Utveckling av kunskap om hur vardagsliv, vård och omsorg och den fysiska miljön hänger samman – ett nytt ramverk för att förbättra utformningen av särskilda boenden

Projektet utvecklar kunskap om vilka kvaliteter som är avgörande för att särskilda boenden ska bli platser där äldre personer kan leva ett gott liv. Projektet genomförs som ett samarbete mellan forskare, arkitekter, landskapsarkitekter och planerare, med ambitionen att utveckla kunskap om som tar hänsyn till den komplexitet som karaktäriserar det vardagliga livet på särskilda boenden för äldre.

Motiv till studien

Tidigare forskning har studerat vård och omsorg, vardagsliv och den fysiska miljön på särskilda boenden, men det saknas kunskap om hur dessa aspekter samverkar och relaterar till varandra i det vardagliga livet. Projektet bygger vidare på tidigare forskning som gjorts i forskargruppen kring hur miljön kan stödja delaktighet och hemmastaddhet på särskilda boenden för äldre. I ett tidigare projekt identifierades fyra kvaliteter i miljön på särskilda boenden som kan stödja en känsla av tillhörighet och att känna sig hemma för personer som bor där. Det här projektet syftar till att viderutveckla förståelsen av hur den fysiska miljön (både inomhus och utomhusmiljön) kan främja dessa värden, med utgångspunkt i de tidigare identifierade kvaliteterna. Projektet fokuserar särskilt på de konsekvenser som utformningen av särskilda boenden har för boende, personal och närstående.

Projektets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av de relationer som kopplar samman vård och omsorg, den fysiska miljön och vardagslivet på särskilda boenden. Mer specifikt syftar projektet till att utveckla ett vägledande ramverk som kan användas vid planering och utformning av särskilda boenden för äldre. Följande forskningsfrågor kommer att guida forskningsdesignen:

• Hur kan den fysiska miljön på särskilda boenden för äldre (inomhus och utomhusmiljö) främja tillhörighet och hemmastaddhet?
• Hur används, (om)formas och upplevs miljön på särskilda boenden för äldre av boende, personal och närstående, jämfört med avsikterna hos planerare, arkitekter och landskapsarkitekter?
• Hur kan kunskaper som genereras i projektet utvecklas till ett vägledande ramverk för design av särskilda boenden för äldre?

Material och metod

Projektet har en övergripande etnografisk och deltagarorienterad ansats. Data består av fältanteckningar från fältstudier, fotografier och intervjuer. Utöver det så fungerar även ritningar och annat material från arkitekterna, landskapsarkitekterna och planerarna som data i projektet. De vetenskapliga metoder som används i projektet är valda för att fånga komplexiteten i särskilda boenden med hög vetenskaplig kvalitet. De bygger på tidigare forskning som har visat fördelarna med att integrera olika perspektiv vid planering och utformning av byggnader för vård. Detta innebär deltagande från yrkesverksamma inom vård, arkitektur, landskapsarkitektur, planering och utveckling, samt från boende på särskilda boenden, deras närstående och personal.

Publikationer

Ramel, S., Björn, L., Wegelin Elenius, A., Orvesten, A., & Doms, C. (2025). Gestaltade kvaliteter i vård och omsorgsboenden. ARQ Rapport 11-2023. https://arqforsk.se/112023-gestaltade-kvaliteer-i-vard-och-omsorgsboenden/

Vetenskapliga publikationer

Johansson, K., Borell, L., & Rosenberg, L. (2022). Qualities of the environment that support a sense of home and belonging in nursing homes for older people. Ageing and Society, 42(1), 157-178. DOI: https://doi.org/10.1017/S0144686X20000896

Gaber, S.N., Guerrero, M., & Rosenberg, L. (2024). Participatory research approaches in long-term care facilities for older adults: a meta-ethnography. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 19(1), 2431449. DOI: 10.1080/17482631.2024.2431449

Kontaktperson

Agenda 2030-mål