More information
Fyhr, M. (2010). Esoterism i Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen. In: Per Faxneld, Mattias Fyhr (Ed.), Förborgade tecken: Esoterism i västerländsk litteratur (pp. 79 -103). Umeå: H:Ström More information
Fyhr, M. (2008). Trygghet i skräcken - H P Lovecraft och hans mytologi. In: H P Lovecraft Skuggan över Innsmouth (pp. 140 -151). Malmö: Alastor Press More information
Fyhr, M. (2008). Efterord. In: H. P. Lovecraft Pickmans modell och andra noveller (pp. 131 -140). Lund: Bakhåll More information
Fyhr, M. (2004). Vilse i slottet Gormenghast: Mervyn Peake och barndomen. In: Rickard Berghorn, Mattias Fyhr (Ed.), I nattens korridorer: Artiklar om skräck och mörk fantasy (pp. 171 -178). Saltsjö-Boo: Aleph bokförlag More information
Fyhr, M. (2004). Neil Gaiman: Med Sandman i drömmarnas rike. In: Rickard Berghorn, Mattias Fyhr (Ed.), I nattens korridorer: Artiklar om skräck och mörk fantasy (pp. 146 -156). Saltsjö-Boo: Aleph bokförlag More information
Fyhr, M. (2004). Gustav Meyrink och mystikens språk. In: Rickard Berghorn och Mattias Fyhr (Ed.), I nattens korridorer: Artiklar om skräck och mörk fantasy (pp. 15 -19). Saltsjö-Boo: Aleph Bokförlag More information
Fyhr, M. (2004). Verklighetens zombie från 1600-talet och framåt. In: Rickard Berghorn, Mattias Fyhr (Ed.), I nattens korridorer: Artiklar om skräck och mörk fantasy (pp. 95 -96). Saltsjö-Boo: Aleph Bokförlag More information

Artikel

Fyhr, M. (2011). Mare Kandres monster och verkligheten Tidskrift för litteratur teori och estetik, Aiolos, 185-202 Stockholm: Aiolos tidskrift & förlag . More information
Fyhr, M., Ellerström, J. (2010). Nycklar till drömmen: Fem anteckningar om H. P. Lovecraft Kritiker: Nordisk tidskrift för litterär kritik och essäistik, 165-169. More information
Fyhr, M. (2007). Lovecraft levde i det övernaturliga Axess, 29-31. More information
Fyhr, M. (2007). "Jag är djävulen, min käre Alvare, djävulen..." Pequod, 12-24 Malmö: Kulturföreningen Pequod . More information
Fyhr, M. (2004). Det skräcksublima och dess artificiella miljöer Teatertidningen, 12-14 Stockholm . More information
Fyhr, M. (2002). Något om Mary Shelleys och Edgar Allan Poes inflytande på skräck och gotik idag: litteratur! Men hur? Svenskläraren, 22-26 Stockholm: Svenskläraren . More information
Fyhr, M. (2001). Att använda en text för egna syften: funderingar kring litteraturforskning utifrån gotik och R. L. Stine Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening), 86-90. More information
Fyhr, M. (2001). Den gotiska Alice i Underlandet-traditionen i litteratur, film, musik och dataspel Barnboken, 30-40. More information
Fyhr, M. (2000). Den gotiska labyrinten Minotauren, 27-31 Saltsjö-Boo: Aleph Bokförlag . More information
Fyhr, M. (1999). Gooti element Mare Kandre "Delirias" Keel ja Kirjandus, 42(4), 249-254 Tallinn . More information

Bok

Fyhr, M., Ellerström, J. (2009). H. P. Lovecraft Anteckningsbok. Lund: Ellerström More information
Fyhr, M. (2006). Död men drömmande: H. P. Lovecraft och den magiska modernismen. Lund: Ellerström More information

Doktorsavhandling

Fyhr, M. (2009). De mörka labyrinterna: Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel (Doctoral thesis, Lund: Ellerström). More information

Konferensbidrag

Fyhr, M. (2015). Viktor Rydberg och skräcklitteraturen. Gästföreläsning för Viktor Rydberg-sällskapet (ordförande: professor emerita Birthe Sjöberg).. More information
Fyhr, M. (2015). "I love to dream, but I never try to dream and think at the same time": H P Lovecraft and the Modernism, Occultism & Natural Sciences of his time.. Gästföreläsning, Northampton University, avdelningen English & Creative Writing. More information
Fyhr, M. (2015). A definition of the Gothic: So you don’t have to feel anxious about it any more. London Myth-Weavers, the Fifth Fantasy Symposium, London, 20th November, 2015.. More information
Fyhr, M. (2006). Gotiken från 1700-talet till idag inom litteratur och andra media. "Gotik och skräck i litteratur, film och dataspel", Lunds universitet 15-16 dec 2006.. More information
Fyhr, M. (2001). Tschandala Compared to some Works by Poe. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, The 14th International Strindberg Conference 'Strindberg and Fiction' in Stockholm 1999. More information
Fyhr, M. (1999). Gothic Elements in Mare Kandre's Deliria. Tartu: Tartu University Press, 2nd International Conference of the Estonian Association of Comparative Literature (EACL) "World Poetry in the Postmodern Age" 4-7 October 1998 in Tartu.. More information

Recension

Fyhr, M. (2007). [Recension av] Bret Easton Ellis "Lunar Park". Stockholm: Nordstedt More information
Fyhr, M. (2007). Ett ovanligt hårt avantgarde: Recension av Daniel Ekeroths Swedish Death Metal (2007). Stockholm: AB Dagens nyheter More information
Fyhr, M. (2007). Vi behöver våra onda sagofigurer: Recension av Jonas Danielssons "Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer - en etnologisk studie". Stockholm: AB Dagens nyheter More information
Fyhr, M. (2006). [Recension av] Carina Rydbergs "Den som vässar vargars tänder". Stockholm: Norstedts More information

Samlingsverk

(2010). Förborgade tecken: esoterism i västerländsk litteratur. Umeå: H:ström - Text & Kultur More information
(2004). I nattens korridorer: Artiklar om skräck och mörk fantasy. Saltsjö-Boo: Aleph Bokförlag More information

Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information