Varning! Alla funktioner på sidan fungerar inte korrekt utan javascript!

Historia för lärare i gymnasieskolan, (1-90). Ingår i Lärarlyftet 90 hp

Kursinnehåll

Termin 1
Kronologisk översiktskurs, 7,5 hp
• Delkursen syftar till att deltagarna ska tillägna sig en kronologisk översikt över historien där centrala händelser och historiska förlopp från forntiden och antiken fram till globaliseringen behandlas. Här belyses hur orsak och verkan kan kopplas samman i den historiska processen och hur tolkningar av det förflutna kan skapa en förståelse för samhällelig förändring. Deltagarna tillägnar sig därmed översiktliga ämnesmässiga kunskaper om sociala, ekonomiska, kulturella och politiska förändringar och hur dessa påverkar vår samtid.

I första delen, Forntiden och antiken, ges en grundläggande kunskap om hur människan förändrar sina levnadsvillkor, ekonomiskt, miljömässigt och samhälleligt från forntiden över antiken till medeltiden. I kursens andra del, Kolonialism, industrialisering och imperialism behandlas hur konsekvenserna av den europeiska expansionen sedan 1500-talet, industrialiseringen under 1800-talet samt imperialismen och dess globala konsekvenser påverkade så väl Europa som den utomeuropeiska världen. I tredje delen, 1900-tals historia ges grundläggande kunskaper om hur 1900-talets centrala historiska händelser gestaltade sig Särskilt stor vikt läggs här vid de totalitära regimer och ideologier, demokratiseringsprocessen och avkoloniseringen under efterkrigstiden. Såväl Sverige och Norden som övriga Europa uppmärksammas komparativt med globala utblickar.

Historiedidaktik I, 7,5 hp
• Delkursen lär om hur historia används och brukas i samhället av enskilda individer och grupper och kan sägas vara ett livslångt lärande. Efter avslutad delkurs har deltagarna tillägnat sig verktyg för analys av hur personer, platser och händelser används för specifika ändamål i samtiden och händelser brukas genom användandet av olika historiebruk såsom existentiellt, moraliskt, ideologiskt, vetenskapligt, politiskt-ideologiskt, kommersiellt och ett icke bruk. Ytterligare klargörs hur dessa historiebruk används inom historiekultur och ett historiemedvetande. Inom historiekultur visas hur begreppen utbildningskultur, populärkultur och minneskultur används. Delkursen belyser hur frågor med ett genusperspektiv i relation till olika tidsepoker har använts och hur det genom historiens natur förhåller sig till nutid. Delkursen behandlar också möjligheter och utmaningar kring historieundervisning i en mångkulturell miljö. Detta görs genom integration av aktuell forskning samt genom praktiska övningar som förbereder deltagarna att planera historieundervisning i en mångkulturell miljö.

Termin 2
Svensk och internationell historia - tematisk fördjupningskurs I, 7,5 hp
• Delkursen syftar till att visa hur den historiska processen fortskridit inom tidiga högkulturer som Mongolväldet, Romarriket, Inka- eller Aztekerriket, Nordamerikas koloniala historia samt högkulturer i såväl Asien som Afrika. Här ges en fördjupad bild av hur kolonisation och imperialism parallellt påverkade industrialiseringen och den globala samhällsomvandlingen. Delkursen lär om hur demokratiseringsprocesser föds och utvecklas under 1700-, 1800- och 1900-talet och hur ideologier som exempelvis liberalism, konservatism, socialism, nazism, fascism och kommunism understödde eller motade denna utveckling. Delkursen ger en bred såväl som djup specifik ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk kunskap som tar avstamp i kursplanens centrala innehåll och är där avsett att anpassas till ett framtida professionsbehov. Därtill ger delkursen kunskap om olika källkritiska tolkningar av och perspektiv på historia. För att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden används ämnesdidaktiska begrepp som första- och andrahands-begrepp, historiemedvetande och historiens natur.

