Marie Öhman

VD, Akademisk ledare

Vd-kansli , Högskolan för lärande och kommunikation

Pågående forskning

The Matter of Matter

The project explores conceptualizations of nature, and discourses on cognition withing the natural sciences and the humanities, how they relate to each other, and how they ar reflectred in cutural representation. The relationship between Man and technology is a matter of longstanding debate. Philosophers have discussed technology's ontological status in relati to human nature, contending whether it is an artefact or a natural object, whether it is a tool in the hands of Man or followit its own laws, whether it is imitating or complementing (human) nature. The development and use of technology has ambiguously been considered as alternately requirend and necessary for humn enhancement and mastery ver nature and a hubristic threat that easily turns againts us: like Ikaros' wings and Prometheus' fire, like Frankenstein's monster, and the Terminator, technology has always been sensed as inhabiting simultaneous potential and danger. 

These assumptions, fears and ontological questions have gained renewed topicality in recent years by a massive development in the field of new technology, concretissed in everyday life by the increasing presence of various types of artificial intelligence and society's all-embracing digitalisation process. What will robots, algorithms, and big data actualy encompass for the sociocultural, environmental, and biological landscape of our lives in the future? While their most commonly anticipated and, consequently discssed, effect concerns econoic progress and social transformation, there is reson to believe that a less palpable and immediate, althouh significant and revolutionary, effect concerns the fact that new technology will change our conceptualisation of materiality and cgnition - the groundwork of the dualistic conception of the world that most of our idetity as ell as our social and institutional practices rely on. What are the conceptual and ethica impications of technical devices more intelligent than and as autonomous as ut replacing the indiviual differentiated human subject? The purpose of this project is to explore literary reflections of this development and questionning related to theories and perspectives assembled under the concept of new materialism. 

Lässatsning och förskolebibliotek

Under perioden 2017-2020 leder Marie ett projekt som syftar till att studera och utvärdera ett delprojekt inom Eskilstuna kommuns lässatsning. Delprojektet innebär att förskolebibliotek byggs upp vid fyra utvalda förskolor med målsättningen att skapa läslust och öka läsande och i förlängningen bidra till barnens språk- och kunskapsutveckling. Studien riktas mot tre nivåer i förskoleprojektet (organisatorisk, kompetensutveckling och kollegialt lärande, samt praktisk-pedagogisk praktik) och rör sig teoretiskt inom områdena läsengagemang och språk-/litteraturdidaktik. 

Tidigare forskning

Åsa Nelvins författarskap

Marie disputerade vid Örebro universitet 2007 med avhandlingen "Här kan jag äntligen tala": Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap. Åsa Nelvin (1951-1981) var en författare som under sin produktiva tid var välkänd och respekterad i kulturkretsar. Som den yngsta någonsin antogs hon i femtonårsåldern till Statens skola för sceniskt utbildning och strax därefter kom hennes första bok. Ett drygt decennium senare hade hon åstadkommit sin samlade produktion varav den postumt utgivna diktcykeln Gattet blev en stor kritikerframgång. Idag är författarskapet till stora delar bortglömt och de hågkomster som finns är präglade av författarens livsöde och den samtidskontext hon var verksam i.

I avhandlingen ges en textorienterad syn på författarskapet. Den existentiella tematiken lyfts ffram och verkens formella prövande beskivs. Från Nelvins tidiga, föga uppmärksammade barnböcker till den avslutande diktcykeln rör sig texterna kring rågor om vad det inebär att finnas till; frågor om tiden, döden, konsten och evigheten är centrala. Nelvins litterära gestaltning utnyttjar ofta en spatial dimension i texten och genom hela författarskapet råder ett starkt samband mellan form och innehåll. I avhandlingen betraktas detta som tecken på författarens gradvisa utvekling mot ett lyriskt uttryckssätt.

Läs en recension

 

Posthumanistiska perspektiv i skandinavisk samtidslitteratur

Under 2010-2014 bedrev Marie ett projekt om posthumanistiska perspektiv i skandinaviska samtidsromanar. Projektets syfte var att studera samtida litterära uttryck för en förändrad syn på det mänskligas gränser och relation till sin omgivning, samt att relatera denna förändring till ett större historisk och filosofiskt sammanhang som samlas under begreppet posthumanism. 

Bakgrunden till projektet är att samtidens tekniska och naturvetenskapliga framsteg medfört att den humanistiska människosynen är under omprövning. Gränsen mellan människa och maskin suddas ut. Genetisk-biologisk forskning reducear känslor, handlingar, personlighet till elektrokemiska impulser i hjärnan av nedärvd DNA-struktur. Parallellt med detta finns dessutom en växande miljörörelse med politiska och miljöfilosofiska förtecken som hävdar att det etiskt rätta är att se människan som en del av naturen, beroende av den och utan annat värde än den. Projektet undersöker hur denna så kallade posthumanistiska samhällsutveckling återspeglas i romaner av Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman. Resultatet av projektet återfinns i monografin Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Hoeg och Kerstin Ekman Gidlunds, 2015).

 

Artikel

Hammarsten, M., Szczepanski, A., Boldemann, C., Öhman, M. (2020). Pedagogiken ska inte stanna innanför tröskeln Jönköpings-Posten Jönköping: Hall Media . More information
Hammarsten, M., Szczepanski, A., Boldemann, C., Öhman, M. (2020). Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln Värnamo Nyheter, 2020-05-27. More information
Hammarsten, M., Szczepanski, A., Boldemann, C., Öhman, M. (2020). Debatt: Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln Vetlanda-Posten, 2020-05-27. More information
Hammarsten, M., Szczepanski, A., Boldemann, C., Öhman, M. (2020). Debatt: Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln Smålänningen, 2020-05-27. More information
Hammarsten, M., Szczepanski, A., Boldemann, C., Öhman, M. (2020). Debatt: Låt inte pedagogiken stanna innanför tröskeln Falköpings Tidning, 2020-05-27. More information