KURSPLAN
Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng
Swedish as a Second Language 2, 15 credits
Kursplan för studenter höst 2019
Kurskod: | LSAK18 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2018-04-17 |
Reviderad av: | Utbildningschef 2019-05-24 |
Gäller fr.o.m.: | Hösten 2019 |
Version: | 3 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Humanistiska området (75%) och undervisningsområdet (25%) |
Ämnesgrupp: | SS1 |
Fördjupning: | G1F |
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för hur sociala och kulturella faktorer formar en flerspråkig identitet
- redogöra för språkpolitik, språkplanering och minoritetsspråkens ställning i Sverige
- redogöra för teorier om andraspråksinlärning och andraspråksutveckling
- redogöra för språkpolitik, språkplanering och minoritetsspråkens ställning i Sverige
- redogöra för teorier om andraspråksinlärning och andraspråksutveckling
Färdighet och förmåga
- reflektera över didaktiska val vid litteraturläsning i andraspråksundervisning
- tillämpa analysverktyg enligt processbarhetsteorin
- planera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i andraspråksundervisning
- tillämpa analysverktyg enligt processbarhetsteorin
- planera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i andraspråksundervisning
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- problematisera olika aspekter inom det språksociologiska forskningsfältet med fokus på flerspråkighet
- diskutera didaktiska perspektiv inom andraspråksundervisning
- diskutera didaktiska perspektiv inom andraspråksundervisning
Innehåll
Delkurs 1 Språk, kultur och samhälle, 7,5 hp
Language, culture and society, 7.5 credits
Innehåll
• Språk, kultur och samhälle i ett interkulturellt perspektiv
• Flerspråkighet och identitet
• Språksociologiska aspekter på andraspråksinlärning
• Litteraturdidaktik i andraspråksundervisning
Examination
Examinationen sker genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarier med muntlig och skriftlig redovisning, individuellt och i grupp.
Delkurs 2 Flerspråkighet och andraspråkstillägnande, 7,5 hp
Plurilingual development and the acquisition of a second language, 7.5 credits
Innehåll
• Centrala teorier om andraspråksinlärning
• Analys av interimspråk
• Didaktiska perspektiv inom andraspråksundervisning
• Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Examination
Examinationen sker genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarium och individuell redovisning.
Language, culture and society, 7.5 credits
Innehåll
• Språk, kultur och samhälle i ett interkulturellt perspektiv
• Flerspråkighet och identitet
• Språksociologiska aspekter på andraspråksinlärning
• Litteraturdidaktik i andraspråksundervisning
Examination
Examinationen sker genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarier med muntlig och skriftlig redovisning, individuellt och i grupp.
Delkurs 2 Flerspråkighet och andraspråkstillägnande, 7,5 hp
Plurilingual development and the acquisition of a second language, 7.5 credits
Innehåll
• Centrala teorier om andraspråksinlärning
• Analys av interimspråk
• Didaktiska perspektiv inom andraspråksundervisning
• Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Examination
Examinationen sker genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarium och individuell redovisning.
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt avslutad kurs Svenska som andraspråk, 30 hp, eller motsvarande.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarier med muntlig och skriftlig redovisning, individuellt och i grupp.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på samtliga examinationer där det går att erhålla betyget Väl Godkänd.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter samt seminarier med muntlig och skriftlig redovisning, individuellt och i grupp.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på samtliga examinationer där det går att erhålla betyget Väl Godkänd.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|---|---|
Delkurs 1: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1 | 1 hp | U/G |
Delkurs 1: Seminarium 1 | 1 hp | U/G |
Delkurs 1: Seminarium 2 | 1,5 hp | U/G/VG |
Delkurs 1: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2 | 4 hp | U/G/VG |
Delkurs 2: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1 | 2,5 hp | U/G/VG |
Delkurs 2: Seminarium | 1 hp | U/G |
Delkurs 2: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2 | 1,5 hp | U/G |
Delkurs 2: Individuell redovisning | 2,5 hp | U/G/VG |
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.