Allmändidaktik, 7,5 hp.
• Delkursen lär hur den enskilde deltagaren tillägnar sig didaktiska kunskaper för undervisningen med utgångspunkt i läroplanen. Här ingår kunskap om ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för elever med olika kulturell bakgrund och förutsättningar. Delkursen fokuserar också på arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd och anpassningar och hur flerspråkighet, språkutvecklande arbetssätt och kulturell mångfald kan nyttiggöras i undervisningen. Här kommer såväl språkdidaktiska som specialpedagogiska perspektiv om inkludering och delaktighet tillämpas, vilka är förankrade i pågående forskning. Kursen lär dessutom om hur olika medier och digitala verktyg kan vara ett stöd för lärande och hur digitala uttrycksmöjligheter kan användas utifrån ett utbildningsperspektiv. Genom en workshop i det fysiska ”digitala laborativa klassrummet” ges deltagarna möjlighet att utveckla sina digitala kompetenser.

Termin 3
Källkritik, 7,5 hp
• Utifrån gymnasieskolans kursplaner i historia ges en grundläggande kunskap om källkritik samt hur denna kan tillämpas i undervisningen för att skapa historisk kunskap. Olika källkritiska ansatser tematiseras med hjälp av exempel ur svensk och internationell historieskrivning. Här behandlas grundläggande element i källkritiken och hur olika historiska källmaterial kan tolkas. En historiedidaktisk ansats och praktiska tillämpningar av källkritik ökar deltagarnas förmåga att berika sin undervisning med källkritiska övningar.

Historiedidaktiskt arbete, 7,5 hp
• Delkursen lär hur den enskilde deltagaren tillägnar sig kunskaper för att kunna planera och utföra undervisningsmoment utifrån historiska exempel. Detta görs genom en progression av begrepp från första delen av delkursen i Historiedidaktik och användandet av olika historiebruk. Därtill visas på hur historiemedvetande och historiekultur kan fördjupas med utgångspunkt i vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Inom historiekultur visas hur utbildningskultur, populärkultur och minneskultur används. Deltagarna genomför undervisningsmoment i sin praktik, vilket ska ge elever möjlighet att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanens övergripande mål. Undervisningsmomenten dokumenteras och utvärderas av såväl den enskilde deltagaren som av studiegruppen, vilka ger konstruktiv respons. Efter avslutad kurs har deltagarna tillägnat sig verktyg för att utvärdera och reflektera kring sin undervisning. Ställningstagandena är förankrade i ämnesdidaktisk litteratur samt i styrdokument för betyg och bedömning. Här ingår att påvisa hur, vad och när historiebruket kan ske inom följande historiedidaktiska fält:
• Hur nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen används inom historiebruk och historiekultur
• Hur de båda världskrigen, dess orsaker och följder har lett till förtryck, folkfördrivningar och folkmord som Förintelsen och Gulag
• Hur historiska berättelser från olika delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck kommer till uttryck. Det sker till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur samt visar sig i kampen för människors lika värde och mänskliga rättigheter
• Hur historia kan användas för att skapa, försvaga eller stärka nationella identiteter
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang
Genom praktiknära övningar ges deltagarna möjlighet att omsätta en likvärdig bedömning och betygsättning utifrån styrdokumentens grundläggande kriterier som förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor. Detta utgör grunden för all historisk kunskap.

Termin 4
Perspektiv på historia - tematisk fördjupningskurs II, 7,5 hp
• Delkursen bygger på Svensk och internationell historia - ämnestematisk fördjupningskurs I och erbjuder deltagarna att välja en tematisk fördjupningskurs. De olika alternativen har likväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Deltagarna kan välja att fördjupa sig i 1900-talets ideologier, i fördjupad genusteori, fördjupad historiedidaktik, afrikansk historia, krigets historia eller vetenskapsteori. Genom de tillägnade kunskaperna erhålls en fördjupad kunskap inom det valda temaområdet som bidrar till olika perspektiv på undervisningen.

