Kursplan för studenter höst 2023

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna

- redogöra för ämnes-/områdesdidaktiska teorier och deras tillämpning
- beskriva konkurrerande vetenskapsteoretiska och metodologiska ställningstaganden som är aktuella inom olika ämnen/områden
- redogöra för aktuell ämnes-/områdesdidaktisk forskning

- jämföra olika ämnes-/områdesdidaktiska traditioner avseende vetenskapsteoretiska och metodiska ställningstaganden och redogöra för centrala likheter och skillnader mellan dem

- kritiskt granska och tillämpa ämnes-/områdesdidaktiska traditioner i relation till kunskaps- och vetenskapsteoretiska utgångspunkter och metodologiska val
- kritiskt granska olika perspektiv på kunskap och syntetisera dessa med ämnes-/områdesdidaktiska teorier

• Ämnes-/områdesdidaktiska teorier
• Ämnes-/områdesdidaktisk metodologi
• Ämnes-/områdesdidaktisk forskning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen examineras genom en individuell inlämningsuppgift och muntlig presentation i grupp vid ett seminarium.

Information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygsättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Andersson, Pernilla & Lundquist, Ulrika (2007). Gender didactics for sustainability - bridges between vision and reality. Paper presented at World Environmental Education Congress (WEEC) Durban, 2007. (19 sidor).

Apple, Michael W. (1993). The Politics of Ocial Knowledge: Does a National Curriculum Make Sense? Teachers College Record 95(2), s. 222-241. (20 sidor).

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (2020). Design för skrivkraft. Lärares erfarenheter av skrivandets roll i unga elevers identitetsutveckling. I Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson & Suzanne, Parmenius Swärd (Red.). Bildning, utbildning, fortbildning (s. 94-110). Linköpings universitet. (16 sidor).

Hirst, Paul H. (1993). Education, knowledge and practices, I Robin Barrow, Patricia White (Red.), Beyond Liberal Education: Essays in Honour of Paul H. Hirst (s. 184-200). Routledge (16 sidor).

Lindström, Lars (Red.) (2009). Nordic visual arts education in transition: a research review. Vetenskapsrådet. Hämtad från Vetenskapsrådet (215 sidor).

Popkewitz, Thomas S. (2010). The Limits of Teacher Education Reforms: School Subjects, Alchemies, and an Alternative Possibility. Journal of Teacher Education 61(5), s. 413–421. (8 sidor).

van Oers, Bert. (2001). Educational forms of initiation in mathematical culture. Educational Studies in Mathematics, 46, s. 59–85. (16 sidor).

Ett urval av artiklar/kapitel i antologier tillkommer i samråd med examinator (ca 700 sidor).

Utöver detta väljer kursdeltagarna litteratur för ämnes-/områdesdidaktisk specialisering: en avhandling och två refereegranskade artiklar.

Övrigt:
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser- så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University