Fakta

Samarbetspartners:

Jönköping University, Region Jönköping, Region Östergötland, Linköpings Universitet och Karolinska Institutet

Projekttid: 2023-2028

Forskare:

Sandra Öberg, ansvarig forskare

Christina Sandlund, medforskare vid KI

Lennart Johansson, medforskare

Debora Finkel, medforskare

Björn Westerlind, medforskare vid LiU

Fredrik Iredahl, medforskare vid LiU

Finansiär: FORSS - Forskningsrådet i sydöstra Sverige

Sömnhälsa karakteriseras som ett flerdimensionellt mönster (fysisk, mental och neuropsykologiskt) av sömn-vakenhet anpassat till individuella, sociala och miljömässiga krav, som främjar fysiskt och psykiskt välbefinnande. Sämre sömnhälsa rapporteras oftast av äldre personer med lägre utbildning, med nedsatt daglig aktivitetsförmåga, flera medicinska sjukdomstillstånd och med högre nivåer av depressiva symtom och med nedsatt kognitiv förmåga. Kombinationen sämre sömntillfredställelse, dagtrötthet, och svårigheter att somna, har visat sig vara riskfaktor för depression hos äldre personer.

Den ökade andelen äldre personer med sämre sömn, psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar ökar risken för försämring av deras hälsa och livskvalitet. Nyttjande av vård och omsorg i hemmet ökar vanligtvis med stigande ålder och en nationell undersökning visar att cirka 20% av vuxna över 65 år uppger att de har något eller kraftigt begränsade möjligheter att utföra sina dagliga aktiviteter. Därför är det viktigt att kartlägga hur personal inom hemsjukvården arbetar sömnhälsofrämjande hos äldre personer i hemmet för att upprätthålla och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa. Genom att studera sömn från ett holistiskt perspektiv där fler sömnperspektiv inkluderas, i stället för enskilda sömnbesvär, kan resultatet användas till proaktiva och preventiva sömnhälsofrämjande insatser som kan vara till nytta för hela den äldre populationens generella hälsa och livskvalitet.

Motiv till studien

I kontexten av äldre personer blir forskningen kring sömnhälsa central. Äldre personer upplever ofta sömnproblem vilket kan påverka deras möjlighet till ett hälsosamt åldrande och upplevd livskvalitet. Upplevelsen av sömnhälsan, samt dess påverkan på hälsan och kartläggning av vårdens medicinska behandlingar vid sömnproblem bör prioriteras. Att forska om sömnhälsa bland äldre personer är därför ett viktigt steg mot att medvetandegöra begreppet och integrera det i svensk äldrevård. Genom att noggrant undersöka de olika dimensionerna av sömnhälsa som inkluderar sömntid, sömntiming, sömneffektivitet, vakenhet och sömnighet under dagtid samt sömntillfredsställelse – kan vi skapa en djupare förståelse för hur dessa faktorer samverkar i den äldre populationen.

Genom att kartlägga de specifika hälsobehoven och utmaningarna som äldre personer har i hemsjukvården både utifrån sömnhälsostatus och sömnbehandling, kan personalen utbildas i effektiva strategier för att främja god sömnhälsa för patienterna. Detta innebär inte bara att behandla sömnproblem utan också att proaktivt arbeta för att förbättra sömnens kvalitet och funktion, vilket kan ha en direkt inverkan på den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande. Sömnhälsa blir därmed inte bara ett mål för individen utan en viktig aspekt av den övergripande vårdplanen inom äldreomsorgen.

Material och metod

Projektet inkluderar kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod där intervjuer har samlats in med specialistsjuksköterskor kring deras erfarenheter av äldre personer sömnhälsa de vårdar i hemsjukvården. Det pågår intervjuer med läkare i primärvården som har erfarenhet av att vårda patienter inskrivna i hemsjukvården.

Individuella kvalitativa intervjuer planeras med cirka 20 äldre personer 80 år och äldre, som är inskrivna i hemsjukvården genomföras. Intervjuer och analys kommer genomföras enligt Critical Incident Technique (CIT). CIT är en kvalitativ forskningsmetod som kan användas för att utforska vad som påverkar sömnen hos äldre person i hemsjukvården och hur de främjar sin sömnhälsa.

Utdrag av nationellt hälsodataregister (NEAR-Aging) om äldre personer över 65 år relaterat till sömnhälsodimensionerna sömnkontinuitet, sömneffektivitet, timing, sömnighet under dagtid och sömnkvalitet, samt livsstilsdata, fysisk och psykisk hälsostatus, livskvalitet samt demografiska data Analyser planeras genomföras utifrån gruppjämförelser (ålder, kvinnor och män), korrelationer och beskrivande statistik.

Sista delen av projektet handlar om utdrag och bearbetning av data från det nationella läkemedelsregistret för att studera förskrivningen av läkemedel mot sömnhälsoproblem bland äldre personer över 80 år i hemsjukvården. Frågeställningen som kommer besvaras är vilka läkemedel som ordineras vid sömnproblem och hur frekvent de ordineras vid sömnproblem hos äldre personer i hemsjukvården och om det finns skillnader mellan män och kvinnor och hur sömnhälsoproblem behandlas utifrån olika vårdkontext. Utdrag kommer ske utifrån personer ≥ 80 år och äldre med förskrivna sömnrelaterade mediciner som behandlas i hemsjukvården, slutenvården och på särskilt boende

Vetenskapliga publikationer

Forskarteamet har publicerat en scoping review studie om sömnhälsan hos äldre personer för att kartlägga det aktuella globala kunskapsstatuset för forskningsämnet.

Öberg, S., Sandlund, C., Westerlind, B., Finkel, D., & Johansson, L. (2024). The existing state of knowledge about sleep health in community-dwelling older persons – a scoping review. Annals of Medicine, 56(1). https://doi.org/10.1080/07853890.2024.2353377

Inga ytterligare studier är för närvarande publicerade i projektet.

Kontaktpersoner

Agenda 2030-mål