De är på folkhögskolan för att lära sig surfa tryggt
Ett klassrum som vilket som helst. Dagens lektion ska snart börja. Det pratas och skrattas, folk sitter inte på sina platser och någon blippar på sin telefon. Läraren har till en början lite svårt att få allas uppmärksamhet, men när han slänger upp en bild med tio emojis så börjar diskussionen bli mer organiserad.
Ett klassrum som vilket som helst, men ändå ett alldeles ovanligt klassrum. Här träffas uppåt tjugo pensionärer för att få mer kött på benen när det kommer till att använda sin smartphone. Hos Seniorsurfarna på Jönköpings folkhögskola
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. blir ingen tillsagd att lägga undan sin mobil, här är det den som är hela grejen.
I takt med den ökade digitaliseringen växer det också fram ett digitalt utanförskap, där gruppen äldre är överrepresenterad. Det finns mycket forskning på hur det digitala utanförskapet kan slå, och hur det kan motverkas. Forskaren Ulli Samuelsson pratar bland annat om vikten av ”varma experter”, det vill säga någon som hjälper dig att lära och faktiskt bryr sig om hur det går för dig. Längst framme i klassrummet i den gamla tegelbyggnaden mitt i Jönköping står just en sådan varm expert, läraren Joakim Berglöf.
Idén till kursen Seniorsurfarna, som löper över en termin med tre förmiddagar per vecka, kom när Joakim och hans kollegor satt och pratade under pandemin. Tekniken för att ringa farmor på Facetime fanns ju visserligen, men det hjälper ju inte om det är så att farmor inte kan använda Facetime. Så man gjorde som folkhögskolor så ofta gör, man agerade på ett identifierat behov och skapade en kurs för det.
Gensvaret blev enormt. Den som vill gå kursen får finna sig i att ibland stå i kö över ett halvår, man har nämligen fått dela upp det så att den som har Iphone läser på hösten och den med Android på våren.
Dagens lektion börjar som sagt med tio emojis. Vad betyder de egentligen? Är han grön av avund eller illamående? Och visst ska väl den gula gubben med monokel symbolisera en SS-soldat? Ja visst, nickar flera, det är ju en nazist. Så såg de ut. Glappet mellan generationer kanske inte blir tydligare än så, men nu vet deltagarna att monokeln snarare betyder att något synas lite extra i sömmarna.
Nästa uppgift är att bekanta sig mer med telefonens e-post. Frågor om hur man gör när man byter e-postadress (nej det finns ingen adressändring), hur man gör om det plötsligt ringer och man inte vill svara just då (du kan skicka ett sms att du ringer upp) och hur det går till att städa upp i sin inkorg (texten för att avregistrera nyhetsbrev är alldeles för liten) kommer och besvaras allt eftersom.
Att arbeta sig fram till att i stället vara digitalt inkluderad innebär så mycket mer än att kunna prata med barnbarnen. Det betyder att man kan parkera bilen eller ta bussen med hjälp av en app, ha kontakt med vården och Skatteverket, handla mat online och sköta sina bankärenden med hjälp av BankId. Det är svårt att vara analog i Sverige i dag, något som bland annat Sofia Alexopoulou, forskare i statskunskap vid Örebro universitet, visade i sin doktorsavhandling som publicerades under våren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Flera av deltagarna har arbetat med datorer som redskap sedan 70-talet. Någon berättar att hon gick sin första Excelkurs i början på 90-talet. De har bokfört, skapat kartor, programmerat och gjort allt det där som man skulle kunna tro var en vaccinering mot att hamna utanför. Men dagens snabba utveckling gör att det räcker med några månader och uppdateringar, eller ett byte av telefon, för att du ska vara hopplöst efter om du inte har någon att fråga.
Det viktigaste på kursen, berättar flera av deltagarna, det är att man lär sig att våga trycka. Att veta att det går att backa, att det inte är farligt att testa och att du inte kan bli av med ditt livs besparingar genom att slinta lite med fingret. Det bästa är tryggheten i att veta lite mer om hur du kan navigera dig fram för att hitta det du vill ta reda på. Även efter nästa uppdatering.
Sara Bref
