Kursplan för studenter vår 2017

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- uppvisa fördjupade kunskaper om forskning och vetenskaplig diskussion i de olika delkursernas ämnen
- uppvisa kunskap om relevanta didaktiska verktyg, perspektiv och förhållningssätt

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- uppvisa fördjupad förmåga att analysera och värdera aktuella teorier, frågeställningar och metoder inom ramen för de religionsvetenskapliga delämnen kursen tar upp
- uppvisa fördjupad förmåga att självständigt planera och författa en uppsats med hjälp av aktuella teori- och metodtraditioner inom det religionsvetenskapliga ämnesområdet samt färdighet i att diskutera och bedöma andras uppsatsarbete
- planera och skapa didaktiska verktyg med anknytning till de teman som tas upp i de olika delkurserna

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- visa fördjupad förmåga att förstå och förhålla sig till olika vetenskapliga inriktningar och metoder inom de ämnesområden delkurserna tar upp
- på ett fördjupat och självständigt sätt förhålla sig till innehållsliga och metodiska perspektiv inom ett religionsvetenskapligt delområde

Kursen bygger på Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–60 hp. Den fördjupar kunskap och färdigheter från föregående nivå. Religion behandlas både utifrån historiska och nutida perspektiv. Fokus ligger dels på fördjupade ämneskunskaper och dels på metod, särskilt författande av vetenskaplig text i form av en uppsats om 15 hp. I kursen behandlas etik, särskilt social rättvisa, mångfald och identitet i ett senmodernt perspektiv, religionshistoria, särskilt religioners funktion i förhållande till makt och genus samt kristendomens historia, särskilt väckelser och samfundsbildningar som uppvisat stark global medlemstillväxt i modern tid. I kursens olika moment finns ämnesdidaktiska motiv med fokus på lärande i ämnet religionskunskap i grundskolan och gymnasiet. I kursen fördjupas på så sätt ett reflekterande arbetssätt i förhållande till lärande, planering och utvärdering av undervisning i ämnet religionskunskap med en tydlig anknytning mellan teori och praktik, samt professionell identitet och förhållningssätt som religionslärare. Kursen består av fyra delkurser.

Delkurs 1: Religionshistoria: Religion, genus och makt, 5 högskolepoäng
History of Religions: Religion, gender and power, 5 credits
Delkursen bygger vidare på delkursen Religionshistoria, 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1-30 hp, genom att ge fördjupade kunskaper i religionshistoriska studier, både när det gäller metoder och ämnesinnehåll.

Innehåll
Delkursen omfattar både historiska och nutida perspektiv på större religiösa traditioners roll i samhället. Fokus ligger på uppfattningar om makt, genus, familj och sexualitet inom olika religioner. I delkursen ingår ämnesdidaktiska motiv med inriktning på lärande i ämnet religionskunskap i grundskolan och gymnasiet.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förståelse för och kunna reflektera över religioners roll i samhälle när det gäller makt och genus med särskild betoning på skolan
- visa förståelse för och kunna reflektera över religiösa traditioners betydelse för praxis och ideal i samband med frågor som berör makt, genus, familj och sexualitet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förmåga att leda, bedöma och dokumentera elevers arbete i ämnet religionshistoria i såväl grundskolan som gymnasiet utifrån gällande styrdokument och ha kompetens att möta alla elever efter förutsättningar och behov

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förmåga att förstå och visa respekt för religiös mångfald i samhälle och skola
- visa förmåga att förhålla sig till religiös mångfald som en tillgång för samhälle och skolan

Examination
Delkursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter och två individuella tentamina. De didaktiska momenten examineras genom seminarier och en individuell skriftlig uppgift.
För betyget Godkänd i delkursen krävs betyget Godkänd på samtliga uppgifter. För betyget Väl godkänd krävs minst betyget Godkänd på samtliga uppgifter samt att de båda individuella tentamina har betyget Väl godkänd.

Delkurs 2: Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 högskolepoäng
Modernity, Revivalism and Congregation-growth, 5 credits
Delkursen bygger på delkursen Religion, individ och samhälle 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–30 hp, och på delkursen Kristendomens historia, 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 31–45 hp.

