Kursplan för studenter höst 2024

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för olika definitioner av språkstörning
- beskriva specialpedagogiska perspektiv med relevans för språkstörning
- beskriva centrala begrepp och modeller inom funktionshinderområdet

- sammanfatta kunskap om språkets betydelse för lärande, delaktighet, livskvalitet och hälsa under olika perioder i livet
- reflektera över hur språkstörning under olika perioder i livet påverkar lärande, delaktighet, livskvalitet och hälsa för personer med språkstörning

- diskutera konsekvenser av att leva med språkstörning baserat på livsberättelser från personer med språkstörning
- kritiskt reflektera över diagnostiseringens konsekvenser för individen och samhället
- kritiskt granska strukturer som leder till att personer med språkstörning upplever svårigheter inom lärande, delaktighet, livskvalitet och hälsa

• Språkstörning som funktionsnedsättning och diagnos
• Specialpedagogiska perspektiv på språkstörning
• Begrepp och modeller inom funktionshinderområdet
• Konsekvenser av diagnostisering i allmänhet och gällande språkstörning i synnerhet
• Språkets betydelse för lärande, delaktighet, livskvalitet och hälsa under olika perioder i livet
• Konsekvenser av att leva med språkstörning när det gäller lärande, delaktighet, livskvalitet och hälsa
• Livsberättelser från personer med språkstörning
• Strukturer som skapar svårigheter för personer med språkstörning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp. Undervisningen sker på distans helt utan träffar på campus.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Formerna för examination är seminarium och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på de examinationsmoment där betyget kan erhållas.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarier	3 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Bruce, Barbro, Sventelius, Eva, Ivarsson, Ulrika & Svensson, Anna-Karin (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Studentlitteratur. 264 sidor.

Hallberg, Ulrika & Hallberg, Lillemor (2018). Delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Studentlitteratur. 120 sidor.

Lindqvist, Rafael (2020). Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder. Studentlitteratur. 264 sidor.

Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik (3. uppl.). Studentlitteratur. 148 sidor.

Socialstyrelsen (2019). Kunskapsläget kring förekomst och konsekvenser av språkstörning för normalbegåvade unga och vuxna i ett livsperspektiv. 36 sidor.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). ”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning”– en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. 62 sidor.

Artiklar och annan litteratur om ca 100-200 sidor kan tillkomma.

Referenslitteratur
Engwall, Kristina & Larsson, Stig (2012). Utanförskapets historia. Studentlitteratur.

Frazier Norbury, Courtenay, Tomblin, Bruce & Bishop, Dorothy (Red.) (2008). Understanding Developmental Language Disorders: From Theory to Practice. Routledge.

Nettelblad, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1. Studentlitteratur.

Nettelblad, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 2. Studentlitteratur.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.


Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet