Neodym, en av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna som tillsammans spelar en avgörande roll i energiomställningen, isolerades 1885 av den österrikiska kemisten Carl Auer von Welsbach. Det betraktades länge som en vetenskaplig kuriositet utan praktisk användning. I dag har det blivit centralt för modern teknik och geopolitik.

I EU:s förordning för kritiska råvaror (CRMA) lyfts mineral som neodym fram som avgörande för omställningen till fossilfri energi. Det är ett grundämne med unika magnetiska egenskaper. Det används i starka permanentmagneter som finns i allt från vindkraftverk och elbilar till hårddiskar och medicinsk utrustning. Men det är också ett ämne som placerar sig mitt i målkonflikter och geopolitiska spänningar. Neodym speglar de konflikter som präglar energiomställningen – mellan teknik och miljö, mellan lokal miljöpåverkan och globala klimatmål, mellan lokala intressen och globala behov, och mellan användning och utvinning.

Kina har i dag i praktiken monopol på både brytning, separering och förädling av sällsynta jordartsmetaller som neodym. Kinas dåvarande ledare Deng Xiaoping uttryckte det 1992 med orden: "There is oil in the Middle East; there is rare-earth in China" (Hurst 2010: 124).

För både EU och USA har detta blivit en säkerhetspolitisk fråga, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Nu används råvaror också som diplomatiska verktyg. Detta blev bland annat tydligt när USA och Ukraina den 1 maj 2025 skrev under ett mineralavtal. Avtalet ger USA tillgång till Ukrainas naturresurser, inklusive grafit, aluminium, olja och gas, men också material som ingår i gruppen sällsynta jordartsmetaller, med strategisk betydelse för elektronik, elfordon, energi och vapensystem.

Att USA:s president Donald Trump under sin andra mandatperiod återigen uttryckt intresse för att köpa Grönland är i detta sammanhang också värt att nämna. Denna gång som en del av en större strategi för råvaruförsörjning visar att kampen om kontroll över kritiska material skärps. Redan under sin första mandatperiod framförde Trump idén, som då möttes med skepsis, men som nu fått ny aktualitet. Grönland, med sina fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, har länge varit ett geopolitiskt intresseområde för både Kina, EU och USA.

Den globala kampen om sällsynta jordartsmetaller är inte ny. Kina har under de senaste decennierna etablerat ett nästan totalt monopol på brytning och förädling av dessa ämnen. I takt med att efterfrågan på gröna teknologier växer har detta skapat en ny typ av råvarugeopolitik. Platser som tidigare betraktades som perifera, exempelvis Grönland, har hamnat i centrum för stormakternas intresse. I Grönland har lokalbefolkningen, aktivt motsatt sig storskaliga gruvprojekt som hotar deras livsstil och miljö (Henriques Böhm 2022).

Neodym är inte bara en nyckelkomponent i modern teknik. Det är också en del av en större berättelse om hur vi hanterar resurser, makt, inflytande och miljö. Neodym är ett exempel på hur ny teknik för med sig både nya lösningar, men också nya utmaningar.

 

Ann-Sofie Kall den 2 maj 2025

Referenser

Henriques, I., & Böhm, S. (2022). The perils of ecologically unequal exchange: Contesting rare-earth mining in Greenland. Journal of Cleaner Production, 349, 131378.

Hurst, C. A. (2010). China’s ace in the hole. US Geological Survey National Minerals Information Center. Jt Force Q, 59, 121-126.