Kursplan för studenter höst 2023

De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- beskriva och redogöra för de epistemologiska och metodologiska utgångspunkterna för forskningsfältet multimodal literacy

- sammanfatta och dra slutsatser från forskningslitteratur som belyser multimodal literacy från olika utgångspunkter
- urskilja olika möjligheter för design och analys av multimodal literacy vad gäller empirisk data

- jämföra och identifiera olika perspektiv på multimodal literacy med avseende på forskning inom det pedagogiska fältet
- kritiskt reflektera över möjliga forskningsdesigner där multimodal literacy inkluderas.

• Literacy och multimodalitet - forskningsfältets framväxt och utveckling över tid
• Multimodal literacy - teoribildning och epistemologi
• Multimodal literacy - design och analys
• Kritisk granskning av tidigare forskningstudier med bas i multimodal literacy

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier samt genom individuell muntlig och skriftlig inlämningsuppgift.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Baynham, Mike & Prinsloo, Mastin (red.) (2009). The future of literacy studies. Palgrave Macmillan. 220 s.

Freire, Paulo (1983). The important act of reading. Journal of Education, 165 (1), 5-11. (7 s.). www.jstor.org/stable/42772842

Heath, Shirley Brice (1982). Protean shapes in literacy events: ever-shifting oral and literate traditions. I Tannen, Deborah (red.). Spoken and written language: Exploring orality and literacy. ABLEX Publishing Corporation. s. 168-196. 36 s.

Häggström, Margaretha & Schmidt, Catarina (2021). Futures literacy - To belong, participate and act! An Educational Perspective. Futures: The journal of policy, planning and futures studies, 132, 11 s. www.doi.org/10.1016/j.futures.2021.102813

Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. Routledge. 170 s.

Janks, Hilary (2010). Literacy and power. Routledge.

Jewitt, C. (2008). Multimodality and Literacy in School Classrooms. Review of Research in Education, 32(1), 241–267. www.doi.org/10.3102/0091732X07310586

Merchant, Guy (2021). Reading with technology: the new normal. Education 3-13, 49, 96-106. www.doi.org/10.1080/03004279.2020.1824705

New London Group (1996). A Pedagogy of Multiliteracies. Designing Social Futures. In Harvard Educational Review 66 (1), 60-92. www.doi.org/10.17763/haer.66.1.17370n67v22j160u

Sefton-Green, Julian (2020). Is the re-contextualisation digital writing inevitable, escapable or desirable? Theory Into Practice. www.doi.org/10.1080/00405841.2020.1857124

Serafini, Frank (2012). Expanding the four resources model: reading visual and multi-modal texts. Pedagogies: An International Journal, 7 (2), 150-164. 14 s.
www. doi.org/10.1080/1554480X.2012.656347

En vald avhandling utifrån kursansvarigs anvisningar.

Övrigt:

Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University