Ett av Encells tematiska områden för forskning är Bildning och social hållbarhet, där folkbildningen har en betydande och självklar plats. Här hittar du en del av de resultat och resurser vi har som rör folkbildning.

Encell rapport 1:2022


Joel Hedegaard och Martin Hugo har i flera studier undersökt hur folkhögskolan fungerar för olika grupper av människor. Bland annat har de skrivit rapporten Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  Pdf, 1.3 MB.

Våren 2022 kom ytterligare en rapport baserad på studier av folkhögskolans verksamhet, den här gången riktat mot personer med långvarig psykisk ohälsa: Folkhögskolans stödjande roll vid psykisk ohälsa - Ett deltagarperspektiv. Pdf, 1.2 MB.

I samband med det höll de även en öppen föreläsning där de sammanfattade sina resultat från forskningen om folkhögskola för personer med npf, personer med psykiska ohälsa samt för seniorer. Föreläsningen går att se i efterhand:

 

Här håller Joel Hedegaard och Martin Hugo en presentation om sin forskning kring välbefinnande och delaktighet i folkhögskolan, i samband med Encells 20-årsjubileum 2021:

 

En av de grupper som folkhögskolan har visat sig kunna möta på ett bättre sätt än vad det obligatoriska skolsystemet ofta mäktar med är personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Martin Hugo ger en kort inblick i forskningen om unga vuxna med högfungerande autism:


I Almedalen 2018 hölls ett seminarium med titeln Varför funkar folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning? Martin Hugo var en av deltagarna:


Folkhögskolor och studieförbund utgör också en viktig del för äldres lärande. Seniorer som läser på folkhögskola berättar om ett ökat välmående, större möjligheter att interagera med yngre generationer och en positiv känsla av sammanhang. Här är ett kapitel från Encells jubileumsbok, om seniorer i folkhögskolan:


Cecilia Bjursell har samlat in och analyserat tankar och berättelser från personer som läst på Senioruniversitetet. Analysen visar att lärandet kan förstås ur existentiella perspektiv:


När Cecilia Bjursell följde en grupp pensionerade kvinnor när de under en sommarvecka fördjupade sig i graffitikonst på en folkhögskola fick hon ta del av tankar om könsroller, kreativitet, frigörelse och livslånga drömmar. Men också det mogna intellektets krav på kvalitet i lärmiljön. Här beskrivs forskningen om graffitikursen i ett kapitel ur Encells jubileumsbok:


Även Anders Dybelius har intresserat sig för äldre inom folkbildningen, närmare bestämt de som väljer att förkovra sig inom ämnet historia. Hur och varför ändras ämnet historias betydelse under livets gång? Varför är historia bland de mest populära ämnesvalen för äldre inom folkbildningen? Och vad ger det för fördelar att vara påläst om historien, enligt deltagarna? Anders presenterade sin forskning vid Encells 20-årsjubileum 2021:


Fler publikationer: