Hur använder personer med demenssjukdom sociala medier? En beskrivande studie av avsikt och innehåll
Fakta
Samarbetspartners:
Högskolan i Gävle
Projekttid: 241231 - 251231
Forskare:
Therese Bielsten, ansvarig forskare
Linda Johansson, medforskare
Martin Salzmann, medforskare HiG
Maria Engström, medforskare HiG
Finansiär: Demensfonden
Sociala medier erbjuder både möjligheter till gemenskap och risker för utsatthet, särskilt för personer med demens. Eftersom sjukdomen påverkar social kognition kan den digitala miljön bli extra utmanande.
Sociala medier blir alltmer vanligt förekommande i människors liv och kan användas för olika ändamål, såsom att hålla kontakten med familj och vänner, diskutera gemensamma intressen och skapa nya bekantskaper. För många människor är sociala medier en viktig del av social interaktion och möjliggör att personer kan dela med sig av sitt liv. Även om det finns många fördelar med sociala medier, såsom att främja kontakt, finns det också betydande nackdelar. Sociala medier kan ha en hård atmosfär som är svår att navigera. Användare kan till exempel lämna kommentarer på inlägg som kan vara avsedda att förolämpa eller göra narr av en människa, ofta underlättat av anonymitet (att gömma sig bakom en skärm).
Demens är en sjukdom som förvärras med tiden och som påverkar kognitionen. När demenssjukdomen blir svårare följer utmaningar med kommunikation och tolkning av andra människors uttryck. Detta leder till svårigheter i så kallad social kognition, vilket inkluderar kommunikation, interaktion och bearbetning av intryck. Att engagera sig med andra på sociala medier kan vara särskilt utmanande för personer med demens, eftersom icke-verbala uttryck såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck ofta saknas. Text och kommentarer kan bli mer konkreta och onyanserade än i möten ansikte mot ansikte. Ytterligare en komponent av sociala medier som kan bli problematisk för personer med demenssjukdom är att de ibland porträtteras av andra, vilket väcker frågor kring om personen själv har valt att delta. Det kan i sig skapa ett extra lager av sårbarhet för dem som redan riskerar att drabbas av sociala mediers hårda atmosfär.
Motiv till studien
I dagsläget finns det en del kunskap om hur och varför familjemedlemmar och informella vårdgivare till personer med demens använder sociala medier. Ofta är deras avsikt kopplad till att öka medvetenhet om demenssjukdom och att finna personer i liknande situation. Det finns dock en stor kunskapslucka kring hur personer med demens själva engagerar sig i sociala medier. Ökade insikter skulle kunna hjälpa till att främja nyttan av sociala medier för personer med demenssjukdom och även öka förståelse för vad personer med demenssjukdom behöver för att kunna skyddas från en skadlig atmosfär. Syftet med denna studie är därför att utforska hur individer med demens använder sociala medier och öka kunskapen kring deras erfarenheter.
Material och metod
Studien är en intervjustudie där personer med demenssjukdom bjuds in att delta via kontakter på minnesmottagningar och boenden för personer med demens. Detta innebär att både personer som bor i det egna hemmet och på särskilda boenden tillfrågas om att delta i studien. Målet är att intervjua 12 personer med demenssjukdom och som använder eller har använt sociala medier. Intervjuerna kommer att genomföras på en plats som personen önskar och en anhörig eller personal kommer att bjudas in för att ge stöd och öka möjligheterna för personen att, om så behövs, få hjälp med att återberätta sina erfarenheter.
Kontaktperson
- Universitetslektor
- Hälsohögskolan
- therese.bielsten@ju.se
- +46 36-550 2448
Agenda 2030-mål
