Kursplan för studenter höst 2022

De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna
- redogöra för olika forskningsperspektiv på kommunikation och identitet i förhållande till intersektionalitet
- på ett fördjupat sätt redogöra för olika forskningsperspektiv på flerspråkighet, kultur och identitet.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att
- urskilja och analysera begreppet intersektionalitet dels i relation till hur det vuxit fram historiskt, dels i relation till olika empiriska tvärområden, speciellt inom det utbildningsvetenskapliga området
- analysera och jämföra hur de valda forskningsperspektiven ser på lärande, kommunikation och inklusion/integration inom det utbildningsvetenskapliga området
- visa fördjupad förmåga att föra vetenskapligt grundad argumentation muntligt och skriftligt.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att
- problematisera innebörder av kursens centrala områden och teman
- urskilja och värdera möjligheter och begränsningar hos de valda perspektiven i relation till deltagarens forskningsprojekt med fokus på ett eller flera av begreppen flerspråkighet, kultur och identitet genom att använda intersektionalitet och mångfald.

• Intersektionalitet
• Flerspråkighet
• Identitet
• Mångfald
• Lärande
• Kultur
• Kommunikation
• Skriftlig argumentation
• Muntlig argumentation

Undervisningen sker i form av digitala föreläsningar, seminarier, workshops och uppgifter som författas individuellt. I kursen används en digital lärplattform.

Undervisningen bedrivs på engelska.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildningen.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart. Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter på engelska.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering. Kursvärderingen görs på kursens digitala plattform.

Kursen fokuserar frågor kring språk, kommunikation, identiteter och kultur utifrån barns, ungas och vuxnas livsvärldar i och utanför skolan. Frågor kring språk och kommunikation är sammanvävda med frågor kring identiteter och kultur på en fördjupad nivå. Här behandlas området intersektionalitet och språkande. Båda begreppens historiska utveckling, teoretiska ramar och samhälleliga relevans berörs. I kurserna undersöks och prövas dessa två begrepp utifrån empiriska tvärområden som skapas kring kursens huvudteman dvs. språk och kommunikation, identiteter och kultur. Intersektionalitetens teoretiska relevans prövas via granskning av följande empiriska fält: Cultural & Post/decolonial Studies, Deaf Studies, Literacy & Language Studies. Språkandets teoretiska relevans prövas via granskning av följande empiriska fält: Educational Sciences, Deaf Studies, Literacy & Language Studies.
Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Literature (compulsory):


Andreotti, Vanessa & de Souza, Lynn Mario (2008). Learning to read the world. Through Other Eyes. Derby: Global Education. 40 pp.

Appiah, Kwame Anthony (2005). Rooted Cosmopolitanism. The Ethics of Identity. New Jersey: Princeton University Press. 213-275. 62 pp.

Bagga-Gupta, Sangeeta, & Messina Dahlberg, Giulia (2018). Meaning-making or heterogeneity in the areas of language and identity? The case of translanguaging and nyanlända (newly-arrived) across time and space. International Journal of Multilingualism, 1-28. doi.org/10.1080/14790718.2018.1468446 28 pp.

Bagga-Gupta, Sangeeta (2017). Going beyond oral-written-signed-virtual divides. Theorizing
languaging from social practice perspectives. Writing & Pedagogy, 9(1), 49-75.
doi.org/10.1558/wap.27046 26 pp.

Bagga-Gupta, Sangeeta (2017). Center-staging language and identity research from earthrise perspectives. Contextualizing performances in open spaces. In Sangeeta Bagga-Gupta, Aase L. Hansen & Julie Feilberg (Eds.) Identity revisited and reimagined: Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. (pp. 65-100). Rotterdam: Springer. 35 pp.

Bagga-Gupta, Sangeeta & St-John, Oliver (2017). Making complexities (in)visible: Empirically-derived contributions to the scholarly (re)presentations of social interactions. In Sangeeta Bagga-Gupta (Ed.) Marginalization Processes across Different Settings. Going beyond the Mainstream. (pp. 352-388). Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing. 35 pp.

Baran, Dominika M. (2018). Narratives of migration on Facebook: Belonging and identity among former fellow refugees. Language in Society, 47(2), 245-268. 18 pp.

Block, David (2017). Positioning theory and life-story interviews: Discursive firlds, gaze and resistance. In Sangeeta Bagga-Gupta, Aase L. Hansen & Julie Feilberg (Eds.) Identity revisited and reimagined: Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. (pp. 25-40). Rotterdam: Springer. 15 pp.

Carbin, Maria, & Edenheim, Sara (2013). The intersectional turn in feminist theory: A dream of a common language? European Journal of Women’s Studies, 20(3), 233-248. doi.org/10.1177/1350506813484723 15 pp.

Davis, Kathy & Zarkov, Dubravka (2017). Editorial. EJWS retrospective on intersectionality. European Journal of Women’s Studies. 24(4), 313-320. DOI: 10.1177/13505068177119393 7 pp.

Deumert, Ana & Brown, Justin (2017). ‘My tribe is the Hessequa. I’m Khoisan. I’m African’: Language, Desire and Performance among Cape Town’s Khoisan Language Activists. Multilingua, 36: 771-594. 23 pp.

Deumert, Ana (2017). A luta continua – Black Queer Visibilities and Philosophies of Hospitality in a South African Rural Town. With Nkululeko Mabandla. Journal of Sociolinguistics. 21: 397-419. 22 pp.

Grant, Carl A., & Zwier, Elisabeth (2011). Intersectionality and student outcomes: Sharpening the struggle against racism, sexism, classism, ableism, heterosexism, nationalism, and linguistic, religious, and geographical discrimination in teaching and learning. Multicultural Perspectives, 13(4), 181-188. 7 pp.

Gynne, Annaliina, Bagga-Gupta, Sangeeta & Lainio, Jarmo (2016). Practiced linguistic-cultural ideologies and educational policies. A case study of a "bilingual Sweden Finnish School". Journal of Language, Identity and Education, 15(6), 329-343. dx.doi.org/10.1080/15348458.2016.1217160 14 pp.

Hancock, Ange-Marie. (2016). Intersectionality: An intellectual history. Cambridge: Cambridge University Press. 234 pp.

Hill Collins, Patricia & Bilge, Sirma (2016). Intersectionality. Malden, MA: Polity. 227 pp.

Holmström, Ingela, Bagga-Gupta, Sangeeta & Jonsson, Rickard (2015). Communicating and hand(ling) technologies. Everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed. Journal of Linguistic Anthropology, 25, 256–284. doi:10.1111/jola.12097. 28 pp.

Hult, Francis M. (2017). Nexus analysis as scalar ethnography for educational linguistics. In Marilyn Martin-Jones & Deirdre Martin (Eds.), Researching multilingualism: Critical and ethnographic perspectives (pp. 89-104). London: Routledge. 15 pp.

Kirkham, Sam (2015). Intersectionality and the social meanings of variation: Class, ethnicity, and social practice. Language in Society, 44(5), 629-652. 23 pp.

Lundström, Catrin (2014). White Migrations. Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration. New York: Palgrave MacMillan. 196 pp.

Lundström, Catrin (2010). White Ethnography: (Un)comfortable Conveniences and Shared Privileges in Field-Work with Swedish Migrant Women. NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 18:2, 70-87. DOI: 10.1080/08038741003755467. 17 pp.

Makoni, Sinfree & Pennycook, Alastair (2007). Disinventing and Reconstituting Languages. In Sinfree Makoni & Alastair Pennycook (Eds.) Disinventing and Reconstituting Languages (pp 1-41). Clevedon: Multilingual Matters. 40 pp.

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2010). Introduction. In Lena Martinsson & Eva Reimers (Eds.) Norm Struggles: Sexualities in Contention (1-12). UK: Cambridge Scholars Publishing. 12 pp.

