Karl Hedman

Universitetslektor sociologi

Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete , Hälsohögskolan

Filosofie doktor


Kontakt

Rum
Ga421
Telefon
+46 36-10 1185
Signatur/Kortnamn
HKAR
Skype
karl.hedman1
Schema
Ändra din information

Forskningsgrupper

Nämnder, råd m.m.

Karl Hedman är filosofie doktor i sociologi från Lunds universitet. Han är universitetslektor i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete och har genomfört ett års forskarstudier i sociologi vid University of California at Los Angeles. Hans doktorsavhandling i sociologi Managing Medical Emergency Calls handlar om livräddande insatser till människor i akut kris i medicinska nödsamtal till SOS-centralen i Stockholm. Karl undervisar i socionom- och sjuksköterskeprogrammen vid Hälsohögskolan och är artikelgranskare för tidskriften Traumatology publicerad av American Psychological Association, 2018-.

Hans huvudsakliga forskningsområden rör: (1) Hjälpinsatser till människor i akut kris i nödsituationer i Stockholm, (2) Räddningstjänstens suicidpreventionsarbete i Jönköping, (3) Ensamkommande ungas klassrumsinteraktion i den svenska skolan, (4) Sociala otrygghets- och skyddsfaktorer för äldre människor i den amerikanska delstaten Louisiana och barns maktrelationer i lek i Sverige och Burkina Faso.

Karl forskar om förskolebarns låtsatslek, maktrelationer och sociala könsrelationer i Sverige och Burkina Faso med den spanska forskaren Inmaculada Zango Martín vid Escola Universitaria de Enfermeria y Terapia Ocupacional de Terrassa i Barcelona. Den tvärkulturella forskningen grundar sig på Karls etnografiska fältarbete och video- och ljudinspelningar av barns lek i tre svenska förskolor under tre år och Inmaculada Zango Martíns fleråriga etnografiska fältarbeten bland barn i Burkina Faso. 

Karl forskar om ensamkommande ungas klassrumsinteraktion i svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasieskolan tillsammans med Elisabet Sandblom, Ylva Lindberg och Therése Haglind. Studien lyfter fram ensamkommande ungas interkulturella kommunikationsresurser.

2005-2006 arbetade Karl för East Baton Rouge Parish i USA med krisstöd till barn och familjer från New Orleans efter de svåra orkanerna Katrina och Rita i Louisiana.  Hans forskning i socialt arbete berör äldre utsatta människor i Louisiana, som upplever sin livssituation som synnerligen osäker i form av att vara på gränsen till hemlöshet, och brister i kontinuitet när det gäller hemsjukvård och läkemedel. Han har utfört etnografisk observationsforskning i äldreverksamheter i södra Louisiana mellan 2005 och 2018. 

Karls doktorsavhandling Managing Medical Emergency Calls handlar om livräddande hjälp till människor i akut kris i medicinska nödsamtal till SOS-centralen i Stockholm. Nödsituationer är till sin natur oväntade och att hantera dessa medicinska nödsamtal kräver att snabba åtgärder vidtas av SOS-personal och ambulanstjänst. Ibland kräver situationen även samordnade åtgärder från till exempel räddningstjänst och polis. Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara fundamentala interaktiva procedurer genom vilka sjuksköterskor, läkare, 112-operatörer och vårdsökanden åstadkommer medicinska nödsamtal. Studiens teoretiska utgångspunkter anknöt till etnometodologisk samtalsanalytisk forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Procedurer som analyserades i studien var: (1) utfrågningar, (2) emotionellt arbete, (3) riskhantering och (4) att ge instruktioner. En av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskan och andra SOS-operatörer är att se till att den som ringer inte lägger på luren, att behålla flödet. Att den som larmar inte drabbas av panik och hyser hopp om hjälp kan vara helt livsavgörande. En viktig del av det strukturerade 112-samtalet utgörs av att det tidigt ska finnas ett löfte om hjälp. Utfrågningen handlade om medicinska intervjuer om symtom, tidigare och nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering och sociala förhållanden. SOS-medarbetarna utförde samtidigt flera olika slags metoder för känslohantering. I boken presenterades fyra typer. Den första innebär att personalen behöll lugnet och undvek att dras med i de känslor som den vårdsökande gav uttryck för. Därutöver kom att ge positiva besked om ambulansassistans, att presentera sätt att lösa problem och inge och hålla kvar hopp hos den som ringer. Riskhanteringen var en viktig del i de medicinska larmsamtalen, där det gällde att samla in uppgifter snabbt. Denna process delades in i olika delar: först ett aktivt lyssnande efter faktiska och möjliga risker. Därefter en identifiering och övervakning av risker. Vidare krävdes en bedömning av olika risker, beslutsfattande samt slutligen en reducering av risker, vilket innebar att eliminera eller minska riskerna till hanterliga nivåer. Olika instruktioner utgör en viktig del av larmsamtalen. Det kan innebära att personalen instruerar genom att fråga, föreslå, förorda, befalla och lugna. Instruktionerna kan bestå av första hjälpen-insatser och hälsofrämjande åtgärder. Avhandlingens resultat visade att åtgärder som inleddes i ett tidigt skede och som utfördes av anhöriga eller andra personer som befann sig på platsen, bidrog till att öka förutsättningarna för livräddande och livsuppehållande behandlingsresultat. Avhandlingen är en grund för utbildningar i krishantering, krisledning, alarmering, interprofessionell samverkan, samtalsmetodik, samtalspsykologi, samtalsträning, kommunikation i konfliktsituationer, problemlösning samt läkares, sjuksköterskors och larmoperatörers yrkesroller.