Innehåll
Delkursen behandlar moderna väckelser och nya samfundsbildningar ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv. Ett särskilt fokus riktas mot grupper som uppvisat stark global medlemstillväxt under de senaste hundra åren samt dessa gruppers förhållande till de äldre kristna samfunden.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- vara förtrogen med utmärkande läromässiga och rituella drag inom moderna väckelser och samfundsbildningar
- vara förtrogen med olika metoder och teorier i studiet av moderna väckelser och samfundsbildningar

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att analysera samtida väckelser och samfund ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att kritiskt förhålla sig till värdeomdömen om nutida väckelser och samfundsbildningar

Examination
Delkursen examineras genom en individuell tentamensuppgift.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Delkurs 3: Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 5 högskolepoäng
Ethics: Social justice, pluralism and identity in a late modern perspective, 5 credits
Delkursen bygger på delkursen i etik och livsfrågor inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–30 hp, samt Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 31–60 hp, genom att ge fördjupade kunskaper i ämnet etik.

Innehåll
Delkursen behandlas etiska frågeställningar utifrån några centrala teorier med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet i ett senmodernt perspektiv. Förutom fördjupad kunskap inom normativ etisk teori, ligger fokus på fördjupade färdigheter inom argumentationsanalys.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- kunna identifiera och kritiskt reflektera över normativ etisk teori och dess tillämpning i förhållande till etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv
- kunna beskriva och förklara principer och regler för etisk argumentation och argumentationsanalys

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att analysera och kritiskt reflektera över etiska argument utifrån argumentationsanalytiska principer
- visa förmåga att leda, bedöma och dokumentera elevers arbete i ämnet etik i såväl grundskolan som gymnasiet och ha kompetens att möta alla elever efter förutsättningar och behov

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga till kritisk och självständig reflektion i samband med etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv
- visa förmåga att bedöma och värdera etisk argumentation med hjälp av argumentationsanalytiska principer
- visa förmåga att i text, argumentation och kommunikation förhålla sig till etiska problem på ett sakligt, nyanserat och vetenskapligt sätt

Examination
Delkursen examineras genom två individuella uppgifter, där studenten både muntligt och skriftligt väntas visa förmåga att med hjälp av vetenskapliga principer och regler för argumentation behandla etiska problem utifrån normativ etiksteori. De didaktiska momenten examineras genom seminarier som betygssätts med betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget Godkänd i delkursen krävs betyget Godkänd på samtliga uppgifter och moment i kursen. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på de båda individuella uppgifterna.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Alternativ till delkurs 1, 2 och 3: Studier utomlands, 15 högskolepoäng
Studies abroad, 15 credits

Innehåll
Kurser i Religionsvetenskap, 15 högskolepoäng, enligt det lärosätes program där studenten deltar. Områden skall väljas som knyter an till kursens tre delkurser.

Examination
Enligt det aktuella lärosätets anvisningar.

Delkurs 4: Uppsats, 15 högskolepoäng
Essay, 15 credits

Innehåll
Studenten författar ett vetenskapligt dokumenterat självständigt arbete kring ett religionsvetenskapligt ämne med anknytning till något av de tre delkursernas ämnen, samt försvarar uppsatsen vid ett seminarium. Studenten skall även genomföra en opposition samt delta i fyra andra uppsatsexaminationer.
I kursen ingår följande moment:

• Självständigt formulera ett forskningsbart problem, och välja lämplig metod
• Genomföra ett större självständigt arbete med koppling till pågående forskning
• Självständigt kartlägga, analysera, och värdera forskningsläget inom ett problemområde

Det självständiga arbetet kan utgöra examensarbete i ämneslärarutbildningen och skall då knyta an till kunskaper som studenten tillägnat sig inom ramen för Verksamhetsförlagd utbildning och Utbildningsvetenskaplig kärna.

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att med vetenskapliga metoder bearbeta valt problemområde
- kunna identifiera sitt informationsbehov, välja sökverktyg, värdera sökresultat samt redogöra för den vetenskapliga publiceringens struktur
- kunna författa en vetenskaplig uppsats och uppnå den stringens i skrivandet som krävs för en vetenskaplig produkt
- kritiskt kunna granska andras vetenskapliga alster

