Som lärare behöver du få förståelse för dina studenters behov och förväntningar. Samtala gärna med dem i början av en kurs om detta. Några frågor skulle kunna vara

  • livssituation
  • förkunskaper
  • språkkunskaper
  • erfarenhet av studier
  • arbetslivserfarenhet
  • mål med att studera
    • på kort sikt?
    • på lång sikt?
  • behov av riktat pedagogiskt stöd.

Det gör det lättare för dig att designa din undervisning på ett sätt som stödjer studenternas lärande och möjligheter att slutföra kursen.

Förstå och lära känna dina studenter inför kursen

Bland studenter som läser på distans finns det personer som läst tidigare men för rätt länge sedan eller helt andra typer av utbildningar men också personer som är ovana vid att studera. Detta betyder att du som lärare behöver vara mån om att ta bort så många trösklar som möjligt för att studierna ska fungera bra.

Trösklarna kan gälla många olika aspekter, t.ex. bristande vana vid hur kurser är organiserade och var man hittar information, språksvårigheter, bristande vana vid att arbeta med digitala verktyg, funktionsnedsättningar.

För att stödja dina studenter föreslår vi att du utgår från det som kallas Universal Design for Learning. Tanken är att du lärmiljön så tillgänglig som möjligt för alla studenter.

Nedan får du tips på vidare läsning och lyssning om hur du kan göra:

Genom att reflektera över och lära känna din aktuella studentgrupp när du planerar din kurs, så kan du välja kommunikationsvägar och läraktiviteter som passar just dem. Ett sätt att göra detta är att utgå från personas, och du kan använda nedanstående personas som inspiration.

 

Nathalie avslutade ett gymnasieskolan högskoleförberedande i juni och börjar sina studier vid högskolan samma år. Hon är singel och flyttar till Jönköping för sina studier, eftersom hon vill ta del av studentlivet. Hennes föräldrar har båda studerat vid universitet och har hjälpt henne att förbereda sig för potentiella nya utmaningar som studentlivet kan innebära.

 

Tarek kommer från ett land utanför EU och har flyttat till Jönköping, eftersom kandidatprogrammet han valt inte finns i sitt hemland. Han är mycket motiverad och vill få ut det mesta av sina studier men tycker att det svenska sättet att undervisa är lite förvirrande och annorlunda mot vad han är van vid.

 

Jonas är den första i sin familj och bland sina vänner som studerar vid universitetet. Han har en mer yrkesinriktad gymnasieexamen med kurser som gör honom behörig till det kandidatprogram som han valt. Han är 23 år och bor med sin flickvän i 6 mil från Jönköping och har bestämt sig för att pendla till sina studier.

 

Lisa är en 40-årig kvinna som bor i villa med sin familj (man och två aktiva, yngre barn). Lisa har en kandidatexamen och har arbetat inom sitt yrke i 15 år. Nu har hon beslutat att kombinera med sitt arbete med studier på ett masterprogram som ges på distans och med 50% studietakt. Hon kämpar för att balansera arbete, studier och familjeliv.

 

Nelly är ett Masterstudent i ett web-baserat program. Hon bor kvar i sitt hemland (6 timmar tidsskillnad till Sverige) men studerar vid Jönköping University. Hon har en kandidatexamen från ett erkänt universitet, men den är mer yrkesmässig och tillämpad än akademisk. Nu kombinerar hon 50% studier med arbete.

 

Anders har ingen tidigare högskoleutbildning och har arbetat i samma bransch i mer än 20 år. Han har nu förlorat sitt jobb vid 47 års ålder och bestämde sig för att starta en heltidsutbildning mot en ny karriär inom ett nytt yrke.

 

Ann-Kristin är 65+, efter sin pensionering bestämde hon sig för att använda lite av sin extra tid för personlig utveckling genom att delta i några valfria kurser utifrån eget intresse.

 

John har ett neuro-psykiatriskt funktionshinder och har kämpat med dyslexi sedan han började i grundskolan. Koordinator för pedagogiskt stöd har godkänt stöd från en mentor och alternativa examinationsformer för honom.

