Marie Öhman

Pågående forskning

The Matter of Matter

The project explores conceptualizations of nature, and discourses on cognition withing the natural sciences and the humanities, how they relate to each other, and how they ar reflectred in cutural representation. The relationship between Man and technology is a matter of longstanding debate. Philosophers have discussed technology's ontological status in relati to human nature, contending whether it is an artefact or a natural object, whether it is a tool in the hands of Man or follows it its own laws, whether it is imitating or complementing (human) nature. The development and use of technology has ambiguously been considered as alternately required and necessary for human enhancement and mastery over nature and a hubristic threat that easily turns against us: like Ikaros' wings and Prometheus' fire, like Frankenstein's monster, and the Terminator, technology has always been sensed as inhabiting simultaneous potential and danger. 

These assumptions, fears and ontological questions have gained renewed topicality in recent years by a massive development in the field of new technology, concretised in everyday life by the increasing presence of various types of artificial intelligence and society's all-embracing digitalisation process. What will robots, algorithms, and big data actually encompass for the sociocultural, environmental, and biological landscape of our lives in the future? While their most commonly anticipated and, consequently discussed, effect concerns economic progress and social transformation, there is reason to believe that a less palpable and immediate, although significant and revolutionary, effect concerns the fact that new technology will change our conceptualisation of materiality and cognition - the groundwork of the dualistic conception of the world that most of our identity as well as our social and institutional practices rely on. What are the conceptual and ethical implications of technical devices more intelligent than and as autonomous as us replacing the individual differentiated human subject? The purpose of the book project The Matter of Matter is to explore literary reflections of this development and questioning related to theories and perspectives assembled under the concept of new materialism. 

Read an article about new materialist perspectives in Karl Ove Knausgaard's season quartet here

Litteraturdidaktikens medel och mål 

Under det senaste dryga decenniet har en stor omläggning av högre utbildning skett i Sverige som för ämnet itteraturvetenskap, såsom humaniora i stort, vid många lärosäten har inneburit att ämnet har sin främsta legitimitet  genom sin verksamhet inom lärarutbildningarna med fokus på litteraturdidaktik. I någon form av missriktad omtanke om det litteraturvetenskapliga ämnesinnehållet har det funnits ett aktivt ointresse för att implementera didaktiska perspektiv inom litteraturvetenskapen. Paradoxalt har  detta värnande om litteraturämnet  fått motsatt effekt och snarare lett till kritik mot förlegade bildningsideal och en situation där litteraturläsning inom såväl lärarutbildning som skolpraktik har blivit ett medel utan eget mål. Projeket utforska denna utveckling genom tre delstudier:  

1 En dokumentstudie på metanivå av hur den konflikten har uppstått och vad den grundar sig i för kunskapssyn och forskningspolitiska antaganden. 

2 En teoretisk genomlysning av hur litteraturstudiet/litteraturläsning förhåller sig till kognitiva processer. Syftet är att beskriva/analysera litteraturstudiets förutsättningar att främja inlärning, skapande och organisering av kunskap. 

3 En observationsstudie där litteraturläsningens praktik i ungdomsskolan och dess återspeglade litteratursyn belyses i relation till ovanståend teoretiska ram.  

Tidigare forskning

Förskolebibliotek - väcker läslust?

Under perioden 2017-2020 var jag projektledare för ett projekt, finansierat av Eskilstuna kommun, som syftade till att utvärdera och kritiskt genomlysa en delsatsning inom den omfattande och övergripande lässatsning som kommunen bedrivit sedan 2014. Den delsatsning inom lässatsningen som vårt forskningsprojekt relaterar till handlar om att bygga upp förskolebibliotek i syfte att ge bra förutsättningar för barnens läs- språk och kunskapsutveckling. För att kunna uttala oss om projektets eventuella framgångsfaktorer valde vi att rikta vår uppmärksamhet mot tre nivåer eller dimensioner i satsningen: dess organisation, implementering och samverkansformer, kompetensutveckling av pedagoger och bibliotekskonsulenter som sker inom projektet och den praktisk-pedagogiska praktiken. Projektets resultat och rekommendationer till Lässatsningen återfinns i rapporten Förskolebibliotek - väcker läslust?  som publicerades i juni 2020. Vi konstaterar där att satsningens kombination av läsfrämjande åtgärder och pedagogisk verksamhet har stor potential i teorin, men att det är stor skillnad mellan teori och praktik i detta avseende, bland annat som ett resultat av målprioriteringar och en diskrepans vad gäller kultur- och litteratursyn mellan de två verksamhetsområdet som satsningen omfattar, dvs. den läsfrämjande biblioteksverksamheten och den didaktiska/undervisande förskoleverksamheten. 

Läs rapporten här

Posthumanistiska perspektiv i skandinavisk samtidslitteratur

Under 2010-2014 bedrev jag ett projekt om posthumanistiska perspektiv i skandinaviska samtidsromanar. Projektets syfte var att studera samtida litterära uttryck för en förändrad syn på det mänskligas gränser och relation till sin omgivning, samt att relatera denna förändring till ett större historisk och filosofiskt sammanhang som samlades under begreppet posthumanism. 

Bakgrunden till projektet var att samtidens tekniska och naturvetenskapliga framsteg medfört att den humanistiska människosynen är under omprövning. Gränsen mellan människa och maskin suddas ut. Genetisk-biologisk forskning reducear känslor, handlingar, personlighet till elektrokemiska impulser i hjärnan av nedärvd DNA-struktur. Parallellt med detta finns dessutom en växande miljörörelse med politiska och miljöfilosofiska förtecken som hävdar att det etiskt rätta är att se människan som en del av naturen, beroende av den och utan annat värde än den. Projektet undersökte hur denna så kallade posthumanistiska samhällsutveckling återspeglas i romaner av Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman. Resultatet av projektet återfinns i monografin Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman Gidlunds, 2015).

Åsa Nelvins författarskap

Jag disputerade vid Örebro universitet 2007 med avhandlingen "Här kan jag äntligen tala": Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap. Åsa Nelvin (1951-1981) var en författare som under sin produktiva tid var välkänd och respekterad i kulturkretsar. Som den yngsta någonsin antogs hon i femtonårsåldern till Statens skola för sceniskt utbildning och strax därefter kom hennes första bok. Ett drygt decennium senare hade hon åstadkommit sin samlade produktion varav den postumt utgivna diktcykeln Gattet blev en stor kritikerframgång. Idag är författarskapet till stora delar bortglömt och de hågkomster som finns är präglade av författarens livsöde och den samtidskontext hon var verksam i.

I avhandlingen ges en textorienterad syn på författarskapet. Den existentiella tematiken lyfts ffram och verkens formella prövande beskivs. Från Nelvins tidiga, föga uppmärksammade barnböcker till den avslutande diktcykeln rör sig texterna kring rågor om vad det inebär att finnas till; frågor om tiden, döden, konsten och evigheten är centrala. Nelvins litterära gestaltning utnyttjar ofta en spatial dimension i texten och genom hela författarskapet råder ett starkt samband mellan form och innehåll. I avhandlingen betraktas detta som tecken på författarens gradvisa utvekling mot ett lyriskt uttryckssätt.

Läs en recension