May, Stephan (2014). Disciplinary divides, knowledge construction, and the multilingual turn. In Stephan May (Ed.), The multilingual turn: Implications for SLA, TESOL and bilingual education. (pp. 7-31). New York: Routledge. 24 pp.

McCall, Leslie (2005). The complexity of intersectionality. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 3(3), 1771-1800. 29 pp.

Messina Dahlberg, G. & Bagga-Gupta, S. (2014). Understanding glocal learning spaces: an empirical study of languaging and transmigrant positions in the virtual classroom. Learning, Media & Technology. 39 (4), 468-487. doi.org/10.1080/17439884.2014.931868

Norton, Bonny, & De Costa, Peter I. (2018). Research tasks on identity in language learning and teaching. Language Teaching, 51(1), 90-112. 22 pp.

Pradhan, Uma (2018). Simultaneous identities: Ethnicity and nationalism in mother tongue education in Nepal. Nations and Nationalism, 1-21. DOI: 1111/nana.12463 21 pp.

Reimers, Eva (2020). Education as Products and Productions of Norms. In Deana Leahy, Katie Fitzpatrick, Jan Wright (Eds.). Social Theory and Health Education. Forging New Insights in Research. (pp. 172-181). New York: Routledge. 11 pp.

Romero, Yasmine (2017). Developing an intersectional framework: Engaging the decenter in language studies. Critical Inquiry in Language Studies, 14(4), 320-346. 26 pp.

Saha, Anamik (2018). Race and the Cultural Industries. Medford, MA: Polity Press. 3-54. 51 pp.

Staunaes, Dorthe (2003). Where have all the subjects gone? Bringing the concepts of intersectionality and subjectification. NORA, 11(2), 101-110. 9 pp.

Valentine, G. (2005). Theorizing and researching intersectionality: A challenge for feminist geography. The Professional Geographer, 59(1), 10-21. 11 pp.

Wikan, Unni (2002). Generous betrayal: Politics of culture in the new Europe. Chicago: The University of Chicago Press. 275 pp.

Winker, Gabriele & Degele, Nina (2011). Intersectionality as multi-level analysis: Dealing with social inequality. European Journal of Women’s Studies. 18(1), 51-66. doi.org/10.1177/1350506810386084 15 pp.

Literature (reference):

Crenshaw, Kimberle. (1991). Mapping the margins: Intersectionality, identity politics, and violence against women of color. Stanford Law Review, 43(6), 1241-1299. 58 pp.

Dumas, Nathaniel W. (2016). "This guy says I should talk like that all the time": Challenging intersecting ideologies of language and gender in an American Stuttering English comedienne's stand-up routine. Language in Society, 45(3), 353-374. 21 pp.

European Journal of Women’s Studies (2006) Volume 13 (3) s. 187-290. Sage Journals, Online. 103 s (2 articles).

European Journal of Women’s Studies. Virtual Special Issue on Intersectionality. Available from journals.sagepub.com/page/ejw/collections/virtual-special-issues/intersectionality ca. 400 pp.

Iedema, Rick, & Caldas-Coulthard, Carmen Roas (Ed.) (2007). Identity trouble. Palgrave Macmillan. 295 s. Part 1. 200 pp.

Journal of Sociolinguistics (1999). Volume 3 Issue 4. 421-590 pp.

Lundström, Catrin (2019). Creating ‘international communities’ in southern Spain: Self-segregation and ‘institutional whiteness’ in Swedish lifestyle migration. European Journal of Cultural Studies. 22(5-6). 799-816. 17 pp. doi.org/10.1177/1367549418761793

Rivers, Damian & Zotzmann, Karin (Eds.)(2017). Isms in language education: Oppression,
intersectionality and emancipation. Berlin: Mouton de Gruyter. (ca 50 s.)

Scollon, R., & Scollon, S.W. (2004). Nexus Analysis. London: Routledge. 224 pp.