Den förra såväl som den nuvarande regeringen driver på för ökad gruvbrytning i Sverige och pekar på ökade behov av mineral och metaller till det som ofta beskrivs som den gröna omställningen. Den geopolitiska situationen där beroende av bland annat Kina stärker regeringens fokus på utvinning. Kina har hindrat svenska företag från att importera grafit[1] vilket försvårat produktionen för exempelvis Northvolt.

EU och svenska statens prioriteringar får lokala följder som kommuner får hantera och det uppstår konflikter mellan riksintresset gruvbrytning och lokala behov. Som norrlänning var jag länge trött på bilden av norrländska kommuner som fattiga och beroende av statliga bidrag, när de i själva verket i stor utsträckning bidrar med förnyelsebar el, timmer och malm till den nationella ekonomin. Nu är det en annan bild av Norrland som grönt industriparadis som ofta målas upp. Historiskt har inte mycket av vinsten från elproduktion och råvaror kommit lokalinvånare till nytta. Hur blir det då nu i den nya industriboomen?

Ett intressant fall är det australienska företaget Talgas planerade grafitgruva i Nunasvaara mellan Torneälven och Vittangiälven. Kirunas kommunledning argumenterar att gruvan i stället för att stärka kommunens ekonomi skapar större utmaningar när det gäller välfärd, bostadsbrist och arbetskraftsbrist. Därför har kommunen använt sitt planmonopol och förhalat detaljplanen för den beviljade gruvan[2]. Nu har det dock blivit klart att regeringen använder plan -och bygglagen för att prioritera riksintresset och bryta kommunens planmonopol. Det är första gången detta sker sedan lagen trädde i kraft 1987[3]. Näringsminister Ebba Busch menar att Kiruna kommun har ”obstruerat genom att inte göra det som vi gemensamt i Sverige har bestämt” vidare argumenterar Busch att ”här behöver man göra det som är bäst för folket. Lokalbefolkningen i Kiruna. Här behöver man göra det som är bäst för Sverige och Europa”[4].

Gruppledarna för majoritetspartierna i Kiruna skriver i deklarationen ’Därför säger vi Nej till Talga!’ att ”det som händer i norra Sverige är en fortsättning på ett förlegat, kolonialt synsätt från svenska staten. Dessa strukturer måste brytas och urfolksrätten och rätten för nationella minoriteter måste respekteras. Om vår sittande regering och riksdag tvunget vill förstöra vår lokala miljö och ge bort våra naturtillgångar till utländska gruvföretag, så får de göra det utan stöd av oss i Kirunas kommunledning”[5]. Det här leder oss till frågan om hur klimatomställningen kan bli mer rättvis såväl globalt som nationellt. Kiruna kommun sätter fingret på att frågor rörande social rättvisa och demokratisering av vinsterna från råvaror och andra resurser i högsta grad är relevanta i Sverige, så som i så många andra delar av världen.

I Sverige betalar gruvbolag en mineralersättning på två promille av det uppskattade värdet av de mineraler som ingår i koncessionen och som har utvunnits under året. En fjärdedel går till staten och resten till markägarna[6]. Märk att inget av dessa två promille går till kommunerna. Det betyder att det enda sättet för kommunerna att få intäkter från gruvnäringen är om det kommer anställda som bosätter sig i kommunen och betalar kommunalskatt. I gruvsektorn så är det dock vanligt med så kallad ”fly-in fly-out” arbetskraft vilket betyder att de som arbetar i gruvan är inskrivna och betalar skatt någon annanstans. En möjlig åtgärd som lyfts i debatten och som skulle kunna förbättra kommuners ekonomiska villkor är införandet av en utvinningsskatt där en del av summan skulle gå till kommunerna[7]. En sådan finns på plats i Finland där 60 procent av skatteintäkterna går direkt till kommunen där gruvan ligger[8]. I Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) rapport från 2024 kommer man fram till att samhällen med gruvverksamhet behöver kompenseras bättre än idag långsiktig mineralstrategi (IVA)[9].

Vi vet att gruvverksamhet generellt sätt har en stor påverkan på naturmiljön och genererar avsevärda mängder avfall. I Sverige bedrivs dock ett aktivt arbete med att försöka minska de negativa miljökonsekvenserna från gruvnäringen[10]. Frågan blir om svenska staten också vill och lyckas skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner genom kompensering, så att kommuninvånare får ta del av vinsterna och inte bara kostnader från mineral och metallutvinning.

Johanna Bergström

29 januari 2025


[1] https://www.sverigesradio.se/artikel/kina-hindrar-export-av-viktig-batteriravara-till-sverige

[2] https://www.kuriren.nu/debatt/artikel/darfor-sager-vi-nej-till-talga/jowky88l

[3] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/miljorattsexperten-forsta-gangen-regeringen-forelagger-en-kommun-sedan-lagen-kom

[4] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ebba-busch-kd-gruvan-det-basta-for-kiruna-sverige-och-europa

[5] https://www.kuriren.nu/debatt/artikel/darfor-sager-vi-nej-till-talga/jowky88l

[6] https://www.sgu.se/bergsstaten/statistik/mineralersattning/

[7] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-oppnar-for-en-ny-gruvskatt-i-sverige

[8] https://da.se/2024/04/efter-kirunas-gruv-nej-ingen-vinstlott-att-fa-en-ny-gruva-i-kommunen/

[9] https://www.iva.se/publicerat/rapport-okade-behov-av-metaller-och-mineral--strategier-mal--och-intressekonflikter/

[10] https://miningwithnature.se/en/abous-us/