Din relation som lärare till studenterna under kursen

Vid asynkron och hybrid undervisning behöver du som lärare tänka på att bygga in det vi tar för givet när vi ses ansikte mot ansikte på campus. Den sociala relationen med dig som lärare är lättare att ordna t.ex. genom att man stannar i klassrummet för att ställa en fråga i anslutning till undervisning eller genom informella konversationer.

För att skapa den möjligheten för studenter online att bygga en social relation till dig som lärare kan du t.ex. använda öppna zoom-rum, drop-in-tider eller öppna forum (t.ex. en klasschat). Du behöver helt enkelt vara tydlig med hur du kan nås av dina studenter.

För att du som lärare ska kunna följa hur dina studenter mår och hur det går för dem med studierna, kan du använda olika möjligheter för att ”se” dina studenter! Den mänskliga relationen är viktig. Ge gärna möjlighet att svara både anonymt och icke-anonymt.

Du kan exempelvis använda:

  • mood checks (Microsofts Reflect; Wooclap etc. ) för att fånga upp psykiskt mående, stress, balans …
  • exit tickets – före och efter lektioner beroende på vad du vill veta något om
  • kontinuerlig utvärdering av kursen
  • mejl
  • anslag som erbjuder kommentarsmöjlighet.

Det är viktigt att studenterna känner att det finns någon som bryr sig, tror på dem, har höga förväntningar och ger dem möjligheter att nå målet på sitt eget sätt. Genom detta sätt att arbeta får du också underlag för att förändra undervisningen på sikt.

Studenters relation till varandra – Nätverk, gemenskap och community

Under campusutbildning skapas automatiskt en viss grupptillhörighet. Vid flexibel undervisning behöver man i stället arbeta aktivt för att möjliggöra detta.

Dels behöver man möjliggöra möten över gränserna t.ex. genom att blanda grupper vid samarbete och i interaktion. Dels behöver man skapa en yta för det öppna, informella samtalet som annars sker i klassrummet. Detta samtal ger goda möjligheter till informellt lärande och erbjuder en smidig möjlighet att ställa frågor till kursare.

Genom en sådan yta, t.ex. i Teams, har alla studenter i gruppen tillgång och blir inkluderade. Detta är inte alltid fallet när kommersiella plattformar används. Ett klokt val av plattform ökar dessutom informations- och IT-säkerheten för studenterna.

Det är dock viktigt att du som lärare arbetar in och vårdar denna yta. Utan lärarens omsorg, speciellt i början av kursen, tappar ytan lätt relevans för studenterna. Ett enkelt sätt att arbeta in ytan är att prata om den och använda den då och då för olika uppgifter. Det behöver alltså inte innebära särskilt mycket arbete för dig som lärare.

En gemensam plats som inkluderar alla i kursen bidrar till ett socialt sammanhang som är speciellt viktigt att få till stånd vid flexibel undervisning för att skapa delaktighet och en känsla av grupptillhörighet och stärka motivationen. En gemensam plats underlättar också det praktiska arbetet med studierna genom att ge möjligheter till

  • att samarbeta i gemensamma dokument/appar
  • att enkelt göra och dela inspelningar
  • att genomföra grupparbete i privata grupper
  • att erbjuda ett dynamiskt diskussionsforum
  • att chatta och samtala privat.

Studenters engagemang

Vid asynkron och hybrid undervisning är det speciellt viktigt att arbeta för att studenterna ska förbli engagerade i sina studier. Det finns mycket du kan göra för att stödja detta. Några tips är:

  • Var tydlig med mål och syfte med lärandeaktiviteter.
  • Variera val av digitala verktyg och typ av aktivitet.
  • Dela upp undervisningsinnehåll i mindre segment runt 15-20 minuter – Använd spellistor för inspelat material.
  • Använd övergångspauser mellan segmenten till att aktivera studenterna genom exempelvis spel för lärande/polls/quizzes/responsverktyg.
  • Kombinera undervisning med formativ bedömning.
  • Visa löpande intresse som lärare för studenters arbete och lärande.