Organisatoriska förutsättningar

Flexibilitet i tid

Flexibiliteten i tid begränsas vanligtvis av kurstakt och fasta start- och sluttidpunkter. Formatet för utbildning är också avgörande, exempelvis om den utbildning det gäller styrs av avtal med andra lärosäten eller noder (utlokaliserad utbildning) eller om kursen utannonserats som ett visst format, t.ex. hybrid. Dessutom påverkar det flexiblitetsmöjligheterna om du undervisar på en fristående kurs eller en programkurs.

Vid planeringen av utbildning behöver du fundera på om undervisningen i sin helhet ska vara synkron eller asynkron eller kanske erbjuda en variation.

Vad får valen för konsekvenser för möjligheter till deltagande för dina studenter?

Flexibilitet vad gäller plats

Du behöver fundera på var undervisningen ska ske. Vad behöver eventuellt ske på campus och vad kan ske online? Du behöver också ta ställning till varifrån online-studenter får delta: via lärcenter eller annat lärosäte? Individuellt?

Även gruppens storlek är viktig att ta hänsyn till. Vilka typer av salar har du tillgång till? Finns den utrustning du behöver för den pedagogik du önskar använda?

Organisatoriska förutsättningar vid utlokaliserad utbildning mot lärcentra

Om du ska bedriva en hybridkurs som delvis är utlokaliserad till olika lärcentra innebär det ofta att mer tid och resurser behöver läggas på de organisatoriska förutsättningarna.

När två eller flera organisationer ska samarbeta vad gäller lokalplanering och tekniska förutsättningar, behöver någon form av avtal skrivas. Hänsyn måste tas till de pedagogiska behov som du bedömer finns i samband med din undervisning.

Avtalet behöver vara lagom detaljerat för att ge såväl campusorganisationen som lärcenter möjligheter att förbereda sig. För att underlätta både studenternas lärande och ditt arbete som lärare måste exempelvis vara tydligt:

• vilka typer av salar som behövs med vilken slags utrustning
• om du som lärare vill ha möjlighet att besöka lärcentret och undervisa därifrån och vem som i så fall betalar för resor och restid
• vilka kontaktpersoner/-grupper exempelvis IT-ansvarig och koordinator som finns på campus respektive vid lärcentret
• om det finns någon mentor vid lärcentret. Mentorn bör ha samma utbildning som studenterna går, ha en roll i den organisation som JU samverkar med (gärna övergripande ansvar, t.ex. utvecklingsledare) och bör vara anträffbar vid reglerade tider.

Men att vara för precis angående undervisningsformer i dessa avtal kan i sig skapa stora begränsningar för flexibilitet i undervisningsformat. Många lärcentra och kommuner/regioner som önskat att utbildningen förlagts på orten har ofta en stark önskan om att studenterna ska vara på plats i deras lokaler vid alla tillfällen. Tänk noga igenom vad det kan få för konsekvenser för ditt upplägg. Ett råd är att skriva relativt generellt och sedan omförhandla vid behov.

Regelbundna möten mellan JU-ansvariga och styrgrupperna från orterna är mycket viktigt för att samarbetet ska fungera bra.

Stödfunktioner vid distans- och hybridutbildning

Vid distans- och hybridutbildning kan man behöva extra stöd från olika stödfunktioner. Vissa saker finns naturligt på campus och behöver ordnas för dem som läser på annan ort. Detta gäller information om och tillgång till hur dina distansstudenter kan använda:

• bibliotek
• studievägledare
• riktat pedagogiskt stöd
• studieverkstad
• IT-Helpdesk
• Studenthälsan
• Mattestugan

Speciellt viktigt är också det ökade behovet av schemaläggningsstöd. Det är viktigt att de pedagogiska behoven (utöver antalet studenter) får styra val av sal. Schemaläggning behöver dessutom vara klar för lärcentra i mycket god tid (ett halvt till ett år) om man ska ha möjlighet att få de salar man önskar.

Det är också viktigt med kontakt med IT och AV vid JU respektive lärcenter (salar kan behöva förändras, teknik köpas in och installeras).

Dessutom behövs utbildning av undervisande lärare i att undervisa i distans-/hybridformat och med de rum och den teknik det innefattar.