Kurslitteratur
Delkurs 1 Språk, kultur och samhälle 7,5 hp
Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2013). ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 25 s.
Hassen Khemiri, Jonas (2004). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts förlag. 252 s.
Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Lund: Studentlitteratur. 140 s.
Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. 140 s.
Rosales, René León (2012). Snacka fett som en svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (Red.). (2013). Symposium 2012 – Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 13 s.
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 26 s.
Sundgren, Ewa (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. 350 s.
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – en översikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. 73 s.
Skolverkets aktuella styrdokument, stöd- och kommentarmaterial. 50 s.
Referenslitteratur
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Ca 250 s.
Hyltenstam, Kenneth (1999). Sveriges sju inhemska språk. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, Lena (2009). Läsa bör man…? Stockholm: Liber.
Delkurs 2 Flerspråkighet och andraspråkstillägnande 7,5 hp
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3, 5 och 7-10, 162 s.
Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-5, 80 s.
Garcia, Ofelia & Seltzer, Kate (2015). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (Red.). Symposium 2015: Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. 11 s.
Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande (2. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. 246 s.
Hammarberg, Björn (2013). Teoretiska ramar för andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 54 s.
Håkansson, Gisela (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 18 s.
Kindenberg, Björn & Nygård Larsson, Pia (2015). Ämnesspråk och ämnesspecifika aktiviteter i skolan. I: Kindenberg, Björn (Red.). Symposium 2015: Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. 12 s.
Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. 41 s.
Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet. Stockholm: Liber. 232 s.
Skolverkets aktuella styrdokument, stöd- och kommentarmaterial. 50 s.
Referenslitteratur
Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Symposium 2000: Ett andraspråksperspektiv på lärande. www.andrasprak.su.se/publikationer
Pienemann, Manfred & Kessler, Jörg-U. (2011). Studying processability theory: an introductory textbook. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co.
Skolverket. (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2013). ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 25 s.
Hassen Khemiri, Jonas (2004). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts förlag. 252 s.
Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Lund: Studentlitteratur. 140 s.
Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. 140 s.
Rosales, René León (2012). Snacka fett som en svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (Red.). (2013). Symposium 2012 – Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. 13 s.
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 26 s.
Sundgren, Ewa (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. 350 s.
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – en översikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. 73 s.
Skolverkets aktuella styrdokument, stöd- och kommentarmaterial. 50 s.
Referenslitteratur
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Ca 250 s.
Hyltenstam, Kenneth (1999). Sveriges sju inhemska språk. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, Lena (2009). Läsa bör man…? Stockholm: Liber.
Delkurs 2 Flerspråkighet och andraspråkstillägnande 7,5 hp
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3, 5 och 7-10, 162 s.
Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-5, 80 s.
Garcia, Ofelia & Seltzer, Kate (2015). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (Red.). Symposium 2015: Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. 11 s.
Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande (2. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. 246 s.
Hammarberg, Björn (2013). Teoretiska ramar för andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 54 s.
Håkansson, Gisela (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 18 s.
Kindenberg, Björn & Nygård Larsson, Pia (2015). Ämnesspråk och ämnesspecifika aktiviteter i skolan. I: Kindenberg, Björn (Red.). Symposium 2015: Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber. 12 s.
Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. 41 s.
Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet. Stockholm: Liber. 232 s.
Skolverkets aktuella styrdokument, stöd- och kommentarmaterial. 50 s.
Referenslitteratur
Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Symposium 2000: Ett andraspråksperspektiv på lärande. www.andrasprak.su.se/publikationer
Pienemann, Manfred & Kessler, Jörg-U. (2011). Studying processability theory: an introductory textbook. Amsterdam: John Benjamins Publishing Co.
Skolverket. (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
Referenslitteratur
Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.