Examination
Kursen examineras genom att studenten ventilerar sin uppsats på ett seminarium och själv fungerar som opponent på en annan uppsats samt närvarar vid minst fyra ytterligare uppsatsventileringar. I betygssättningen tas även hänsyn till studentens medverkan i uppsatsseminarier med uppgift att både försvara sin egen uppsats och opponera på någon annans uppsats.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursens undervisningsformer utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt individuell handledning. Uppsatsämne väljs i samråd med handledare. Den didaktiska/metodiska undervisningen löper parallellt under hela kursen.
I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Religionsvetenskap, 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Religionsvetenskap, 31-60 hp varav delkursen uppsats, 7,5 hp ska ingå eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För kursbetyget Godkänd krävs god språkbehandling i tal och skrift samt betyget Godkänd i samtliga delkurser. För kursbetyget Väl godkänd krävs utöver vad som krävs för Godkänd betyget Väl godkänd i tre av delkurserna, varav en skall vara uppsatskursen.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Religionshistoria: Religion, genus och makt	5 hp	U/G/VG
Kristendomens hist: Modernitet, väckelse o nya samfundsbild.	5 hp	U/G/VG
Etik: Soc.rättvisa,mångfald o id. från ett senmodernt persp.	5 hp	U/G/VG
Studier utomlands	15 hp	U/G/VG
Uppsats	15 hp	U/G/VG

Kursvärdering sker enligt anvisningar i utbildningsplanen.

Delar av kursen (15 hp) kan i samråd med och efter godkännande av undervisande lärare läsas vid ett lärosäte utomlands.

Religionshistoria: Religion, genus och makt, 5 hp
Roald, Anne Sofie (2009). Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 240 s.
Broyde J. Michael, Ausubel, Michael (eds) (2005). Marriage, Sex and Family in
Judaism. (eds) New York: Rowman & Littlefield Publishers, Inc. 315 s.
Esposito, John L. (2001). Women in Muslim Family Law. New York: Syracuse University Press. 160 s.

Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 hp
Inskeep, Kenneth W. (1993). ”A short history of Church growth research”, i David A. Roozen & C. Kirk Hadaway (eds), Church and Denominational growth. What does (and does not) cause growth or decline. Nashville: Abingdom Press (135-148). 13 s. http:hirr.hartsem.edu/bookshelf/out_of_print_churchgrowth.html
Jenkins, Philip (2011), The Next Christendom. The Coming of Global Christianity. Oxford: Oxford University Press. 276 s.
Kay, William K. (2011). Pentecostalism. A very short introduction. Oxford: Oxford University Press. 130 s.
Stark, Rodney (2005). The rise of Mormonism. New York: Columbia University Press. 146 s E-bok.http:/ /site.ebrary.com.bibl.proxy.hj.se/lib/jonhh/docDetail.action?docID=10183581
Stark, Rodney & Laurence R. Iannaccone (1997), “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so rapidly: A theoretical application”, i Journal of Contemporary Religion vol. 12, no 2, 1997. 25 s. http:/ /www.oocities.org/rogueactivex/JWGrow-O.pdf
Samt en av följande böcker:
Jenkins, Keith (2006). The new faces of Christianity. Believing the Bible in the Global South. Oxford: Oxford University Press. 193 s.
Josefsson, Ulrik (2005), Liv och över nog. Den tidiga pingströrelsens spiritualitet (BTP 77). Skellefteå: Artos förlag. 172 s.
Penton, James (1997). Apocalypse delayed. The story of Jehovah’s Witnesses. Andra reviderade upplagan. Toronto: University of Toronto Press. 237 s.

Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 5 hp
Bauman, Zygmund & Torhell, Sven-Erik (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos. Läses i urval av ca 150 s. av 315 s.
Hylland Eriksen, Thomas (2008). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Nya Doxa, Falun. 173 s. (kan läsas i andra utgåvor och på andra språk)
Nussbaum, Martha C. (2007). Frontiers of justice. Belknap. Läses i urval av ca 150 s. av 484 s.
Thomson, Anne (1999). Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction. London and New York: Routledge. 210 s.
Artiklar och annat material kan tillkomma om ca 100 s.

Uppsats, 15 hp
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi. 504 s.
Grenholm, Carl-Henric (2006). Att förstå religion. Metoder i teologisk forskning. Lund: Studentlitteratur. 342 s.

Didaktisk litteratur
Barnes, L. Philip (ed) (2012). Debates in religious education. Abingdon: Routledge. Ca 100 s.
Lundahl, Christian (2012). Bedömning för lärande. Nordstedts. 1. 94 s.
Därtill kommer artiklar som belyser bedömningsgrunder inom religionskunskapsämnet. Ca 50 s.

Referensmaterial
Sök- och skrivhjälp (2010). Litteraturreferenser- så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http:hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/skriva-litteraturreferenser.html
Interaktiva antiplagiatguiden, finns på PingPong.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.