Koppar: Grön strategi för grön omställning och försörjning

IEA:s (International Energy Agency) verktyg ”Critical Minerals Data Explorer”[1] samt deras rapport från 2025 ”Critical Minerals Outlook”[2] ger en översikt kring aktuella data, analyser och prognoser om utbud och efterfråga på kritiska mineral. Jag utforskar IEA:s data, ger några exempel och reflekterar om globala värdekedjor, EU:s försörjning och importberoende av koppar, samt Sveriges roll i sammanhanget.

Koppar är en nyckelmineral i energiomställningen. Sammantaget väntas efterfrågan på koppar öka kraftigt fram till 2050. Särskilt förväntas efterfrågan öka för produktionen av elbilar som också står för den näst största andelen av användningen efter nätverk. Efterfrågan och användningen för produktion av vindkraft och solenergi förväntas också öka.[3] Flera mineral ingår i produktionen av solenergi och koppar utgör markant den mineral som det krävs störst mängd av i produktionen av solpaneler (PV). Således förväntas efterfrågan på just koppar öka mest av mineralerna inom solenergisektorn.[4] 2024 var efterfrågan på raffinerad koppar högst i Kina följt av USA. EU:s efterfråga uppgick till 14% av den globala konsumtionen. Kinas andel av konsumtionen förväntas minska men flera andra länder kommer att öka sin efterfråga.

IEA:s prognos fram till 2040 visar samtidigt att den totala globala utvinningen av koppar kommer att minska. Enligt IEA:s olika scenarier kan ett underskott på raffinerad koppar uppstå på mellan 20-40% 2035, vilket bland annat förklaras av utarmning av gruvor och ökade kostnader i produktionen. Enligt IEA kan samtidigt behovet av koppar minskas med 35% genom att öka tillgängligheten för återvunnen koppar. En utvecklad återvinningskapacitet bidrar förutom till försörjning till möjlighet att bygga upp buffertar mot försörjningsstörningar, minska miljömässiga och sociala effekter av gruvdrift och raffinering samt till att minska avfallsberg.[5]

När det gäller värdekedjor, EU:s försörjning av koppar, och inte minst Sverige roll konstaterar jag följande:

De största producenterna av primär koppar är Chile, Peru och Demokratiska Republiken Kongo. Prognosen visar inte på några geografiska förändringar i andelen av den globala utvinningen. När det gäller raffinering av koppar dominerar Kina kraftigt. Demokratiska republiken Kongo, Indonesien och Chile följer med likvärdiga, om än mycket mindre, andelar av den globala produktionen. Fram till 2040 förväntas Kinas andelar öka något medan Demokratiska republikens och Chiles andelar minskar något. Sammantaget behåller de stora producenterna sina marknadspositioner i prognosen fram till 2040 och som framkommer nämns länder inom EU inte alls.

Koppar uppnår inte gränsen i EU:s beräkningar för att betraktas som kritiskt men är fortsatt strategiskt.[6] Inom ramen för den första omgången av strategiska projekt som blev godkända inom ramen för EU:s förordning om kritiska råmaterial blev 5 projekt i EU godkända med fokus på att återvinna koppar. Ett projekt i Spanien, ett i Rumänien samt ett projekt i Norge blev godkända för att utvinna koppar. Ett projekt vardera i Frankrike och i Spanien blev godkända för att raffinera koppar.[7] Northvolt Revolt AB är ett svenskt strategiskt projekt som blev godkänt för återvinning av bland annat koppar.[8]

Koppar produceras på flera ställen i Sverige[9] och Sverige har historiskt haft en världsledande roll i produktionen av koppar. Idag är den inte lika framstående men spelar fortfarande en betydande roll inom EU. 2023 var Sveriges andelar av det globala utbudet av koppar 0,5% av utvunnen koppar och 0,9% av förädlad koppar. Sveriges försörjning av EU:s efterfråga utgjorde 4% av utvunnen koppar och 9% av den förädlade kopparn.[10] Sveriges regering har gett SGU i uppdrag att undersöka förutsättningar för en hållbar mineralutvinning i Sverige och i deras slutrapport framkommer att arbete pågår för att öka återvinning av koppar. Koppar bedöms vara särskilt viktig ur ett svenskt perspektiv för klimatomställningen och bland annat för sol-och vindenergi. För att genomföra rekommendationerna som presenteras behövs bl. a bättre datainsamling kring materialinsamling, export och import av avfall.[11]

Min slutsats blir att koppar är ett exempel på en mycket viktig mineral i den gröna omställningen där det tydligt framgår att den bästa strategin för att säkra försörjning och tillgodose ökad efterfråga också är grön, nämligen med huvudfokus på återvinning.

Åsa Westermark 2025-06-17


[1] https://www.iea.org/data-and-statistics/data-tools/critical-minerals-data-explorer

[2] https://www.iea.org/reports/global-critical-minerals-outlook-2025

[3] https://www.iea.org/data-and-statistics/data-tools/critical-minerals-data-explorer

[4] https://www.iea.org/data-and-statistics/data-tools/critical-minerals-data-explorer

[5] https://www.iea.org/reports/global-critical-minerals-outlook-2025, s.100

[6] European Commission: Directorate-General for Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs, Grohol, M. and Veeh, C., Study on the critical raw materials for the EU 2023 – Final report, Publications Office of the European Union, 2023, https://data.europa.eu/doi/10.2873/725585, p20

[7] https://single-market-economy.ec.europa.eu/sectors/raw-materials/areas-specific-interest/critical-raw-materials/strategic-projects-under-crma/selected-projects_en

[8] https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2025/mars/sgu-valkomnar-svenska-strategiska-projekt-pa-mineralomradet/

[9] https://www.sgu.se/bergsstaten/gruvor/gruvor-i-sverige-2/

[10] European Commission: Directorate-General for Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs, Grohol, M. and Veeh, C., Study on the critical raw materials for the EU 2023 – Final report, Publications Office of the European Union, 2023, https://data.europa.eu/doi/10.2873/725585

[11] SGU, N. (2023). Hållbar utvinning och återvinning av metaller och mineral frå sekundära resurser, Rapportering av regeringsuppdrag(SGU:s diarie-nr: 311-781/2021, Naturvårdsverkets diarie-nr:NV-03617-21).