Utifrån hans doktorsavhandling utvecklade Karl krisledningskurserna Crisis Leadership in Social Work (magisterkurs) och Leadership in Crisis Management (grundkurs). Både kurserna vänder sig till studenter, som vill utveckla relationella och situationsanpassade ledarskapsförmågor för att leda i och hantera kriser. De inriktas mot strategiska nyckelområden i krisledning och krisberedskapsplanering i människobehandlande organisationer, som socialtjänst och hälso- och sjukvård. Kurserna ger utrymme för diskussion och reflektion kring teorier avseende ledarskap på politiska, strategiska, taktiska och operativa nivåer, resiliens, organisering och samverkan före, under och efter kriser, krisstöd och etiska dilemman i kriser. 

Karl leder kursen Social Work, Participation and Inclusion vid Hälsohögskolan, som handlar om inkludering och delaktighet för funktionshindrade, äldre och invandrare. Han undervisar i den pediatriska omvårdnadskursen om barn i katastrofer och kriser, barns och ungdomars psykiska hälsa, våld mot barn och betydelsen av lek i omvårdnad av barn, i vårdledarskapskursen om vårdledarskap i kriser och är lärare i sjuksköterskeprogrammets globala hälsakurs. Han leder även kursen Migration och integration i internationellt arbete med inriktning globala studier. 

Hans sociologiska och kristeoretiska utgångspunkter i forskning och undervisning omfattar etnografi, etnometodologisk samtalsanalys, etnometodologi, fenomenologi, existentialistisk socialpsykologi, empowerment-teori, symbolisk interaktionism och krisparadigmet och det psykosociokulturella perspektivet (Hoff: People in Crisis), .

Han är medlem i SYSTED (System Sciences in Health- Social Services for the Elderly and Disabled), SALVE (Social challenges, Actors and Living conditions research VEnue, ARN-J, Aging Research Network - Jönköping, och CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development).

Karl mottog Hälsohögskolans pedagogiska pris 2012.

Publikationslista

Publikationerna är inriktade på nödfalls- och krishantering, medicinska nödsamtal, känslohantering, krislärande, multiprofessionell teamsamverkan och delaktighet i prehospital akutsjukvård, kvalitets- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården, patientsäkerhet, konsultationer mellan läkare och patienter och personcentrerad vård.

Publikationslista

Hedman, Karl. (2017). Kris som läranderesurs – Hur orkanen Katrina förändrade New Orleans. Geografiska Notiser Nr 1.

Hedman, Karl. (2016). Managing Emotions in Medical Emergency Calls. IMPACT Journal Nov 2.

Hedman, Karl. (2016). Managing Medical Emergency Calls. Lund: Lunds universitet (Doktorsavhandling). https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/7712896/Karl_Hedman_webb.pdf 

Hedman, Karl, Siouta, Eleni, Hedberg, Berith Broström, Anders. (2012) Interactional resistance between patients with atrial fibrillation and cardiologists in consultation on treatment with warfarin: the value of shared decision-making. The International Journal of Person Centered Medicine, Vol 2 Issue 3 pp 427-436.

Hedman, Karl. (2012). Samtal mellan ambulanssjuksköterska, jourhavande läkare och patient, bokkapitel i Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén (red.), Delaktighetens praktik: det professionella samtalets villkor och möjligheter, Malmö: Gleerups Utbildning. Direktlänk till själva fulltexten: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:561012/FULLTEXT02.pdf

Karlsson, Gunilla, Hedman, Karl & Fridlund, Bengt. (2011). Views on patient safety by operations managers in somatic hospital care: a qualitative analysis, Open Journal of Nursing 1, 33-42.

Hedman, Karl. (2007). Larmhanteringen vid den svåra orkanen Katrina. Signalen nr 2, 20-23. Tidningen ”För ett tryggare samhälle”, Stockholm: SOS Alarm. 

Hedman, Karl. (1995). Barns lek: Könsskillnader syns tydligt. Välfärdsbulletinen. Statistiska centralbyråns tidning om arbetsliv och välfärd Nr 4.

 

Artikel

Hedman, K. (2016). Managing Emotions in Swedish Medical Emergency Calls. Alicante: University of Alicante More information
Siouta, E. Hedberg, B. Hedman, K. Broström, A. (2012). Interactional resistance between patients with atrial fibrillation and cardiologists in consultation on treatment with warfarin. More information
Karlsson, G. Hedman, K. Fridlund, B. (2011). Views on patient safety by operations managers in somatic hospital care. More information

Avhandling

Hedman, K. (2016). Managing Medical Emergency Calls. Lund Dissertations in Sociology. Lund: Lund University Open Access More information






Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information