Vad tänker du på när du hör ordet kobolt? Är det mobiltelefoner, bilder av gruvor där människor arbetar under svåra förhållanden, härdade landskap som skövlats och smutsats ner av gruvorna, konflikter, våld, väpnade miliser och giriga multinationella företag?

Allt detta är sådant som associeras med kobolt. Kobolt är precis som flera andra kritiska metaller nödvändigt för våra elektriska apparater och klassificeras som kritiskt material för att minska EU:s importberoende. Några viktiga användningsområden är litiumjonbatterier som finns i elbilar och mobiltelefoner. Kobolt ingår också i permanentmagneter som används i vindkraftturbiner och i stålindustrin. Kobolt är viktigt i den gröna omställningen till fossilfri energi. Den Demokratiska Republiken Kongo (DRC) står för över 70% av de globala leveranserna och gör att EU är beroende av en enskild leverantör (Scrreen, 2023). Tillsammans med EU:s nuvarande importberoende och förväntningar om att efterfrågan kommer öka kraftigt blir intresset för Sveriges tillgångar intressanta. Över femhundra europeiska koboltfyndigheter har identifierats De flesta är koncentrerade till de nordiska länderna (Finland, Sverige och Norge) (SGU, 2021). Även om det inte har skett någon brytning av kobolt i Sverige sedan länge undersöker flera bolag möjligheterna att utvinna det igen, inte minst utländska bolag. Kobolt finns på flera olika ställen i koppar-och nickelfyndigheter t. ex. i Bergslagen, Västerbotten och i Norrbotten. Boliden som har gruvan Kevitsa i Finland har till exempel nyligen ansökt om att klassificeras som strategiskt projekt inom ramen för EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA)(Metal Supply, 2025). I den gruvan finns bland annat koncentrat som innehåller kobolt (Boliden, 2025).

Geopolitiskt pågår en kamp mellan länder om kritiska metaller för att sprida riskerna och för att säkerställa produktionen av högteknologiska produkter. Farhågorna om att kobolt kan bli en bristvara påverkar även leverantörers handlingsutrymme. Ett aktuellt exempel är USA:s villkor om handelsavtal med Ukraina kring kritiska mineral i utbyte av militärt stöd. Generellt är det de ekonomiska intressena som styr globala flöden av mineral men sådana processer hänger samman med lokalsamhällen och dess befolkningar. Kolonialism och neokolonialism brukar associeras med att länder i det globala Syd och dess befolkning utnyttjas av länder i det globala Nord. Det är ett konfliktperspektiv om ojämlika relationer där vinster från uttag av resurser investeras någon annanstans än där de hämtats upp ur marken. Många aktörer och deras ekonomiska intressen ligger bakom sådana konflikter. Det är komplexa relationer mellan stater, gruv- och teknologiska bolag, illegala miliser m.fl. som alla vill komma åt värdefulla mineraltillgångar. 87% av den globala brytningen av kobolt sker storskaligt medan 13% sker småskaligt (Cobalt Institute). Den småskaliga produktionen är särskilt prekär. Människor arbetar ofta under svåra förhållanden men deras arbete är samtidigt viktigt för deras försörjning i liv som i stor utsträckning präglas av fattigdom (Sovacool, 2021). De har också intressen: “Ge något tillbaka!”, säger de kongoleser som arbetar i gruvorna och som direkt påverkas av konflikter i sina vardagsliv. “Vi handlar gärna med våra resurser men ge något tillbaka!” (svt play, 2025).

Sedan länge har DRC präglats av våldsamma konflikter kring deras naturtillgångar. Kobolt är klassificerat som en konfliktmineral och handeln med sådana mineraler regleras av flera olika regelverk såväl av FN som av EU. EU:s förordning 2017/821 trädde i kraft 2021 och ställer krav på företag att granska och säkerställa att deras leverantörskedjor inte innehåller mineraler som finansierar väpnade grupper och kränker mänskliga rättigheter (EU, 2017). Brytning av kobolt är också förknippat med omfattande negativ miljöpåverkan och den är resurskrävande. Därför pågår också en debatt om att återvinning av kobolt är mer hållbart än att bryta den. Intressant att notera idag är att en mycket liten del återvinns även om det finns flera sätt att göra det (Scrreen, 2023).

Om vi börjar bryta kobolt i Sverige är förhoppningen att det europeiska beroendet minskar, att Sverige kan göra ekonomiska vinster och kanske t.o.m. kan få en viktig geopolitiskt viktig roll som leverantör till EU. Ett annat argument som förs fram inom EU är just de dåliga förhållandena i gruvorna i DRC och bristen på respekt för mänskliga rättigheter. För att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs måste också regelverk följas. När detta inte sker kan det vara bättre att bryta i andra länder som till exempel Sverige där ordnade förhållanden kan garanteras. Men trots det finns motstånd till gruvor hos lokalbefolkningen i Norrland. Röster menar att den svenska statens politik för att underlätta utländska investeringar och tillstånd till gruvor, bl. a med referens till för låg gruvskatt är uttryck för kolonialism (Samefolket, 2020). - “Ge något tillbaka!”, säger de som påverkas i närmiljön och som ser att lokal service, naturmiljö och markanvändning påverkas på bekostnad av svensk internationell konkurrenskraft och internationella företagsvinster som de själv inte får del av (Sveriges radio, 2024). Känns retoriken bekant? Vi får inte glömma bort att global handelspolitik också påverkar enskilda människor och de samhällen som de lever i när vi pratar om kritiska mineraler. Det gäller global politik och flöden som påverkar såväl lokalsamhällen i svenska Norrbotten som i Goma i DRC.

Åsa Westermark

Boliden. (2025). Dagbrott i ett av Finlands största mineralfyndsområden. Retrieved 2025-03-05 from https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/boliden-kevitsa/

Cobalt Institute. Cobalt Life Cycle. Retrieved 20241018 from https://www.cobaltinstitute.org/about-cobalt/cobalt-life-cycle/

REGULATION (EU) 2017/821 OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL, (2017). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32017R0821

Metal Supply. (2025). Boliden ansöker om strategiskt EU-projekt. Retrieved 2025-03-05 from https://www.metal-supply.se/article/view/1116542/boliden_ansoker_om_strategiskt_euprojekt

Samefolket. (2020). Nutida kolonisation av Sápmi - fallet Gállok. Retrieved 2025-03-04 from https://samefolket.se/nutida-kolonisation-av-sapmi-fallet-gallok/

Scrreen. (2023). EU Factscheets 2020 Cobalt. https://scrreen.eu/wp-content/uploads/2023/08/SCRREEN2_factsheets_COBALT-1.pdf

SGU. (2021). Fyndigheter av kobolt i Europa. https://www.sgu.se/mineralnaring/kritiska-ravaror/kobolt/fyndigheter-av-kobolt-i-europa/

Sovacool, B. K. (2021). When subterranean slavery supports sustainability transitions? power, patriarchy, and child labor in artisanal Congolese cobalt mining. The Extractive Industries and Society, 8(1), 271-293. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.exis.2020.11.018

Sveriges radio. (2024). Striden om gruvorna In Konflikt.

svt play. (2025). Blodsmineralerna https://www.svtplay.se/video/e7dY9yv/utrikesbyran/blodsmineralerna?video=visa