Genus och mångkultur i historieundervisningen, 7,5 hp
• Delkursen ger en grundläggande kunskap om genushistoria och mångkultur i skolans undervisning. Här behandlas möjligheter och utmaningar som gäller för historieundervisning i en mångkulturell miljö och genusperspektiv inom historia. Med hjälp av exempel ur svensk och internationell historieskrivning tematiseras centrala problemfält och visar på hur dessa kan nyttiggöras i undervisningen. Historiedidaktiska ansats och praktiska tillämpningar ökar deltagarnas förmåga att synliggöra genusperspektiv och mångkultur i sin undervisning.

Termin 5
Historiedidaktik II, 7,5 hp
• Delkursen bygger på Historiedidaktik I från termin 1 och ger fördjupad teoretisk kunskap om aktuell forskning kring historiedidaktik samt ger didaktiska perspektiv på historieundervisning. Kursen ger ytterligare kunskaper om hur olika tolkningar av och perspektiv på historia samt hur dess utrymme inom historieundervisningen kan användas. Därtill ger kursen färdigheter i hur deltagarna kan tillämpa historiedidaktiska begrepp, frågeställningar och förklaringsmodeller i historieundervisningen.

Sveriges statsskicks historia, 7,5 hp
• Delkursen ger en fördjupad analys med förklaring och kunskap om hur det svenska samhället har vuxit fram under 1000 år. Ett samhälle präglas av det förflutna och genom studiet av detsamma kan olika särdrag synliggöras som förklarar orsak och verkan. Kursen synliggör Sveriges statsskicks inrikes- och utrikeshistoria. Efter avslutad kurs har deltagarna tillägnat sig en analytisk förmåga att se Sveriges historia utifrån ekonomiska och sociala aspekter samt uppmärksamma mäns och kvinnors förändrade roll i Sverige under 1000 år. Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om den svenska historien att använda i undervisningen.

Termin 6
Teori och metod i historieundervisningen, 7,5 hp
• Delkursen ger en grundläggande kunskap om historievetenskaplig teori och metod samt hur dessa kan tillämpas i undervisningen. Olika metodiska ansatser tematiseras med hjälp av exempel ur svensk och internationell historieskrivning. Här behandlas frågor kring historikernas vetenskaps- och historiesyn samt hur dessa arbetat och löst vetenskapliga problem. Övningar och tillämpningar av historisk metod samt analys av centrala historievetenskapliga begrepp och ansatser bidrar till en ökad förståelse av historikernas arbete.

Historievetenskaplig studie, 7,5 hp
• Delkursen lär hur den enskilde deltagaren tillägnar sig kunskaper för att kunna planera och utföra en begränsad historievetenskaplig studie. Studien ska bygga på vetenskaplig grund samt knyta an till deltagarens yrkesverksamhet. Här anläggs grundregler för granskning av historievetenskapliga texter och källor samt för vetenskapligt skrivande. Syftet med studien är att deltagarna förbereds för att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrket. Efter avslutad kurs har deltagarna tillägnat sig verktyg för att självständigt analysera historievetenskapliga problem samt presentera hur dessa förhåller sig till skolans styrdokument och verksamhet.

Förkunskapskrav

Den som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen utan att vara ämnesbehörig.

Utbildningsnivå: Grundnivå
Kurskod/Ladokkod: UH9N12
Kursen ges vid: Högskolan för lärande och kommunikation

Kurstillfällen öppna för ansökan

Typ av Kurs
Fristående
Studieform
Distans
Obligatoriska fysiska träffar
12
Termin
Våren 2022: vecka 05 - vecka 23
Hösten 2022: vecka 34 - 03 (Fortsättning) Våren 2023: vecka 04 - 23 (Fortsättning) Hösten 2023: vecka 34 - 03 (Fortsättning) Våren 2024: vecka 04 - 23 (Fortsättning) Hösten 2024: vecka 34 - 03 (Fortsättning)
Studietakt
50%
Ort
Jönköping
Kurstid
Blandade tider
Platser
40
Examinator
Radu Harald Dinu
Kursansvarig
Radu Harald Dinu
Kursplan
HTML  PDF
Anmälningskod
HJ-U0128
Senast ändrad 2021-11-23 11:19:59