Hållbar utveckling – att möta framtida generationers behov

"När vi knyter samman våra olika och skiftande kunskaper händer det fantastiska saker!"

När började JU arbeta med Agenda 2030-målen – och när blev ni båda involverade i arbetet?

Guénola Nonet: Jag tror att arbete med miljö och samhällsutmaningar alltid har stått i centrum för det människor gör  på JU. Det kanske inte alltid har kallats hållbarhet, men det är i praktiken vad arbetet har gått ut på.

Sofia Kjellström: Jag tror att saker formaliserades mer och mer under 2013. Då fick jag ett  JU-anslag för att genomföra en analys av utbildning och forskning kring hållbarhetsutveckling här på JU. Jag har varit intresserad av miljöfrågor så länge jag kan minnas, men det var först då jag tog med det intresset in i mitt yrkesliv. Jag samarbetade med forskare från de andra skolorna på JU  med skriva rapporten – och ur det arbetet bildades JU Sustainability and Diversity Network.

Guénola Nonet: På JIBS instiftades positionen "Champion for Responsibility in Action" 2015, och jag åtog mig uppdraget när jag började jobba här 2017.

Var står JU just nu i hållbarhetsfrågorna ? Går det bra för oss?

GN: Det pågår många olika initiativ som just nu, både på JU i stort och inom JU Sustainability and Diversity Network, men också  studentföreningen Students for Sustainable Action (SSA) spelar en viktig roll i arbetet.

SK: Det vi märkte när vi gjorde rapporten år 2013 var hur olika förhållningssätt de olika fackhögskolorna hade till hållbarhetsfrågor. JU Sustainability and Diversity Network har inneburit att skolorna samarbetar och lär av varandra, vilket är mycket positivt.

GN: Ja, nätverket består av studenter och personal från varje skola som vill vara med och förändra utbildningen och göra forskningen genomslagskraftig samt skapa samarbeten så att vi kan medverka och stötta hållbarhetsåtgärder. I slutet av september håller vi en veckolång konferens som vi viger åt att engagera flera intressenter i en dialog kring Agenda 2030.

SK: Vår nuvarande rektor Agneta Marell är väldigt stöttande i JU's hållbarhetsinitiativ – och sedan mars 2019 får skolorna strategiska medel för detta. Att arbeta med hållbarhet är en process, men saker går snabbare och snabbare på JU.

Vad är utmaningarna för JU när det gäller att arbeta mot hållbarhet och mångfald?

GN: Hållbarhet är komplext. Våra politiker signerade avsiktsförklaringen Agenda 2030 utan att riktigt ha en klar uppfattning kring hur målen ska nås! För högskolor är utmaningen densamma –utbildningsresurserna för detta har inte skrivits än, så vi måste använda nyfikenhet och innovation för att skriva böckerna själva. Jag ser en stark vilja om samarbete mellan de fyra fackhögskolorna, vilket också är viktigt om vi ska kunna engagera alla.

SK: När vi knyter samman våra olika och skiftande kunskaper händer det fantastiska saker! Till exempel är jag involverad i ett gemensamt forskningsprojekt mellan fackhögskolorna som handlar om att förbättra fyskiska miljöer på förskolor. Jag bidrar med min kunskap inom kvalitetsförbättring, och kollegor så som Tobias Samuelsson, Per Askerlund, Ellen Almers och Robert Lecusay på Högskolan för lärande och kommunikation, bidrar med sin expertis kring föreskoleutbildning och hållbarhet. Tillsammans hjälper vi förskolor att skapa nya utemiljöer med biologisk mångfald, som uppmuntrar både fysiskt och känslomässigt välbefinnande för barn.

GN: Forskningssamarbeten som dessa är så viktiga! Utmaningen komme att bli att också hjälpa våra studenter att samarbeta mer mellan ämnen och att länka samman teori och praktik. Solbilsprojektet är ett jättebra exempel på detta.

SK: Jag tror att det vi måste fokusera på nu är att integrera hållbarhet och göra det till en röd tråd genom vår utbildning. Vi skulle till exempel kunna göra hållbar utveckling till en del av examen för våra studenter. Hållbarhet handlar lika mycket om sociala aspekter, som ekonomiska och miljömässiga. Här på Hälsohögskolan fokuserar vi mycket på den sociala aspekten, men vi behöver arbeta in de andra aspekterna också om vi ska kunna tackla hållbarhetsfrågorna.

Hur arbetar JU med att inspirera och utrusta morgondagens ledare och yrkesverksamma för att ta sig an de globala utmaningarna?

GN: Det finns några jättebra program här på JU, som fokuserar på komplexiteten kring att skapa en hållbar värld. Några exempel är programmen Sustainable Enterprise Development (kandidat) och Global Management (master) på JIBS samt Sustainable Communication (master) på Högskolan för lärande och kommunikation. Hållbarhet är också på väg att bli en del av andra program här på JU. Alumner som lämnar JU vet att vi lever in en värld med snabba trendskiften och komplexa utmaningar. De vet också att deras utbildning inte ger dem alla svar, utan att de fortfarande behöver vara nyfikna och öppna för att lära sig mer. 

SK: Jag inspireras mycket av av de utbildningar här på JU där studenterna ges åtgärdsstrategier. Utbildning är oftast väldigt intellektuellt – det handlar om att information och lärande, men jag ser exempel där studenterna också får uppdrag att utföra. Att bygga en soldriven bil, att skriva brev till politiker eller att designa en hållbar produkt till exempel. Det handlar om att lära våra studenter att se deras del är och att göra något aktivt.

Vad kan studenter och personal på JU göra för att hjälpa till att forma en mer hållbar framtid?

SK: Vi har så många möjligheter för både studenter och personal att involvera sig här på JU. 

GN: De kan gå med i JUSDN eller SSA…

SK: …eller så kan de nominera sin hållbarhetsstjärna till JU Sustainability & Diversity Awards …

GN: ...Så kan de ju också gå med i vårt "Urban farming-projekt" på campus. Vår personal och studenter behöver engagera sig! När du träffar andra som bryr sig känns det mer hoppfullt. Ibland tror vi att en förändringar kommer att ske för att någon annan gör det, men det finns ingen superhjälte som kommer att lösa problemet. Det är upp till oss alla!