Kursplan för studenter höst 2024

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för hur människo-, samhälls- och kunskapssyn har påverkat och påverkar det sätt på vilket utbildning och undervisning organiseras, utformas och bedöms
- beskriva pedagogikens vetenskapliga grunder och dess inverkan på utbildningsplanering och värdering på individuell, organisations- och samhällsnivå

- urskilja centrala begrepp inom pedagogiken och härleda dem till vetenskapliga teorier samt reflektera över dessas individuella och samhälleliga konsekvenser
- sammanfatta pedagogiken som vetenskap och reflektera över ömsesidighet i pedagogiska sammanhang och dess inverkan på individer, grupper och didaktiska val

- kritiskt reflektera över pedagogikens samhällsfunktion samt utbildningens och bildningens roll i samhällsutvecklingen
- kritiskt granska vetenskapliga ansatser i relation till pedagogikens grunder samt diskutera implikationer av olika kunskapssyn, didaktiska val samt bedömningsformer.

Delkurs 1. Pedagogik och samhälle, 7,5 hp
Education and society, 7,5 credits
Innehåll
• Historiska perspektiv på kunskap
• Kunskapssamhället
• Livslångt lärande
• Centrala pedagogiska begrepp
• Lärande i arbetslivet
• Formellt, icke-formellt och informellt lärande

Examination
Delkursen examineras genom seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Delkurs 2. Lärande, undervisning och bildning, 7,5 hp
Learning, teaching and Bildung, 7,5 credits
Innehåll
• Utbildning och bildning
• Intervju som metod
• Lärande och undervisning

Examination
Delkursen examineras genom seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Delkurs 3. Pedagogikens vetenskapliga grunder, 7,5 hp
Scientific foundations in education, 7,5 credits
Innehåll
• Påverkans- och samspelsprocesser
• Epistemologi
• Ontologi

Examination
Delkursen examineras genom seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Delkurs 4. Lära, handleda och utvärdera, 7,5 hp
Teach, supervise and evaluate, 7,5 credits
Innehåll
• Utbildningsplanering
• Handledning och ledarskap
• Observation som metod
• Utvärdering och uppföljning

Examination
Delkursen examineras genom seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Formerna för examination är seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på de individuella skriftliga inlämningsuppgifterna.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Pedagogik och samhälle - Seminarium	2,5 hp	U/G
Pedagogik och samhälle - Individuell skriftlig inlämningsuppgift	5 hp	U/G/VG
Lärande, undervisning och bildning - Seminarium	2,5 hp	U/G
Lärande, undervisning och bildning – Individuell skriftlig inlämningsuppgift	5 hp	U/G/VG
Pedagogikens vetenskapliga grunder – Seminarium	2,5 hp	U/G
Pedagogikens vetenskapliga grunder - Individuell skriftlig inlämningsuppgift	5 hp	U/G/VG
Lära, handleda och utvärdera - Seminarium	2,5 hp	U/G
Lära, handleda och utvärdera - Individuell skriftlig inlämningsuppgift	5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Delkurs 1
Bjursell, Cecilia. (2020). Tre perspektiv på livslångt lärande. Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping university. 47 s.

Forsell, Anna. (Red.) (2018). Boken om pedagogerna. Liber. 448 s.

Gytz Olesen, Sören & Möller Pedersen, Peter. (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Studentlitteratur. 250 s.

Delkurs 2
Kristensson Uggla, Bengt. (2014). Gränspassager. Bildning i tolkningens tid. Santérus förlag. 157 s.

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Introduktion till intervjuforskning. I Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun. 17-41 s. Studentlitteratur. 24 s.

Larsson, Timmy. (2018). Ellen Key – valfrihetspedagogen. I Anna Forsell (Red.) Boken om pedagogerna. s 79-108. Liber. 29 s.

Liedman, Sven-Eric. (2012). Hets!: en bok om skolan. Bonniers Förlag. 330 s.

Lindholm, Marika. (2018). Waldorfpedagogiken och waldorfskolan. I Anna Forsell (red.). Boken om pedagogerna. s 187-202. Liber. 15 s.

Mark, Eva. (2009:7). Livslångt lärande ur bildningsperspektiv som strategi för högskolan. Grundtvigsinstitutet, Göteborgs universitet. 66 s. http:www.ufn.gu.se/digitalAssets/1277/1277093_rapport7.pdf

Delkurs 3
Aspelin, Jonas & Persson, Sven. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups. 168 s.

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (Red.) (2019). Normkritisk pedagogik: Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Studentlitteratur. 36 s.

Stensmo, Christer. (2007). Pedagogisk filosofi. Studentlitteratur. 279 s.

Åmossa, Karin.(Red.) (2007). I kunskapens namn - en antologi om kunskap, makt och kreativitet. 74 s.
http:www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/f9167ae62b268971c125737d003e9169?op endocument&i=101586&s=1315&p=37.5

Delkurs 4
Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat - observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Liber. 192 s.

Handal, Gunnar. & Lauvås, Per. (2000). På egna villkor: En strategi för handledning. Studentlitteratur. 164 s.

Ludvigsson, Ann. (2010). Vem leder egentligen vem?: samproducerat ledarskap i skolan. Studentlitteratur. 116 s.

Lundahl, Cristian. (2006). Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidmodern, modern och senmodern skola. Doktorsavhandling Uppsala Universitet. ca 150 s. http:nile.lub.se/arbarch/aio/2006/aio2006 08.pdf

Moss, P.A., Pullin, D.C., Gee, J.P., Haertel, E.H. & Young, L.J. (Red.) (2008) Assessment, Equity, and Opportunity to Learn. Cambridge University Press. 382 s.


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen